Sök:

Sökresultat:

708 Uppsatser om Auktoritär personlighet - Sida 23 av 48

Skolledares syn pÄ specialpedagogiskt arbete med fokus pÄ specialpedagogens yrkesroll

Kronisk smÀrta drabbar mÄnga personer och kostar samhÀllet stora summor pengar varje Är. Det Àr inte bara den kroniska smÀrtans inskrÀnkningar i den drabbades rörelseapparat, utan ocksÄ dess pÄverkan pÄ den psykiska hÀlsan. Syftet med detta arbete Àr att utreda pÄ vilket sÀtt den psykiska hÀlsan pÄverkas hos personer med kronisk smÀrta. Metoden som anvÀnts Àr litteraturbaserade studier med kvalitativa artiklar och bygger pÄ GranskÀr & Höglund?Nielsen (2008).

FörÀldrars upplevelser av att delta i en förÀldragrupp inom barnhÀlsovÄrd

BarnhÀlsovÄrdens förÀldragrupper har en central och betydelsefull roll för förÀldraskapet. I rollen som gruppledare mÄste dÀrför sjuksköterskan ha professionell kunskap om vilka behov som finns hos förÀldrar. DÀrför var syftet med examensarbetet att beskriva förÀldrars upplevelser av att delta i en förÀldragrupp inom barnhÀlsovÄrd. Fem intervjuer med förÀldrapar blev genomförda och analyserades med tematisk innehÄllsanalys. Analysen resulterade i ett tema Trygghet stÀrker förÀldraskapet och tre kategorier Gruppledarens förhÄllningssÀtt balanserar mellan kompetens, personlighet och erfarenhet, FörvÀntningar av att fÄ information och kunskap och InnehÄll och utformning styrs av behov och riktlinjer.

Work locus of control och ledarskapets betydelse för anstÀlldas mÄlengagemang under en företagsnedlÀggning

AnstÀlldas produktivitet har överraskande visat sig öka under tidigare nedlÀggningar. Detta uppmÀrksammade fenomen benÀmns nedlÀggningseffekten och förklaras bland annat av anstÀlldas ökade autonomi och utrymme för innovativa förmÄgor under nedlÀggningsperioden. Relationer mellan ledare och underanstÀllda Àr enligt LMX-teorin av olika kvalitét vilket kan förklara anstÀlldas engagemang, ett engagemang som Àven kan förklaras av anstÀlldas individuella differenser. Syftet med studien Àr att undersöka ledarskapets och personlighetsvariabeln work locus of control betydelse för anstÀlldas mÄlengagemang under en nedlÀggningsperiod. En enkÀtundersökning för 275 medarbetare utfördes 2006 pÄ ett tillverkningsföretag.

"Vem bryr sig" : - pÄverkas empati av personlighet, trÀning eller situation?

Studiens syfte var att underso?ka om fo?rutsa?ttningar fo?r empati i form av personlig disposition och aktuell situation samverkar med empatiska processer fo?r att ge ett emotionellt utfall.Blivande behandlare (n=90) och specialpedagoger / specialla?rare (n=50) fick se filmer och besvara fra?geformula?r baserade pa? IRI och MACL. Stiganalys gjordes med hja?lp av SEM i SPSS/AMOS. Resultaten visade att empatisk disposition och empatiska processer tillsammans predicerar medka?nsla.

FörlossningsrÀdsla-litteraturstudie

En venport Àr en dosa som opereras in under huden för att kunna anvÀndas vid framförallt kemoterapi, transfusioner, parenteral nutrition, blodprovstagning och smÀrtbehandling. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av att ha fÄtt en venport inlagd pÄ venportmottagningen. I syftet ingick Àven att ta reda pÄ om det fanns nÄgon skillnad mellan mÀns och kvinnors upplevelser vad gÀller smÀrta, oro och information i samband med ingreppet samt om det fanns nÄgot samband mellan information och smÀrta vid ingreppet. Patienterna intervjuades utifrÄn en enkÀt. Antalet patienter som ingick i studien var 20 kvinnor och 21 mÀn.

NÀrstÄendes behov i omvÄrdnad av personer med demenssjukdom : Litteraturstudie

Bakgrund: Demenssjukdom orsakar sÀnkt kognitiv förmÄga och den sjukes personlighet förÀndras. Att lÄta nÀrstÄende vara delaktiga i omvÄrdnaden och att vÄrdpersonal tar sig tid att lyssna pÄ deras Äsikter skapar goda chanser för att bÄda parterska bli nöjda med omvÄrdnaden som ges till den sjuke. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka nÀrstÄendes behov i omvÄrdnad av personer med demenssjukdom. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt (n=15) med systematiskt tillvÀgagÄngssÀtt. Resultat: Studiens resultat visade att nÀrstÄende hade egna behov som behövde tillgodoses, att fÄ möjlighet att skapa en relation till vÄrdpersonal, att fÄ tid att prata, att fÄ delta i omvÄrdnaden samt att fÄ information.

Anpassning av undervisnigen för elever med autism

SammanfattningDen hÀr studien behandlar frÄgor om hur man som pedagog kan anpassa undervisningen för barn/elever med diagnosen autism. Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ hur undervisningen för elever med autism kan se ut. Undersökningen Àr gjord med hjÀlp av tre pedagogers intervjusvar, tvÄ av dem Àr gjorda med hjÀlp av kvalitativa metodansatser. Jag valde att göra intervjuer pÄ grund av att det verkade vara det lÀmpligaste sÀttet att fÄ svar pÄ min frÄgestÀllning. Undersökningen Àr utförd i tvÄ kommuner dÀr ett mindre antal personer blivit intervjuade.

WhoÂŽs who? : Kreativitet, personlighet och att arbeta kreativt

I dagens samhÀlle blir kreativitet och nytÀnkande allt viktigare för företags överlevnad och konkurrenskraft. DÀrmed har Àven behovet av kreativa personer pÄ arbetsplatsen ökat. Studiens syfte var att undersöka om kreativitet, genom Runcos ideational scale, kunde kopplas till nÄgot personlighetsdrag i Big Five samt till hur pass kreativt en person arbetar. Detta undersöktes genom en enkÀt med 66 frÄgor i 3 delar. EnkÀten lÀmnades ut i bÄde pappersform och som webenkÀt till ett stort antal företag.

KÖNSNEUTRALA ANIMATIONER : PĂ„verkan av stereotypiska personligheter

KaraktĂ€rsanimationerna mĂ„ste vara könsneutrala eftersom spelarna sjĂ€lva vĂ€ljer kön och personlighet pĂ„ sin karaktĂ€r i Cloud Islands. Personlighetsgestaltningarna som skapades kallades ?Neutral?, ?Äventyrlig? och ?Sprallig?. Problemformuleringen bestod av att undersöka om animationerna för dessa stereotypiska personligheter kunde göras könsneutrala. Arbetet utgick frĂ„n Isbisters (2006) rörelsemönster för personligheter, power centers (Lango, Ă„rtal okĂ€nt) och Labans rörelseteorier (Kundert-Gibbs & Kundert-Gibbs, 2009).

Att göra jÀmmer? - en jÀmförelse mellan skildringen av huvudpersonen i Mark Haddons roman The Curious Incident of the Dog in the Night-Time och Ulrika Jannert Kallenbergs översÀttning Den besynnerliga hÀndelsen med hunden om natten

I uppsatsen jĂ€mförs Mark Haddons roman The Curious Incident of the Dog in the Night-Time och Ulrika Jannert Kallenbergs översĂ€ttning Den besynnerliga hĂ€ndelsen med hunden om natten. Syftet Ă€r att undersöka skildringen av sprĂ„ket och personligheten hos den 15-Ă„rige huvudpersonen med autistiskt handikapp, för att ta reda pĂ„ om lĂ€saren lĂ€r kĂ€nna samma person i de bĂ„da böckerna.ÖversĂ€ttarens strategier samt relationen mellan kĂ€lltext och mĂ„ltext analyseras och diskuteras utifrĂ„n teorier inom Translation Studies, med tillĂ€mpning av begrepp som sprĂ„kliga normer, domesticering & frĂ€mmandegörning och kompensation. Dessutom ingĂ„r kommentarer frĂ„n en intervju med översĂ€ttaren.Analysen visar att huvudpersonens speciella sprĂ„k framhĂ€vs tydligare i översĂ€ttningen Ă€n i originalet, men att hans personlighet framstĂ„r som mindre konsekvent i översĂ€ttningen. Med frasen ?göra jĂ€mmer? som uttryck för pojkens sprĂ„k och beteende sĂ€tter översĂ€ttaren sin prĂ€gel pĂ„ den svenska boken..

MÄngfaldens vÀrde, sett ur sju högskoleledares perspektiv

Syftet med studien Àr att intervjua ledare och klarlÀgga deras Äsikter: i) om hur de ser pÄ mÄngfald, ii) hur de anser att organisationen de arbetar i ser pÄ mÄngfald och iii) hur de sjÀlva ser pÄ sin chefs-/ledarroll. Uppsatsen Àr genomförd i en kvalitativ metod utifrÄn en fenomenologisk ansats. Sju inter­vjuer av ledare i en statlig kunskapsorganisation har genomförts. Intervjuerna har varit ostrukture­rade och har utgÄtt frÄn temana: mÄngfald, ledarskap och organisation. Resultatet visar ett ledarskap som frÀmst ser mÄngfald utifrÄn kön men Àven i viss mÄn Älder och etnicitet.

Är du nyfiken pĂ„ eller rĂ€dd för hypnos? : En kvantitativ undersökning om attityder till hypnos och variabler som kan ha betydelse för attityden

Syftet med denna uppsats och enkÀtundersökning var att undersöka vilka attityder som rÄder till hypnos bland ett brett urval av mÀnniskor. De variabler som förvÀntades kunna predicera attityden var: egen erfarenhet av hypnos, motivation att göra en förÀndring, kÀnnedom om alternativa behandlingsmetoder, personlighetsdimensionen Openness, andlighet/transcendens, och dÀr kön togs med som kontrollvariabel. Regressionsanalysen visade pÄ en signifikant modell som förklarade variansen med ca 30%. TvÄ variabler var signifikanta: egen erfarenhet av hypnos och kÀnnedom om alternativa metoder. Motivation visade pÄ en trend till signifikans.

Vem Àr jag nu? KÀnslomÀssiga reaktioner efter en hjÀrttransplantation

Hos en hjÀrtsjuk som inte har nÄgot annat val Àn att fÄ ett nytt hjÀrta vÀntar en tid som innebÀr stora kÀnslomÀssiga förÀndringar och upplevelser. RÀdslan att dö kontra kÀnslor att vÀnta pÄ att nÄgon annan ska dö Àr kÀnslor som stÀndigt Àr i fokus. Syftet Àr att beskriva mÀnniskors upplevelser och kÀnslor i samband med att fÄ ett nytt hjÀrta. Studien baseras pÄ nio kvalitativa artiklar som hittats via olika databaser och som analyserats och sedan sammanstÀllts i en litteratuöversikt. Resultatet visar att mÄnga upplever en stor kÀnslomÀssig omstÀllning som krÀver ett stort engagemang frÄn bÄde anhöriga och vÄrdpersonal.

FritidslÀrares resonemang kring pojkar, flickor och genus.   :

I denna studie har vi intervjuat fem fritidslÀrare med hjÀlp av en vinjett som utgÄngpunkt. Vinjetten handlar om ett verklighetstroget dilemma, angÄende genus, som kan förekomma i fritidshemmet. De intervjuade fritidslÀrarna förklarar att de försöker bemöta pojkar och flickor pÄ ett likvÀrdigt sÀtt, men i resultatet framkommer det att elever blir bemötta olika beroende pÄ kön. Syftet med denna studie Àr att bidra med kunskap om hur genus konstrueras i lÀrares tal om pojkar och flickor. För att fÄ de svar som studiens syfte och frÄgor krÀver, utfördes en kvalitativ forskningsintervju. De frÄgestÀllningar som studien utgÄr ifrÄn lyder: hur konstrueras genus i lÀrares tal om elever i skola och fritidshem? samt hur talar lÀrare om sitt bemötande av pojkar och flickor? Av resultatet framkommer det att begreppet genus Àr nÄgot som, utifrÄn de intervjuade fritidslÀrarnas perspektiv, inte fÄr nÄgon större uppmÀrksamhet i deras arbete.

Chefen en god förÀlder? : -En lokal studie om förvÀntningar pÄ chefer inom Àldreomsorgen

VÄra forskningsfrÄgor har handlat om vilka förvÀntningar chefer och medarbetare har pÄ chefsrollen inom kommunal Àldreomsorg - vilka likheter och skillnader som finns mellan chefer och medarbetare och vad det fÄr för eventuella konsekvenser. Syftet var att förstÄ vilka förvÀntningar medarbetarna i en offentlig Àldreomsorgsorganisation i tre kommuner i SmÄland har pÄ sin chef samt vad enhetschefen har för förvÀntningar pÄ sin roll inom Àldreomsorgen. VÄr fokus var nÄgra personers egna upplevelser, och vi har dÀrför valt en kvalitativ ansats och har gjort tio enskilda intervjuer med fyra enhetschefer och sex medarbetare samt en parintervju med tvÄ medarbetare. Teoribildningar som vi anvÀnt Àr norm- och ledarskapsteorier. Resultatet av denna undersökning visar att det Àr skillnader pÄ chefers och medarbetares förvÀntningar pÄ chefsrollen, vad skillnaderna beror pÄ Àr hÀr svÄrt att fastslÄ.

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->