Sökresultat:
1425 Uppsatser om Attraktiv arbetsgivare - Sida 61 av 95
Nästa generation skogsägares behov av tjänster och rådgivning : en undersökning bland vuxna barn till dagens medlemmar i Mellanskog
Inom kort kommer mycket stora arealer skogsmark att byta ägare. En äldre generation kommer lämna över till en yngre som i högre utsträckning har jobb utanför skogssektorn och som bor längre ifrån fastigheten. För att Mellanskog ska vara en attraktiv skoglig partner även för den nya generationen och erbjuda vad de behöver är det viktigt att veta vilka förväntningar och krav de har på skogen och skogsägarföreningen. Denna undersökning vände sig till dagens äldre medlemmar (> 70 år) i Mellanskog men framförallt till deras barn.
Målet var att besvara följande frågeställningar:
? Finns det skillnader i föräldrarnas respektive barnens avsikter att behålla skogen inom familjen?
? Vilka eventuella problem ser barnen med skogsägande och vilka hinder ligger i vägen för att de ska ta över skogen?
? Vilka produkter och/eller tjänster kommer bli viktigast för framtidens skogsägare?
Drygt 700 medlemmar kontaktades och 262 lämnade ut sina barns fullständiga kontaktuppgifter.
Kostrådgivarens framtid på arbetsmarknaden
Att man ska leva och äta hälsosamt för att hålla sig frisk och må bra är de flesta människor medvetna om. Trots detta har förekomsten av kostrelaterade välfärdssjukdomar ökat de senaste åren och fler och fler människor drabbas av ätstörningar av olika slag. Media påverkar samhället att tro att dieter, snabb viktnedgång och bantning är hälsosamt samtidigt som kakor, godis och chips framställs som något bra bra. Många människor börjar nu förstå att media inte alltid har rätt och intresset för att äta sund och hälsosam mat har ökat i Sverige. Som kostrådgivare har man till uppgift att öka människors förståelse för vad som är nyttig och hälsosam mat och ge dem råd kring deras kosthållning.
Arbetstillfredsställelse,lön och interna arbetsmarknader : En kvantitativ studie av svenska arbetstagares arbetstillfredsställelse
Arbetstillfredsställelse är ett ofta undersökt ämne inom samhällsvetenskapen och är av intresse för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Denna uppsats fokuserar dels på huruvida lön, både i dess absoluta och relativa form, har någon inverkan på arbetstillfredsställelsen. Den undersöker även huruvida personer som arbetar inom interna arbetsmarknader har en högre grad av arbetstillfredsställelse än personer som inte gör det. Det finns ett flertal indikatorer som kännetecknar interna arbetsmarknader och i denna uppsats undersöks tre av dessa. Uppsatsens syfte är således att studera arbetstillfredsställelse och vilka effekter lön samt ett eventuellt deltagande i interna arbetsmarknader får för arbetstillfredsställelsen.
Matregionen Jämtland : föreställningar om mat i utvecklingen av en region
De flesta samhällen i världen är idag påverkade av nyliberala strömningar vilka består av en önskan om en fri marknad utan ingripande från staten. I detta ingår att människan bör frigöras från alla reglerande faktorer i samhället, vilket tar sig uttryck på flera sätt. Ett av dem är ökat fokus på tillväxt och marknadsföring vilket inte bara påverkar företag utan också kommuner och regioner vilka allt mer måste konkurrera mot varandra om befolkning, företag och turister.
I denna uppsats undersöks hur en region, i detta fall regionen Jämtland, använder sig av mat som ett regionalt utvecklingsverktyg. Jag har valt att undersöka ett projekt där offentliga och privata aktörer samarbetar för att utveckla Jämtland som en matregion. Uppsatsens syfte är att undersöka hur aktörerna jobbar, vilka föreställningar de har om mat samt vad de vill uppnå med detta projekt.
En analys av Mellanskogs introduktionsprogram
I Sverige förespråkade man förut lojalitet mot sin arbetsgivare och man bytte inte jobb lika ofta som man gör i dagens samhälle. Cirka en halv miljon svenskar byter jobb varje år och olika program för att fortast möjligt introducera nyanställda i sina nya arbetsuppgifter har ökat. Mellanskog som är en skogsägarförening med 220 anställda har ett väl utvecklat introduktionsprogram. Mellanskog har under de senaste tre åren anställt totalt 36 skogsinspektorer varav 31 av dessa fortfarande arbetar kvar som inspektorer för Mellanskog och 24 av dessa har besvarat en enkät gällande deras introduktion.
Syftet med en god introduktion är främst att de anställda så fort som möjligt skall nå produktivitet.
Informella reglers betydelse vid omfattande omstruktureringar: en studie av konsekvenserna för skolledarnas arbetsmiljö i Kalix och Övertorneå
Det sker omfattande omstruktureringar i samhället vilket har medfört att förhållandena i skolan också påverkats. Antalet elever har minskat i de flesta inlandskommuner och som en konsekvens medför det totalt sett besparingar, vilket innebär skolnedläggningar. Staten styr vårt handlande genom formella regler och på arbetsplatserna har informella regler utvecklats under lång tid. Genom arbetsmiljölagstiftningen görs det möjligt för samhället att reglera kommunernas sätt att sköta arbetsmiljöarbetet. Syftet med uppsatsen är att undersöka om formella och informella regler kan ha betydelse vid omfattande omstruktureringar.
Betydelsen av sociala medier vid rekrytering. : Studenters medvetenhet om bakgrundsgranskningar.
Syftet med denna kvantitativa studie är att undersöka om studenter vid Umeå universitet är medvetna om att de kan bli bakgrundsgranskade när de söker arbete och hur de gör för att skydda och framhäva sig i sociala medier och på Internet så inte studenternas digitala spår minskar anställningsbarheten. Denna studie innehåller fyra frågställningar; Är studenter medvetna om att de blir kollade och bortvalda på grund av digitala spår, vilken information väljer de att framhäva och vad tar man bort, skiljer sig detta åt mellan män och kvinnor och skiljer sig det åt mellan kunniga och mindre kunniga användare av social media och Internet. Resultatet visar på att det finns en bra medvetenhet om att de kan bli kollade men att de ändå visar upp olämpligt material. Studenterna var bra på att göra sina profiler privata men majoriteten visse inte att de inställningarna går att kringgå. Studien visar att det som mest skiljer sig åt bland könen var att männen anser sig mer kunniga och hade mer kunskap om teknik relaterade frågor.
Efter hälsoprogrammet - en studie av upplevda hälsosituationer två år senare
Syftet med denna studie är att genom kvalitativ intervjumetod undersöka hur 8 medarbetare upplevt deltagandet av ett hälsoprogram i relation till hur de upplever sin hälsosituation idag. Frågeställningar som undersökningen bygger på är (i) Hur upplevde medarbetarna sin hälsosituation innan programdeltagandet? (ii) Hur upplevde medarbetarna programdeltagandet? (iii) Hur upplever medarbetaren sin hälsosituation idag i relation till programdeltagandet? Av resultatet framgår det att alla medarbetarna kände behov av att förbättra sin hälsosituation innan de påbörjade programmet. De upplevde hälsoprofilbedömningen som bra för att någon lyssnade på deras hälsosituation. Genomgående var det motiverande att skriva kontrakt och sätta upp mål för att förbättra sin hälsa genom att gå på en erbjuden aktivitet i 6 månader.
Plats för vem? - en problematisering över personlighetsuttrycken i dagens platsannonser
Att söka arbete idag kan vara en komplicerad och frustrerande process. Mycket vikt ligger i vem du är som person och inte bara i vilka meriter eller vilken utbildning du har. Det finns dessutom olika förutsättningar för dig att bli anställd beroende på vilken grupp i samhället du tillhör. För arbetsgivarna ligger det både tid och pengar i att skaffa nya medarbetare. Dessutom är det viktigt att hitta rätt person till jobbet då det kan bli kostsamt att anställa ?fel?.
Drömmen om ett arbete : En undersökning om anställningsbarhet i förhållande till personlighet och sökbeteende
Denna studie syftar på att ta reda på hur anställningsbarheten ser ut i förhållande till personlighet och sökbeteende. Studien vänder sig till tidigare studenter på det Arbetsvetenskapliga programmet på Högskolan i Halmstad. Finns det någon personlighetsprofil som är mer gynnsam i arbetssökningsprocessen? Hur ser kraven ut för tjänster inom yrkesområdet samt finns det något samband mellan personlighet, anställningsbarhet och beteende i sökprocessen.Genom att granska platsannonser sammanställdes vilka krav som krävs för tjänster inom yrkesområdet. En enkätundersökning skickades till personer som gått utbildningen.
"Många tror att det är knepiga personer som mobbas men det är tvärtom" : En diskursanalytisk studie om den medialt konstruerade bilden av mobbning bland vuxna i arbetslivet
Nio procent av svenskarna uppger att de har blivit mobbade på sin arbetsplats. För det mesta är det en överordnad som är förövaren. Mobbningen yttrar sig genom olika handlingar men gemensamt för de individer som drabbas är att det innebär stora konsekvenser för hälsan, och det är inte ovanligt att de slås ut ur arbetslivet helt. Mobbning innebär också stora ekonomiska kostnader för organisationen där den sker och för samhället i stort. Syftet med denna studie har varit att genom en diskursanalytisk ansats med retoriska inslag studera hur bilden av mobbning bland vuxna i arbetslivet konstrueras i och genom media.
Drivkrafter till den lokala maten : nätverket på Bondens egen Marknad i Uppsala
I en tid där allt fler små lantbruk läggs ner till fördel för storskaliga gårdar har motreaktioner som Bondens egen Marknad vuxit fram. Den här kandidatuppsatsen är en samhällsvetenskaplig studie utförd genom kvalitativa metoder. Syftet med studien är att undersöka på vilka sätt som Bondens egen Marknad i Uppsala hjälper småskaliga producenter.
Producenterna får ta del av en mängd fördelar genom sin försäljning på marknaden. På marknadsplatsen får de direkt kundkontakt med kunden, vilket öppnar upp för nya försäljningskanaler och ger producenten chansen att få feedback på sina produkter. Att vara en del av marknaden ger deras produkter en ?kvalitetsstämpel?.
Motsvarar ekonomerna från Mälardalens Högskola arbetsgivarnas krav? -En analys utifrån tio företag
Problem I vilken utsträckning motsvarar ekonomerna från Mälardalens högskola de krav som arbetsgivarna i Västerås och Eskilstuna med omnejd ställer på nyutexaminerade ekonomer?SyfteGenom att kartlägga och analysera eventuella brister som förekommer hos utexaminerade ekonomer från Mälardalens högskola utifrån ett arbetsgivarperspektiv, är huvudsyftet med denna uppsats att komma med förslag till hur ekonomutbildningen kan kompletteras för att bättre motsvara arbetsgivarnas krav.MetodFör att uppnå studiens syfte har intervjuer gjorts med tio företag i regionen där representanter fått svara på frågor om brister och förtjänster hos ekonomer från Mälardalens högskola, samt vilka krav som ställs på nyutexaminerade ekonomer. Uppsatsens referensram bygger på sekundärdata från väsentliga webbplatser och böcker om ämnet högskolestudier och rekrytering.SlutsatsResultatet av denna studie är huvudsakligen att vi funnit att ekonomerna från Mälardalens högskola i hög utsträckning motsvarar de krav som arbetsgivarna i regionen ställer på sina nyanställda. De utvecklingsområden hos högskolan som framkommit är främst att kontakten med lokala arbetsgivare kan bli bättre genom exempelvis praktik eller fler gästföreläsare och att kurserna i högre grad kan knytas till verkligheten. Det har även visat sig att många företag ser det som positivt om studenterna breddar sina kunskaper inom bland annat engelska, andra språk, IT och teknikförståelse..
Plats för vem? - en problematisering över personlighetsuttrycken i dagens platsannonser
Att söka arbete idag kan vara en komplicerad och frustrerande process. Mycket vikt ligger i vem du är som person och inte bara i vilka meriter eller vilken utbildning du har. Det finns dessutom olika förutsättningar för dig att bli anställd beroende på vilken grupp i samhället du tillhör. För arbetsgivarna ligger det både tid och pengar i att skaffa nya medarbetare. Dessutom är det viktigt att hitta rätt person till jobbet då det kan bli kostsamt att anställa ?fel?.
Stadspolitik och Flaggskeppsbyggande
I vad som beskrivs som en globaliserad värld har konkurrens om resurser
förflyttats till en kommunal nivå. Platsmarknadsföring och kultur och
kreativitet framhålls ofta som viktiga aspekter för mål om hur den egna
kommunen görs attraktiv, något som upplevs ställa krav på en förändring och
förnyelse av den byggda miljön. Inte sällan handlar det om ikonbyggnader som
arenor och tät hög stadsmässig bebyggelse, något som främst varit förknippat
med storstäder där urbana dimensioner ses som naturligt.
I denna studie undersöks hur storstilade flaggskeppsbyggnader motiveras och
legitimeras i mindre kommuner och vad detta innebär för planeringen och
planerarens roll. Denna utveckling diskuteras i huvudsak utifrån hur
stadspolitiken kan sägas karaktäriseras av mål och aktörer, samt utifrån hur
språket genom diskurser söker definiera ett handlingsutrymme. Detta görs
utifrån ett diskursivt fält bestående av forskning, planeringsprofession och en
lokal stadspolitisk praktik där Östhammar, Höganäs och Ystad kommun utgör
studieobjekt.
Analysen belyser den innebörd som flaggskeppsbyggnader ges för ekonomisk
utveckling och hur det präglar stadspolitiken, något som inte är oproblematisk
bland annat sett till en offentlig-privat samverkan.