This essay is about children who have psychological and social problems. An increase part of children and young people in Sweden describe this kind of difficulties. These problems are at the same time a concern for the school as well as the social welfare. The purpose in this essay is to explore if children with psychological and social problems have the same legal rights to education as other children. The main questions are to describe the legal rights in this area and explore how schools and social welfare cooperate in order to achieve better possibilities for the children.The facts take a legal aspect as a starting point.

The aim with our paper has been to get a picture of which factors one of the heterogeneous group that we've chosen of old persons, 75-90 years, in Scania, in south Sweden, have experienced to be of importance for their life quality today and what they wish to preserve of their actual life style when they eventually shall use the elderly care. Also how their individual life course has influenced their experience of the quality of life.We found this subject interesting as the group of old people in the society is constantly increasing and when the group becomes bigger, then greater demands will be put on the elderly care. We have proceeded from a standpoint that all people are unique individuals and that people become what they are from their life histories and from the choices they have made during their life. We have used the life course theory that says that one should see the individual in his/her wholeness and the whole life history of a person in order to understand him/her. We have also studied earlier research concerning the different determinants of the life quality.

Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur boendestödjarna beskriver sitt vardagsarbete med brukarnas återhämtning på två boenden med särskild service inom Socialpsykiatriska utförarenheten i Skärholmens Stadsdelsförvaltning. Vi har intervjuat åtta boendestödjare. Valet av respondenter har gjorts utifrån ett kvoturval, fyra boendestödjare från Frösätra samt fyra från Solholmen. Vi har gjort semi-strukturerade intervjuer med samtliga boendestödjarna och utformat en intervjuguide. Intervjuguiden berör fenomen hur personalen på boendena beskriver begreppet återhämtning, hur de arbetar med återhämtning, hur återhämtning nås samt hur personal beskriver sin roll.

SammanfattningArbetsterapeuten arbetar holistiskt med individen i centrum, utifrån individens egna förmågor i relation till aktivitet. Arbetsterapi som profession står med sin breda kompetens och breda förståelseperspektiv inför nya utmaningar. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeu-ters uppfattningar om att arbeta som coach respektive behandlare. Kvalitativ metod med ett målinriktat urval kombinerat med nätverksurval användes. Två fokusgruppsdiskussioner genomfördes.

En ruptur av främre korsbandet leder till instabilitet samt funktionsnedsättning i knäet. Det råder i dagsläget delade meningar om behandlingsmetoderna vid denna skada. Oavsett om skadan behandlas operativt eller konservativt så har sjukgymnasten en viktig roll i rehabiliteringen. Patienter kan själva välja var de vill få sin vård, vilket kan leda till att erfarenheten av skadan ser olika ut mellan sjukgymnaster. Detta kan resultera i att synen på operativ kontra konservativ behandling ser olika ut.

In today?s hectic society more and more people experience stress and our lifestyle gives us a very limited chance to recover. For some it sometimes goes that far that they get burnt-out, they have pushed themselves to the ultimate limit. There are different methods and treatments to recover but one very efficient treatment is to spend time in a rehabilitation garden. There the patients get treated by therapeutics that uses the garden as the main tool.The fact that gardens and parks have a positive effect on humans have been used by people for a long time but it?s not until recently that the research has taken speed.

Bakgrund: Forskning har visat att träning förbättrar den fysiska förmågan och höjer livskvaliteten hos personer med hjärtsvikt. Trots detta är det många personer med hjärtsvikt som inte deltar i gruppträning.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som personer med hjärtsvikt, som inte deltar i hjärtsviktsgrupp, upplever som hinder respektive möjligheter när de ska ta beslut om att delta i gruppträning.Design: Studien var en kvalitativ studie med deskriptiv design som utfördes genom semistrukturerade intervjuer med fem informanter.Resultat och slutsats: Resultaten, som tolkades utifrån beteendeförändringsmodellen Health Action Process Approach (HAPA), av denna studie visade att informanterna upplever olika hinder för träningen som har med prioritet, otrygghet, psykisk ohälsa, transportproblem och bristande information att göra. I vissa fall väljs träningen också bort på grund av att informanterna istället tränar i hemmet. Det största hindret enligt studiens resultat var bristen på information. Framförallt har informanterna bristande kunskap om träning som en del av behandlingen vid hjärtsvikt, NYHA II-III, och de effekter som träningen ger.

Bakgrund: Anorexia nervosa blir allt vanligare bland unga kvinnor. Med rätt behandling och stöd tillfrisknar ändå de flesta från sin ätstörning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att ur en ung kvinnas perspektiv som har haft anorexianervosa, beskriva faktorer som har betydelse för tillfrisknandet från ätstörningen, för att sjuksköterskan ska få en ökad förståelse för unga kvinnor med anorexia nervosa och därmed kunna hjälpa dem. Metod: Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, som analyserades och utformades till studiens resultat. Resultat: De faktorer som hade betydelse för tillfrisknandet var att den unga kvinnan själv kom till insikt om sin sjukdom och lärde sig begripa och hantera sina känslor, sin självbild och självkänsla.

Antalet och andelen äldre ökar i vårt land och störst är ökningen bland dem över 80 år. I dessa åldrar är det vanligare än bland yngre att drabbas av sjukdom och funktionsnedsättningar och ha behov av hjälp och stöd. Sverige har en lagstiftning som lägger ansvaret för att äldre och funktionshindrade får det stöd de behöver på samhället men den hjälp som ges av anhöriga till äldre som bor hemma är till omfattningen mer än dubbelt så stor som den som ges av samhället och tycks dessutom öka. Kvinnor lever längre än män och blir ofta ensamstående i slutet av livet. Syftet med denna studie är att beskriva äldre kvinnliga rehabiliteringspatienters och närståendes uppfattningar om innebörden och betydelsen av socialt stöd för livstillfredsställelsen.

Axelinstabilitet är en vanlig problematik som sjukgymnaster möter i sin kliniska vardag. Instabiliteten kan bero på flera faktorer och variera i grad. Med hjälp av en noggrann klinisk undersökning och olika åtgärder i form av rehabilitering, hjälpmedel och operation kan instabilitet i axeln behandlas. Det finns idag otillräckligt underlag för behandlingsstrategiers effekt på axelledsinstabilitet. Syftet med studien var att kartlägga vilka sjukgymnastiska undersöknings-, utvärderings- och behandlingsmetoder som används vid instabilitet i axelleden, inom primärvården i ett län i norra Sverige.

Hjärtinfarkt ingår i begreppet hjärt- och kärlsjukdom, och är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och den övriga världen. Vid en hjärtinfarkt bildas en blodpropp som täpper till något av hjärtats kranskärl vilket leder till akut syrebrist och symtom som till exempel bröstsmärta, andnöd, illamående med mera uppkommer. Då hjärtinfarkt är en vanlig diagnos kommer sjuksköterskan möta dessa patienter var hon än arbetar. Kunskap kring individens upplevelser den närmsta tiden efter en hjärtinfarkt är betydelsefull för att kunna ge bästa möjliga vård. Syftet med uppsatsen är att beskriva yrkesverksamma personers livssituation den närmsta tiden efter en hjärtinfarkt.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom ansågs länge vara ett manligt problem, så det finns därför inte lika mycket forskning om kvinnor och hjärtinfarkt. Symtomen hos kvinnor är mer diffusa och svårtolkade än hos män. Som sjuksköterska är det viktigt att förstå hur kvinnor upplever en hjärtinfarkt för att kunna hjälpa och minska deras lidande.Syfte: Att studera kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt samt att undersöka hur deras livsvärld påverkas.Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ ansats med ett livsvärldsperspektiv. Tio artiklar analyserades utifrån Graneheim & Lundmans (2004) kvalitativa manifesta innehållsanalys.Resultat: I analysen framträdde sex olika kategorier.

Introduktion: Patienter har länge inom sjukvården ofta blivit objektifierade och endast reducerats till sin sjukdom. Det centrala för den personcentrerade vården, är att se patienten som en person bakom sin sjukdom, att se dennes perspektiv och upplevelser av sjukdomen.Personcentrerad vård kännetecknas av ett partnerskap mellan patient och vårdgivare. Genom att först starta med patientens berättelse och sedan vidareutveckla en vårdplan tillsammans fördelas ansvaret för vården och patientens delaktighet ökar. Tre nyckelbegrepp betonas; partnerskap, patientberättelse och dokumentation. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att sammanställa och beskriva forskning om personcentrerad vård, med fokus på den vuxna patientens perspektiv inom slutenvården.

Bakgrund: Användning av djur i vården har visat sig ge många positiva effekter på människan. Oavsett människors ålder och tillstånd kan djur bidra med att förbättra psykiska, fysiska och sociala funktioner. Bra bemötande, personcentrerat förhållningssätt och goda mellanmänskliga relationer krävs för att kunna ge god omsorg. Närhet och tillhörighet är en del av de grundläggande mänskliga behoven. Livskvalitet handlar om hur individen värderar sitt psykiska, fysiska och sociala välbefinnande och att förbättra livskvalitet kan ofta ses som målet med omvårdnaden.Syfte: Att beskriva hur djurassisterade interventioner påverkar hälsorelaterad livskvalitet hos vårdtagare.Metod: Deduktiv litteraturöversikt genomfördes med nio kvantitativa artiklar.

Femoroacetabulärt Impingement (FAI) har under det senaste årtiondet presenterats som en orsak till ljumsksmärta hos yngre och innebär abnormala benpålagringar i höftleden som leder till en kollision mellan femur och acetabulum. FAI delas upp i cam respektive pincer beroende på pålagringarnas lokalisation. Ofta drabbar detta yngre aktiva individer och symptomen är bland annat smärta och stelhet i ljumsken. Syftet med studien var att kartlägga vilka fysioterapeutiska undersöknings- och behandlingsmetoder som används vid Femoroacetabulärt Impingement i Sverige. En kvantitativ enkätstudie genomfördes för legitimerade fysioterapeuter/sjukgymnaster som arbetar med FAI patienter.