
Sökresultat:
546 Uppsatser om Augustikuppen 1991 - Sida 16 av 37
Kommunikation : ett mellanmänskligt samspel i ett vinstdrivande privat företag inom äldreomsorg
Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.
Fastighetsägarens ställning vid mineralprospektering
Den 1 juli 1992 trädde minerallagen (1991:45) i kraft och ersatte gruvlagen (1974:342), samt lagen (1974:342) om vissa mineralfyndigheter. Genom ikraftträdandet kom den gruvrättsliga lagstiftningen att bli enhetlig. Minerallagen är en exploateringslag vari en avvägning gjorts mellan markägarnas, prospektörens och samhällets intressen. Denna uppsats har syftat till att undersöka fastighetsägarens ställning vid mineral- prospektering. Framställningen bygger främst på förarbetena till mineral- lagen och 1974 års gruvlagstiftning.
Framtidens bibliotek? : Dieselverkstadens bibliotek AB
With background in the acknowledgement of the current period of major change in the characteristics of traditional Swedish foreign policy, considering the membership in the European Union, as well as the new contextual scenarios that Sweden has been situated in after the end of the cold war, this thesis aims at scrutinizing the Swedish Foreign Policy from 1991 to 2010. The purpose of the thesis is further to localize continuity and change in the ideas which Sweden has explicitly stated in its foreign policy. Based on the theory of institutionalism, the thesis also aims to bring forward plausible explanations built on the main empirical findings. This has been done by identifying different types of goals and means within realism and liberalism as well as categorizing each theory within three ideal types.The chosen research method has been a qualitative text analysis with focus on an ideational analysis. The material on which the descriptive analysis is based upon is constituted by the annual statements of government policy in parliamentary debates on foreign affairs.The results of the thesis show that the ideas that are related to solidarity, consensus and active foreign policy are constant through the period of examination.
Silviasyster : expert eller undersköterska
Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.
Där män är män? maskulina subjektspositioner i Michael Moorcocks fantasyromaner
The aim of this Masters thesis is to examine subject positions of masculinity in the fantasy novels by Michael Moorcock, spanning from the sixties to the present. Questions are: Which positions of masculinity dominate in four fantasy works by Michael Moorcock? How do these positions differ from each other or are there similarities? Do they strengthen or undermine the hegemonic masculinity? How do these positions of masculinity relate to historic configurations of masculinity? In order to find feasible answers to these questions I have used a theoretical and methodological approach rooted in the sociology of literature, mens studies and discourse analysis. Different masculinities are defined as subject positions. The hegemonic masculinity is defined as the image of masculinity that dominate and that every man has to relate to, in one way or another.
Kultur i vården på hälsocentraler: Intervjuer om möjligheter och hinder
Tidigare forskning har visat att kultur kan bidra till och även främja hälsa (Clift, 2012). Norrbottens läns landsting har som mål att stärka norrbottningarnas hälsa med hjälp av kultur. Syftet med detta examensarbete var att genom intervjuer studera chefers uppfattningar om betydelsen av samt förutsättningarna för kultur i vården på hälsocentralerna i Luleå och Bodensamt hur informationsmaterialet Kulturhälsoboxen har tagits emot. Kulturhälsoboxen har skickats ut till alla hälsocentraler i Sverige, men ingen uppföljning har gjorts. Frågeställningarna rörde vilka möjligheter och hinder, som chefer känner inför ett införande av kultur i vården.
Kvalitetskontroll och kvalitetsutveckling i Utredningshemmets utrednings- vård- och behandlingsverksamhet : Vad tycker socialtjänst, föräldrar och ungdomar?
Utredningshemmet in Hässleholm, Sweden, is a special residential home for acute management and investigative evaluation of juvenile delinquents.Utredningshemmet has, since 1991, used an investigative model, which is based on systems theory. The investigative work is done in close co-operation with social workers, youths and their parents.This study takes into account the youths, who have had a commissioned placement to carry out an investigation of their needs of care and treatment, 71 juvenile delinquent cases. They are divided into three one year intervals: 17 cases in 1993, 28 cases in 1998 and 26 cases in 2003.The purpose of this evaluation is to illustrate changes in the social workers, parents and youth's level of satisfaction during the development of the special residential home's investigative model.Approximately one to three months after discharges social workers, youths and their parents completed a level of satisfaction questionnaire. The results demonstrate no significant difference in the level of satisfaction between different time periods. There are, however, differences in satisfaction levels between social workers, who have the highest level of satisfaction, parents, who have the next highest level and finally the youths level of satisfaction..
Lärares attityder mot mobbning och antimobbningsprogram
Mobbning kan leda till psykiska svårigheter och försämrat självförtroende för offren och på lång sikt ett antisocialt och kriminellt beteende hos mobbarna. Syftet med examensarbetet är att utifrån Olweus (1973: 1991) forskning och åtgärdsprogram mot mobbning undersöka lärares attityder mot mobbning och antimobbningsprogram. De frågeställningar som tas upp handlar om mobbningens karaktärsdrag, hur lärarna ställer sig till antimobbningsprogram, om lärarna vet hur de ska agera vid en mobbningssituation och mobbning på den egna skolan. Det fanns även frågeställningar angående vilka attityder lärarna har till att ingripa mot mobbning, ha föräldrakontakt, utforma klassregler mot mobbning, diskutera mobbning under klassrådet och ha enskilda samtal med mobbarna och mobbningsoffren samt vilket samband det finns mellan ?behavioral beliefs?, attityd till beteendet, subjektiv norm, upplevd beteendekontroll, intention och beteende.
?Utan den feministiska kampen, då finns inte jag? : en socialpsykologisk studie av komma ut processen och ett feministiskt engagemang.
Den här uppsatsens syfte är att genom ett symboliskt interaktionistiskt och ett social konstruktionistiskt perspektiv öka förståelsen och beskriva komma ut processens samband med feministiskt engagerade lesbiska kvinnor. Den undersöker hur komma ut processen, dvs. den homosexuella identitetsutvecklingen, relaterar till et feministiskt engagemang hos respondenterna. Som teoretisk grund gällande identitetskonstruktion och socialisation har jag främst använt mig av Berger och Luckmann (1991) men även tolkningar av Mead (Berg, 1992; 2007) samt Giddens. För att få en djupare insikt kring kön/genus och sexualitet använder jag mig av Rubin (1984), Rich (1980) och Butler (2007).
Flygrädsla : Lärdomen och erfarenheten av ha varit med om en flygolycka, hur upplever individerna sin flygrädsla och dess konsekvenser över ett längre tidsperspektiv
Syftet med studien var att undersöka om en flygolycka påverkar passagerarnas flygrädsla på längre sikt och eventuella konsekvenser som det kan innebära. Hur och på vilka sätt påverkar i så fall ett trauma som en flygolycka passagerarnas rädsla att flyga utifrån ett längre tidsperspektiv. 27 män och kvinnor, som alla var med i flygolyckan i Gottröra den 27 december 1991, har varit målgrupp för studien. Metoden som användes var en enkätundersökning distribuerad till 44 personer, med 27 medverkade till en svarsprocent på 61 %. Resultatet av undersökningen visar att samtliga respondenter hävdar att de inte var flygrädda innan flygolyckan, medan över 70 % är flygrädda efter händelsen och 81 % av dem anser att flygolyckan var den bidragande orsaken till deras flygrädsla.
Varför bli yrkeslärare? : Vilka uppfattningar har yrkeslärare om den motivation, som behövs för att studera till yrkeslärare?
Denna undersökning är att med bakgrund av att yrkeslärare inom gymnasieskolan beskrivs som en bristvara, och med tanke på det framtida behovet då bristen på yrkeslärare kommer att öka. Det vi vill belysa är vad som är motivationen och drivkraften för den enskilde individen i att bli yrkeslärare och även vilka drivkrafter som kan få obehöriga lärare att vilja bli behörig. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Ett klusterurval gjordes var efter intervjuer genomfördes. Empiriska undersökningen gick ut på att med en halvstrukturerad intervjuguide intervjua ett antal olika personer.
Barn med svårigheter eller beräknande bråkstakar? : En studie om lågstadielärares syn på utagerande beteende i skolan
Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.
?Det är ju ändå ens vardag? : En kvalitativ intervjustudie med högstadieungdomar om socialt stöd från vuxna i skolan
Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.
?Välkommen till oss här på socialtjänsten? : En kvalitativ studie i hur hemlösa personer bemöts av socialtjänsten
Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.
Fängelseförbudet för psykiskt störda lagöverträdare
Uppsatsen behandlar ämnet fängelseförbudet för psykiskt störda lagöverträdare genom att dels behandla gällande rätt kring ämnet och dels genom att försöka redogöra vad en reform i enlighet med SOU 2002:3 kan innebära för behandlingen av psykiskt störda lagöverträdare. Gällande rätt beskrivs genom att först och främst redogöra för relevanta straffrättsteorier och straffrättsskolor och därefter genom att redogöra för utvecklingen från tiden före 1864 års strafflag fram till den senaste lagändringen 2008. Den senare redogörelsen görs genom att beskriva strafflagens behandling av psykiskt störda lagöverträdare, 1945 års ändring, brottsbalkens införande samt 1991 års reform. Därefter beskrivs Psykansvarskommitténs förslag (SOU 2002:3) närmare genom att gå igenom de mest omfattande reformförslagen, nämligen ett återinförande av tillräknelighetsrekvisitet samt införande av samhällsskyddsåtgärder. Den föreslagna reformen gås igenom med betoning på eventuella framtida konsekvenser.