I planeringssammanhang är det vanligt att tala om en attraktiv stad, men begreppet är svårdefinierat. Dels därför att det är starkt kopplat till individens egna värderingar, men också därför att begreppet består av många faktorer. Det är därför praktiskt omöjligt att utforma en attraktiv stad om inte begreppet attraktiv stad definieras. Det finns många teoretiker som forskat inom området, genom olika tidsepoker och med olika infallsvinklar. Trots den allomfattande forskningen finns det idag ingen enskild teori eller definition på vad som utgör en attraktiv stad. Examensarbetet har lett fram till en undersökning av begreppet attraktiv stad, som sedermera lett fram till olika faktorer och beståndsdelar som bygger upp definitionen attraktiv stad.

Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att utforma ett balanserat styrkort för att genom dettavisa hur en managementgrupp kan arbeta med viktiga målsättningar för att utveckla enattraktiv stadskärna och cityhandel.Metod: I denna uppsats har vi använt oss av den kvalitativa metoden med en abduktiv ansats,där vi fördjupat oss i teori samtidigt som vi genomfört intervjuer med personer som arbetarinom ämnet. Vi har utifrån denna teori och resultat analyserat vilka delar som är viktiga för attskapa en attraktiv stadskärna och attraktiv cityhandel.Resultat & slutsats: Det resultat som vi genom detta arbete kommit fram till är att de allraviktigaste målsättningarna att utveckla för att skapa en attraktiv stadskärna och cityhandel är -Motiverade och aktiva aktörer inom stadskärna, ökat samarbete inom stadskärnan, ökaantalet besökare, öka andelen besökare som blir kunder samt öka andelen nöjda kunder. Omdessa målsättningar uppfylls menar vi att attraktionskraft skapas i stadskärnan ochcityhandeln.Uppsatsens bidrag: Det teoretiska bidraget med denna uppsats är att det finns ett antalmålsättningar som är viktigast för att skapa en attraktiv stadskärna och cityhandel. Detpraktiska bidraget är ett balanserat styrkort samt målkort som centrumledare.

Syftet med detta arbete är att studera ur olika synvinklar vad som gör en plats attraktiv och tillgänglig. Arbetet utgår från en fallstudie av det planerade kajstråket Borgmästarebryggan i Karlskrona. Genom analyser av resultaten från inventeringar, observationsstudier, intervjuer, dokumentsanalyser och beprövad praktik undersöks de bakomliggande faktorerna till Borgmästarebryggan, planens överensstämmelse med kommunens mål för att skapa en attraktiv och tillgänglig plats. Därefter kommer en kritisk läsning av planförslaget att utföras med grund i forskning och teorier om attraktivitet och tillgänglighet. Borgmästarebryggans tänkta utformning skapar många goda förutsättningar för att bli en attraktiv och tillgänglig plats för allmänheten.

En attraktiv stadskärna skapar folkliv och rörelse i det offentliga rummet och fungerar som ett upplevelserum för stadens invånare, inget av detta finns idag i Söderhamns stadskärna. Befolkningsutvecklingen i Söderhamns kommun minskar med ca 220 personer per år och staden är i stort behov av en attraktiv stadskärna. Syftet med denna studie var att ta fram olika planeringsförslag till Söderhamns kommun som de kan använda sig av i utvecklingen för en attraktiv stadskärna. Två metoder användes för att ta fram olika planeringsförslag vilka var observation och innehållsanalys. I observationen användes Kevin Lynchs analysmetod samt en SWOT-analys för att bedöma vilka utvecklingsbehov Söderhamns stadskärna har.

Employer branding är en strategi som används i syfte att försäkra sig om tillgången på framtida anställda. I Göteborgs Stad kallas arbetet med employer branding för Attraktiv arbetsgivare. Bakgrunden till satsningen är en ökande konkurrens om arbetskraften. Studiens syfte är att undersöka vad Attraktiv arbetsgivare innebär för chefer inom Göteborgs Stad. Vidare syftar studien till att utreda vilken betydelse olika tolkningarna kan få för det fortsatta arbetet med Attraktiv arbetsgivare och hur cheferna upplever möjligheterna att integrera Attraktiv arbetsgivare med sina befintliga ansvarsområden.Attraktiv arbetsgivare ses som en idé som sprids till organisationens mellanchefer.

Det finns idag fler personer som heter Johan som är VD i börsnoterade bolag än vad det finns kvinnliga VD:ar i Sverige. Uppsatsen är skriven om ett stort svenskt företag i näringslivet. Syfte med studien var att utvärdera varför kvinnliga chefer på höga positioner inom ett större svenskt företag i näringslivet har valt att sluta samt vad företaget kan förbättra för att bli en mer jämställd och Attraktiv arbetsplats för kvinnor i chefsbefattningar. Forskning visar på att det idag 2013 fortfarande finns en hel del ojämställda arbetsplatser. Via kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sju kvinnliga före detta chefer på företaget har en bild av vad detta kan bero på skapats.

Denna studie har utförts på uppdrag av ett företag. Syftet med studien är att undersöka företagets attraktivitet för framtida arbetstagare. För att göra det tar vi reda på om det finns några medarbetarlöften på företaget dvs. vilka förmåner organisationen erbjuder sina anställda. Studiens resultat kan sedan komma att ligga till grund för företagets vidare arbete med att bli ännu mer attraktiv som arbetsgivare.

I det konkurrensutsatta samhälle som vi idag lever i är inte kommunen på samma sätt som tidigare en självklar och livstrogen arbetsgivare. I dagens samhälle gäller det att bygga upp en organisation som har ett starkt varumärke. Vikten av att bygga ett starkt varumärke är en förutsättning för att kunna behålla och attrahera ny arbetskraft.Studien har genomförts på en kommun i Sverige där vi har undersökt hur kommunen arbetar med frågor som arbetsgivarpolicy och värdeord. Med hjälp av teoretiker som Senge och Argyris diskuterar vi kommunens vision om att vara en lärande organisation. Storstadskommunen arbetar efter en ny arbetsgivarpolicy och en uppsättning värdeord, där kommunen uppmuntrar sina anställda till ett kontinuerligt lärande.Vi vill med denna studie ta reda på hur arbetsgivarpolicyn påverkar kommunen som organisation samt vilken påverkan dessa uppsatta värdeord har på kommunens varumärke.

Skatteverket är en av Sveriges viktigaste statliga myndigheter då myndigheten på något sätt berör alla individer i samhället. Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för varför det finns en diskrepans i svaren från Skatteverkets medarbetarundersökning 2013, gällande upplevelsen av arbetstillfredsställelse, i relation till synen på Skatteverket som en Attraktiv arbetsplats samt till synen på att rekommendera arbetsplatsen till andra personer. Studien tar utgångspunkt i begreppet arbetstillfredsställelse, som betraktas som attityder människan känner gentemot sitt arbete, och tillämpar ett kvalitativt angreppssätt. Genom 12 semistrukturerade intervjuer med handläggare på ett skattekontor i Västsverige, görs en ansats till att förklara diskrepansen utifrån en analys av medarbetarnas uppfattningar. Det empiriska materialet har analyserats genom fenomenologisk dataanalys och studiens slutsatser visar att det finns en viss grad av missnöje bland handläggarna gällande faktorer såsom löneutveckling, bristande karriärvägar samt upplevelsen av andra människors uppfattning om handläggarens arbete och arbetsplats. .

Syftet med studien var att undersöka skillnader i arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse bland omsorgspersonal beroende på om de hade en fast eller flexibel arbetsplats. I studien ingick två deltagargrupper där den ena gruppen tillhörde en fast avdelning medan de anställda i den andra gruppen flyttade runt mellan avdelningar beroende på var det för tillfället fanns behov. Studien genomfördes som en enkätundersökning inom omsorgsförvaltningen i en mindre kommun. Totalt besvarade 55 personer på enkäten som var uppdelad i två delar; Basic need satisfaction at work scale som mätte arbetsmotivation med delskalorna autonomi, kompetens och samhörighet och Minnesota job satisfaction som mätte inre och yttre arbetstillfredsställelse. Studien visade att anställda med en flexibel arbetsplats hade lägre arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse än anställda med fast arbetsplats.

På uppdrag från Hedemora kommun har vi genom uppsatsen undersökt varför chefer i kommunen väljer att avsluta sin anställning efter kort tid som anställda. Hedemora kommun har uppvisat en stor omsättning av chefer under de senaste sex åren (sedan år 2005), totalt har uppemot 20 chefer avslutat sin anställning. Dessa 20 personer kommer från tre förvaltningar: Vård- och Omsorgsförvaltningen, Utbildningsförvaltningen samt Kommunledningskontoret. Syftet med uppsatsen är att ta reda på varför chefer slutar samt föreslå åtgärder för hur Hedemora kommun kan skapa en bättre stabilitet isin chefskår. För att samla in data har vi använt oss av telefon- och personliga intervjuer.

TM-konsult är ett Norrlandsbaserat projekteringsföretag som verkar inom samtliga discipliner i tidiga skeden, projektering och projektledning. För att verka som ett konkurrenskraftigt företag inom projektering i Sverige krävs en rad ingredienser. Några av dessa är moderna arbetsmetoder, moderna verktyg och kompetent personal. TM-konsults kontor i Härnösand är företagets sydligaste säte och det kontor som konkurrerar om jobben i närområdet och Stockholmsregionen. Kontoret är ur en strategisk synpunkt viktigt för företaget.

Målet för mig i det här examensarbete har varit att skapa en kollektion möbler anpassade för mitt koncept om en uppdaterad arbetsplats. Syftet har varit att där igenom bidra till utvecklingen av alternativa konceptuella arbetsplatser med utrymme för mycket kreativitet.Med utgångspunkt i litteraturstudier, företagsanalyser och det formulär jag bad ett antal nyckelpersoner att besvara har jag bildat mig en egen uppfattning om hur ett nytt alternativ till kontorsarbetsplats kan komma att se ut för att fungera på bästa sätt och låtit den uppfattningen styra utformningen hos de enskilda komponenterna.Resultatet är en kollektion av fjorton delar som utmanar föreställningen om hur en kontorsmöbel ska se ut och där form, materialmöten, och hantverkskaraktär stimulerar det kreativa sinnet. Jag tänker mig en arbetsplats med ett utbud av sociala ytor för sammarbete och kommunikation, drivkraften bakom ett kreativt företag, men också möjligheter till avskärmning. Inga platser eller möbler är personliga utan istället inbjuds till flexibel rörlighet och variation i sittandet. Konceptet passar både större och mindre företag, nya som gamla..

SammanfattningDenna studie har som huvudsyfte att försöka förstå golfklubben som arbetsplats ur de anställdas perspektiv. Jag har arbetat hermeneutiskt med avsikten att förstå de anställdas upplevelse av sitt arbete och sin arbetsplats. Uppsatsen bygger på intervjuer av sex anställda på sex golfklubbar i Mellansverige. Min tolkning av den empiri jag haft tillgång till lyfter fram tre teman vilka är: Den problematiska golfklubben, den acceptabla golfklubben samt den ideala golfklubben. Resultatet pekar på en stor variation mellan golfklubbarna, men även likheter som ligger till grund för de teman jag definierat.Som förklaringsmodell har jag använt begreppet organisationskultur vilket innefattar aspekter av betydelse för respondenternas upplevelse av att vara anställd på en golfklubb.Organisationskulturen skapas och utvecklas ur de gemensamma värderingar, normer och verklighetsuppfattningar som existerar inom en organisation.

Syftet med denna studie är att belysa det sociala fenomenet  mobbning på arbetsplats, samt vilka konsekvenser som uppstår i det sociala liv och/eller arbetsliv för den person som blivit utsatt. Vi har använt oss utav kvalitativ forskning för att sätta oss in i ämnet och därfmed använt oss av kvalitativa intervjuer för den här studien. Vi har genomfört sex stycken personliga intervjuer med hjälp av en intervjuguide, vilken var indelad i tre olika teman. Vi analyserade vårt resultat med hjälp av tre teoretiska utgångspunkter, identitet, sociala roller och stigmatisering. Vi har kommit fram till att man som utsatt antar en roll under mobbningsperioden och även att mobbning ger konsekvenser av olika slag..