Bilismens utbredning står idag för en ohållbar samhällsutveckling på både lokal-, regional- och global nivå. IPCC:s senaste rapport konstaterar att människans otvetydigt har en betydande roll i uppvärmningen av klimatsystemet och att det framförallt är utsläppen av växthusgasen koldioxid som är problemet. Transportsektorn står idag för nästan en femtedel av människans totala koldioxidutsläpp. För att reducera andelen koldioxidutsläpp i atmosfären och andra miljöproblem inom transportsektorn är således kollektivtrafiken ett viktigt redskap.Under 1950- och 1960-talet omvandlades Sverige till ett bilsamhälle. Privatbilen fulländade efterkrigstidens välfärdsbygge och bilen sågs som en självklart och positiv del i det nya välfärdsamhället. Antalet personbilar ökade lavinartat i Sverige och utveckling gick rakt uppåt från ett par hundra tusen fordon på 1950-talet till fyra miljoner fordon år 2000.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att tillämpa aktionsforskningsteorin och metoden appreciative inquiry vid design av en måltidsupplevelse med målsättning att öka medarbetarnas medvetenhet kring stolthet över arbetsplatsen, inspiration till matlagning samt mod och vad som får människor att våga testa nya produkter och arbetssätt. Ett ytterligare syfte var att utveckla ett mätverktyg som utvärderade insatsen och fångade upp medarbetarnas tankar och känslor. Till sist är det även uppsatsens syfte att utvärdera inbjudan till den designade måltidsupplevelsen för att kartlägga vad som väcker intresse och nyfikenhet samt vad som får medarbetare att anmäla sig för att delta på evenemanget.Design/metod: Arbetet är en fallstudie och har utgått från aktionsforskningsteori och -metodik med specifikt fokus på appreciative inquiry. Eftersom arbetet har varit tätt kopplat till utveckling av en målitdsupplevelse har även inspiration och kunskap hämtats från mat- och måltidsbranschen.Resultat: Ett nytt måltidskoncept har utvecklats och presenterats. Eftersom den designade målitdsupplevelsen fusionerar appreciative inquiry och måltidskunskap har det givits namnet appreciative dining.

SAMMANFATTNINGENUppsatsens titel:Mixed Martial Arts, ett slag för svensk idrott.Nivå:Kandidatexamen i ekonomi på Handelshögskolan, Umeå universitetFörfattare:David Ek och Linus HultkrantzHandledare:Håkan BoterNyckelord:(UFC), Marknadsmixen, Segmentering, Integrated Marketing Concept (IMC), SWOT, EventMarknadsföring, Virus Marknadsföring och Gerilla MarknadsföringMixed Martial Arts (MMA), Kampsport, Ultimate Figthing ChampionshipSyfte:(MMA) i Sverige och vilka marknadsföringskanaler som ger den största genomslagskraftensamt att se vilket påverkan UFC har haft på de svenska åskådarna av MMA.Syftet med studien är att undersöka om det finns en marknad för Mixed Martial ArtsTillvägagångssätt:Sverige för MMA var att genomföra en undersökning i form av en enkät utdelat till studentervid Umeå universitet. De studenter som efterfrågades var mellan 18-40 år och vilket gav enrepresentativ bild av befolkningen i Sverige.Studiens tillvägagångssätt för att observera om det fanns en marknad iEmpiri:dataprogrammet i SPSS, för att kunna visa med grafer hur sambanden mellan kön, fakultet,ålder och hemort relaterar till preferenser och om MMA är en attraktiv produkt eller inte.Det empiriska materialet insamlat från respondenterna sammanställdes iAnalys:Genom att studera de svaren kunde tendenser urskiljas om vilka potentiella målgrupper somfanns. Vidare beskrevs vilka marknadsföringskanaler som var mest effektiva och vartmålgruppen var belägen.Materialet som sammanställdes i empirin diskuteras mer djupgående i analysen.Slutsatser:var mer positivt inställda till kampsport och MMA. I förhållandet mellan fakulteterna var detden samhällsvetenskapliga fakulteten och den teknisk- naturvetenskapliga som var mestbenägna att vara potentiella konsumenter av produkten. De respondenter som ansåg attkampsport och bollsporter var mest underhållande tyckte i större utsträckning att kampsportvar underhållande.

Brynäs är en stadsdel som är starkt präglad av 1960-talets stadsplaneidéer, med breda trafikleder, planskildheter och funktionsseparerad bebyggelse i ett öppet bebyggelsemönster. Samtidigt lever bilden av det sena 1800-talets och tidiga 1900-talets Brynäs kvar väldigt starkt i människors medvetande: stadsdelens ursprungliga stadsplan med breda avenyer och numrerade tvärgator nämns ofta trots att en stor del av gatunätet utplånades under 1960- och 1970-talen. Med en ny syn på trafikplanering kom genomfartstrafiken på 1980-talet att ledas förbi stadsdelen. Det som ditintills varit tungt trafikerade genomfartsleder blev i ett slag ödsliga stadsrum med bebyggelse som vände sig från gatorna. I 2009 års översiktsplan för Gävle stad så framhålls att det mesta av den nya bostadsbebyggelsen i Gävle ska tillkomma i den centrala staden, längs kollektivtrafikstråken och i vattennära lägen.

Detta examensarbete handlar om lokalisering och utformning av hållplatser på en föreslagen spårvägssträcka mellan Helsingborg och Höganäs i nordvästra Skåne. Det huvudsakliga syftet är att utforma hållplatsmiljöer och färdvägar på ett så tillgängligt, trafiksäkert och tryggt sätt som möjligt. Hänsyn tas även till befintliga och nya utbyggnadsområden samt spårvägens resandeunderlag. Den för spårväg föreslagna kuststräckan kallas Höganässtråket och här ligger finns förutom Helsingborg och Höganäs även tätorterna Lerberget, Viken, Domsten, Hittarp - Laröd och Mariastaden. Spårvägens sträckning är i grova drag utpekad av Stadsbyggnadskontoret i Helsingborgs stad och spårvägen bör gå centralt genom samtliga tätorter så att resandeunderlaget blir så högt som möjligt.

We travel more nowadays. The increasing travel rate generates greenhouse gases which in the long run cause an increasing number of natural disasters over the world. Car traffic is a major contributor to this development. Out-of-town shopping centres have historically good accessibility for car traffic. This study aims to look into what are the factors that influence the choice of transport mode for dwellers in the outskirts of a town when going to out-of-town shopping centres.

Dagvattnet i stadsmiljö har länge varit något som ska ledas under marken i rör. När vattnet rinner på gator, genom industriområden och villakvarter samlar det på sig en mängd förore-ningar från dessa ytor. När sedan vattnet rinner ner i kulverterade rör finns det ingen chans för dagvattnet att renas innan det når ut till sjöar och hav. Genom att istället anlägga öppna dag-vattensystem i form av dammar eller våtmarker med mycket vegetation ökar reningseffekten av vattnet. Sådana anläggningar utgör också en varierad karaktär i staden.

Titel Det mänskliga ledarskapet ? Hur verksamhetschefer inom äldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal Författare Elin Hansson, Anna Latomanski, Maria Ågren Frölander Handledare Bo Markulf, Veronica Åberg Problemformulering Behovet av personal inom äldreomsorgen kommer inom den närmaste tiden att öka drastiskt. Stora pensionsavgångar, få unga som vill utbilda sig till undersköterskor och en stor grupp äldre som ska få plats på landets olika äldreboenden står som bidragande orsaker. Hur ska äldreomsorgen kunna locka nya medarbetare till en organisation som idag inte framstår som attraktiv? Vilken roll har ledarna inom organisationen i detta? Och vilken roll spelar den ökande konkurrensen mellan den privata och kommunala sektorn? Syfte Syftet med denna uppsats är att se hur verksamhetschefer inom äldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal.

Denna uppsats handlar om modeföretags online visual merchandising ur ett konsumentperspektiv. Vi har undersökt vad konsumenter anser vara viktiga aspekter ur perspektiven miljö, navigering och produktpresentation för att de ska finna en e-handelssida attraktiv. Tidigare forskning visar att för en kund ska genomföra ett lyckat köp på ett modeföretags e-handelssida krävs det att den virtuella miljön är väl utformad. Dock fann vi ett gap i tidigare forskningen där teorierna inte var prövade utifrån ett konsumentperspektiv. Målet var därför att skapa en modell, som tog hänsyn till konsumentens åsikter, och som modeföretagen kan ha användning för vid utformning av sin virtuella miljö.

Titel Det mänskliga ledarskapet ? Hur verksamhetschefer inom äldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal Författare Elin Hansson, Anna Latomanski, Maria Ågren Frölander Handledare Bo Markulf, Veronica Åberg Problemformulering Behovet av personal inom äldreomsorgen kommer inom den närmaste tiden att öka drastiskt. Stora pensionsavgångar, få unga som vill utbilda sig till undersköterskor och en stor grupp äldre som ska få plats på landets olika äldreboenden står som bidragande orsaker. Hur ska äldreomsorgen kunna locka nya medarbetare till en organisation som idag inte framstår som attraktiv? Vilken roll har ledarna inom organisationen i detta? Och vilken roll spelar den ökande konkurrensen mellan den privata och kommunala sektorn? Syfte Syftet med denna uppsats är att se hur verksamhetschefer inom äldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal.

Den 13:e juni 2004 invigdes det nya resecentrumet i Sandviken. Det anlades med avsikten att möjliggöra snabba och enkla byten mellan tåg, regionbussar, landsortsbussar och stadsbussar inom en och samma terminal. I samband med detta genomfördes också en linjenätsomläggning av den kommunala busstrafiken inom tätorten. Särskilt stor blev förändringen för stadsbusstrafiken som förutom att den fick en ny knutpunkt också hadekrav på sig att kostnadseffektiviseras då anslagen inte hade höjts för att täcka de ökande kostnaderna. Resultatet av linjenätsomläggningen för stadsbusstrafiken blev ett resurseffektivt linjenät med fem nya linjer och fyra trafikerande bussar varav endast en buss i trafik på kvällar och helger.Resandet med stadsbusstrafiken i Sandviken har minskat med 30,4% sedan linjenätsomläggningen 2004 och även om minskningen för den totala, inomkommunala busstrafiken begränsar sig till drygt 9% under samma tidsperiod är indikationen att resenärerna har känt sig missnöjda med det nya stadsbusslinjenätet.

För att följa den generella trenden i samhället, det ökade intresset för trädgårdar, vill NCC utreda möjligheten att skapa trädgårdar till småhus som ger ett mervärde för kunden. Arbetet syftar till att undersöka bakgrunden till trädgårdar, dels ur ett historiskt perspektiv men även att studera tidigare undersökningar om hur svenskar idag och i framtiden vill använda sin trädgård. Målet är att som ett första steg av en produktutveckling ta fram ett beslutsstöd för utvärdering av olika alternativa produkter att använda som modulenhet. Processen illustreras genom att genomföra en analys för att därefter kunna ge en vägledning inför en framtida eventuell detaljutveckling av produkten.Information om olika processer inom industriellt byggande, trädgårdens historia samt svenskars önskemål om sin trädgård har studerats. Vidare har intervjuer och studiebesök genomförts.

Omfattande ombyggnad- och nybyggnadsarbeten utförs just nu i Stockholm för att tillgodose morgondagens behov av kollektivtrafik. Tunnelbyggande i tätort ställer stora krav på planering och utförande då arbetet ska utföras säkert och effektivt samtidigt som påverkan på omgivningen ska minimeras. Idag används främst konventionell tunneldrivningsmetod i form av borrning och sprängning för tunneldrivning. Metoden anses vara både kostnads- och tidseffektiv samtidigt som utförandet till stor del är anpassningsbart. Trots detta begränsas metoden av dess höga påverkan på omgivningen.

Att stra?va mot en ha?llbar utveckling, inom alla dess aspekter, a?r i dagsla?get ho?gst aktuellt. Sa?rskilt da? medvetenheten o?kat kring de negativa effekter som exempelvis utsla?pp, fo?roreningar och buller ger upphov till. Dessa effekter finns alla na?rvarande na?r man utvecklar en av samha?llets allra mest vitala funktioner, na?mligen transportinfrastruktur.

Göteborgs Hamn (GHAB) står i ett stort tillväxtskede. Med en årlig tillväxttakt om 3 % i containerhantering de senaste 13 åren gör att GHAB idag hanterar 900 000 containrar TEU (Twenty-foot Equivalent Unit), vilket gör det till Sveriges överlägset största hamn. GHAB:s företagsledning har satt ett ambitiöst mål att om tolv år, år 2025, ska hamnen ha en årlig hantering om 1,8 miljoner containrar TEU. I och med ett ökat intresse för hamnen och dess verksamhet ställer det större krav på GHAB, vad tittar aktörer på vid en etablering vid Göteborgs hamn?Syftet var att undersökta vilka parametrar potentiella kunder ansåg som viktiga vid en eventuell lageretablering vid Göteborgs hamn och om tillgången på långa fordon, det vill säga lastbilar på 48 meter och kan väga uppemot 100-200 ton, hade någon inverkan på detta.