Denna kvalitativa intervjustudie fokuserar etablering av delat ledarskap inom offentlig sektor. Syftet är att belysa varför delat ledarskap uppkommer som en alternativ ledningsform.Förutom beslutsfattares medvetna val och motiveringar försöker studien även fånga underliggande bevekelsegrunder samt identifiera eventuellt andra faktorer som kan påverka uppkomsten av ledningsformen.En komplex bild av faktorer såsom faktisk situation, organisationens normer, förutsättningar och omgivningar liksom de individer som befolkar den, påverkar uppkomsten av ledningsformen.Tilltron till ledningsformens potential är stor och farhågor tonas ner. Ledningsformen ses kunna tillföra organisationen synergieffekter och symboliska mervärden och ses som en lösning på olika problem där den erbjuder ett alternativ. En öppen inställning till att pröva nya ledningsformer, pragmatiskt förhållningssätt liksom enskilda individers arbetsrelaterade egenintressen påverkar också uppkomsten av ledningsformen. .

Delaktighet är grundläggande för främjandet av folkhälsa. Inom arbetslivet kan delaktighet främjas genom ledarskap, till exempel använder Försvarsmakten utvecklande ledarskap för att främja hälsa genom chefer. Arnsteins delaktighetsstege visar på nivåer av delaktighet i ett hierarkiskt system och kan användas för att mäta delaktighet. Attityder kan påverka hur människor handlar och kan påverkas av mängden krav och resurser inom arbetslivet.Syftet med studien är att undersöka attityder till delaktighet inom det egna ledarskapet, i vilken grad det finns förutsättningar att bedriva ett ledarskap som främjar delaktighet samt om det finns ett samband däremellan, hos chefer med personalansvar i en militär organisation. Enkäten har skickats ut till samtliga 135 chefer med personalansvar på ett regemente i Sverige.

Denna kvalitativa studie undersöker ledarskapsfaktorer hos räddningschefer och kommunalråd i svenska kommuner som varit med om betydelsefulla krissituationer. Intervjudata ifrån två tidigare studier användes. Räddningschefer representerade det direkta ledarskapet medan kommunalråden representerade det indirekta ledarskapet. Analysen genomfördes huvudsakligen enligt Grounded Theory. Två dimensioner identifierades.

Leadership in organizations plays a crucial role in promoting employee motivation. Different leadership styles have been shown to affect motivation in various ways. The purpose of this report is to establish a deeper understanding of the relationship between different leadership styles and motivation according to Self-Determination Theory. The report also aims to highlight potential similarities and differences in the perceptions of leaders and employees in various industries, regarding motivation as defined by Self-Determination Theory. Based on a case study, it includes interviews with eight leaders and eight employees.

Den här studien analyserar fyra psykologiska och sociala faktorer i relation till arbetstillfredsställelse och ålder hos omvårdnadspersonal inom äldreomsorgen. De fyra faktorerna är: kvantitativa krav, kvalitativa krav, uppmuntrande ledarskap och rolltydlighet. Studien utfördes i en medelstor kommun i södra Sverige och 128 personer, undersköterskor och vårdbiträden, från kommunalt ägda och privatägda äldreboenden deltog. För att mäta generell arbetstillfredsställelse utvecklades en skala som mäter övergripande trivsel på arbetet. De fyra faktorerna beräknas med QPSnordic (General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work), som mäter psykologiska och sociala faktorer.

I denna studie undersöks det ledarskap som idag bedrivs inom Skånes kommunala verksamheter, utifrån nio ledarskapsstilar som är kompatibla med organisatorisk framgång världen över. Frågeställningen ?Finns det några skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap i Skånes samtliga kommuner, studerat utifrån McKinseys nio ledarskapsstilar?? har syftet att undersöka eventuella könsskillnader i ledarskap.Fördelningen i studiens population har syftet att kartlägga samt studera de skillnader det manliga och kvinnliga ledarskapet kan ge exempel på. Urvalsgruppen har således fått svara på en enkät behandlande de områden de eventuellt kommit i kontakt med under sin chefskarriär och därmed fått bedöma sitt agerande.Enkäten skickades ut till totalt 101 chefer, fördelat på 54 män och 47 kvinnor, inom Skånes samtliga 33 kommuner. 65 svar erhölls, fördelat på 31 kvinnor och 34 män.

Syftet med denna explorativa studie var att utforska säkerhetsklimat, psykosociala förhållanden och organisationsklimat i Transportflygorganisationen i Försvarsmakten och i företaget Golden Air. Författarna har studerat och jämfört de två flygorganisationerna, som skiljer sig åt i struktur, ledning, resurser, visioner, uppgifter och mål. En enkätundersökning genomfördes med hjälp av instrumenten QPSNordic och Safety Culture. Av sammanlagt 125 utsända enkäter inkom totalt 74 svar (59 % svarsfrekvens), 53 ifrån Förvarsmakten och 21 ifrån Golden Air. Safety Culture visade att piloterna i Golden Air bedömde sin Arbetssituation signifikant mer positivt än flygförarna i Försvarsmakten.

BAKGRUND: För att utveckla en skapande verkstadsverksamhet där barnet står i centrum, i egenskap av en kompetent individ, måste ledarskap och grupprocesser kritiskt granskas. Genom pedagogisk dokumentation synliggörs problemområden att förändra och utveckla. Reggio Emilia-filosofin bidrar med den pedagogiska grunden och synen på barnets rätt till sin egen kreativa process.SYFTE: Att ta reda på hur en verkstadsverksamhet för barn, där samma barngrupper sällan återkommer, kan utvecklas med hjälp av pedagogisk dokumentation.METOD: Studien baseras på aktionslärande som metod, då uppstart och utveckling av verksamheten är i fokus.RESULTAT: Resultatet visar att miljön i vilken barnen vistas antingen kan skapa förutsättningar eller hinder för dem. Genom ett kritiskt förhållningssätt gentemot miljön och genom att välja att förändra den har vi även möjlighet att förändra barnens agerande i miljön. Genom att använda oss av deltagande observationer i konstverkstaden har vi fått kunskap om vår egen verksamhet och vårt pedagogiska ledarskap..

Konflikter är vanligt förekommande på arbetsplatser. De kan lätt få negativa konsekvenser som sämre kvalité på arbetet och medarbetare som sjukskriver sig. Därför är det viktigt att ledaren klarar av att hantera dessa på ett bra sätt. Kan de lösa konflikten på ett bra sätt kan de också få ut positiva saker av den.Kvinnor och män anses arbeta olika som ledare och många anser att män leder bättre än kvinnor. Därför är det intressant att se hur könen leder sina medarbetare och ifall de hanterar konflikter på liknade sätt eller om det skiljer sig.

Syfte: Att undersöka vad som utmärker ledarskap i ekonomiska kriser, till följd av den idag aktuella finanskrisen.Genomförande: Empirin har insamlats med hjälp av den kvalitativa metoden. Studien innefattar djupintervjuer med semistrukturerade frågor och tio respondenter från två olika företag inom banksektorn. Utifrån empirin har författarna försökt att dra paralleller mellan ledarnas beteenden och de teorier som omfattar olika ledarstilar.Slutsatser: Utifrån analysen av empirin framgick det att ledarbeteenden i ekonomiska kriser skiljer sig. Dock kan orsaken till det vara företagens olika förutsättningar och struktur innan den ekonomiska krisen. Beteenden som tydlighet, tillgänglighet, delaktighet, samhörighet och minskat handlingsutrymme blev mer utmärkande.

I denna uppsats belyses ledarrollen, det vill säga att uppsatsen är en studie som grundar sig på chefernas egna utsagor om deras ledarskap. Problemställningen är att ta reda på hur ledarskapet utövas samt vad det är som utmärker en bra ledare enligt cheferna själva. Tillvägagångssättet i studien har huvudsakligen skett genom kvalitativ metod. För att kunna förklara och förstå ledarskapsrollen har utgångspunkten i studien varit relevanta teorier som belyser ledarskapet i forskningsarbetet. Utifrån det resultat som framkommit kan det konstateras att kommunikation är en nyckelfaktor för att lyckas som en framgångsrik ledare.

Ett av sjuksköterskans kompetensområden är ledarskap. Han/hon ska strukturera omvårdnadsarbetet så att det ges en så god omvårdnad som möjligt till patienten. Ledningsfunktionen påverkas av olika faktorer som kan ge inverkan på omvårdnaden. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans ledningsfunktion. Studien utfördes som en litteraturstudie.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ledare på högre nivå idag ser på begreppen ledarskap och kommunikation. Jag har studerat hur dessa ledare konstruerar begreppet ledarskap och kommunikation och förhållandet dem emellan. Jag har ställt frågor som syftar till hur de idag ser på begrepp som dessa, samt också spårat uttalanden som skiljer på dialog och diskussion, transmission eller meningsskapande kommunikation. Vad gäller ledarskap har jag spårat uttalanden som kan belysa varifrån konstruktioner om ledarskap kommer. Problemet som jag ser det, är att de värderingar som implicit ligger i begreppet ledarskap motarbetar de ledarskapsfilosofier som gör ett försök att utveckla framtidens ledarskap genom att lägga på olika adjektiv som kommunikativt, visionärt, symboliskt etcetera.Jag vill alltså i denna studie lyfta fram ett synsätt som lägger fokus på kommunikationen, inte ledarskapet, med tanke på att det idag argumenteras för något som kallas kommunikativt ledarskap.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att ge en överblick av den nuvarande och framtida lärarutbildningens ledarskapsutbud för lärare samt att utforska om ett behov av utökat ledarskap för lärare är aktuellt.Frågeställningar:- Är lärare med ledarskapskunskaper säkrare lärare än lärare utan?- Hur kan lärare använda sig av ledarskap i klassrummet?- Är ledarskap en bristvara i dagens lärarutbildning?- Hur ser trenden ut för ledarskapets utrymme i lärarutbildningen?MetodUppsatsen har en kvalitativ inriktning där intervjuer står i fokus. De intervjuade har olika relationer till lärarutbildning. Den tidigare forskning som ses över behandlar begreppet ledarskap i skolmiljön.ResultatLitteraturen visar att lärare med ledarskapskunskaper har en större förmåga att känna sig lugna och ta kontroll över situationer som kan uppstå i klassrummet. Detta framhåller även respondenterna.

Ett kommunikativt ledarskap kännetecknas av en ledare som coachar och ger sina medarbetare eget ansvar, skapar strukturer som underlättar arbetet, har tydliga förväntningar, är tillgänglig för medarbetarna, ger feedback och löser problem. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan ett kommunikativt ledarskap och medarbetares arbetsmotivation. Studien baseras på en enkätundersökning med deltagare från 16 olika yrkeskategorier där de flesta arbetar inom administration, hälsa och sjukvård, pedagogiskt arbete, socialt arbete och inom militären. Med hjälp av enkäten har två grupper gjorts, en grupp som anger över medelvärdet på frågor som behandlar ledarens kommunikativa egenskaper och en grupp som inte anser att deras ledare är kommunikativ. Resultatet visar att gruppen med en kommunikativ ledare även upplever högre inre motivation.