Den fundamentala resursen i en kunskapsekonomi är humankapital och jakten på denna resurs tar sig många olika utryck. Många näringslivsaktörer knyter starka band till universitet och högskolor för att positionera sig som attraktiva arbetsgivare för att rekrytera kompetenta medarbetare. Två begrepp som aktualiseras i denna kontext är employer branding och talent management. Denna studie undersöker hur företag inom revision och rådgivningsbranschen engagerar sig på svenska universitet och högskolor utifrån de två koncepten. Frågor som hur och varför de engagerar sig i en akademisk kontext undersöks utifrån en kvalitativ ansats och 10 intervjuer har genomförts med personer med god insyn i företagens relationer med akademin.

Purpose: The Swedish correctional service is on the brink of its biggest expansion in history, due to political investments related to battling a rise in gang related criminality. The purpose of this thesis is to exam and understand the strategic competence supply work from an employer perspective and investigate the elements included in the Swedish correctional service competence supply form a regional perspective. The study specifically focus on what strategies the Swedish correctional service employ to attract, recruit, develop and retain workforce. Theory: The theoretical framework of the study includes among others, a model divided into three different phases (within, in and out) within competence supply, the demand-control-support model, push and pull factors, as well as the two-factor theory. Method: This study has a qualitative approach with semi structured interview as its specific method. A total of seven interviews were conducted with personnel within the swedish correctional service. Results: The main challenges are related to recruitment, staff retention, support of managers, and the fact that many correctional officers do not have time to complete their training before leaving. The latter is particularly significant are of concern.

För att ett belöningssystem ska fungera för alla parter i en organisation krävs det att det är genomtänkt och väl implementerat. Det måste leva upp till ledningens krav, som att behålla och Attrahera värdefull personal och få denna att arbeta i företagets önskade riktning. Belöningssystemet måste också uppmuntra till självtänkande och flexibilitet för att få det lilla extra av personalen och det är viktigt att det är rätt prestationer som belönas. Det måste vara enkelt för de anställda att se vilka mål de ska uppfylla och att förstå vilken prestation som belönas. Det är viktigt att sätta gränser för belöningssystemet, som man kan se i vårt fallföretag där man har chans att få större bonus ju högre upp i organisationen man befinner sig.

I det konkurrensutsatta samhälle som vi idag lever i är inte kommunen på samma sätt som tidigare en självklar och livstrogen arbetsgivare. I dagens samhälle gäller det att bygga upp en organisation som har ett starkt varumärke. Vikten av att bygga ett starkt varumärke är en förutsättning för att kunna behålla och Attrahera ny arbetskraft.Studien har genomförts på en kommun i Sverige där vi har undersökt hur kommunen arbetar med frågor som arbetsgivarpolicy och värdeord. Med hjälp av teoretiker som Senge och Argyris diskuterar vi kommunens vision om att vara en lärande organisation. Storstadskommunen arbetar efter en ny arbetsgivarpolicy och en uppsättning värdeord, där kommunen uppmuntrar sina anställda till ett kontinuerligt lärande.Vi vill med denna studie ta reda på hur arbetsgivarpolicyn påverkar kommunen som organisation samt vilken påverkan dessa uppsatta värdeord har på kommunens varumärke.

Organisationer får svårare att rekrytera personer med efterfrågad kompetens. För att Attrahera kompetenta personer behöver organisationer vara öppna för nya rekryteringskanaler, sociala medier är ett alternativ. Det pedagogiska problemområdet är kompetensbaserad rekrytering. Undersökningen är avgränsad till sociala medier som en metod för att rekrytera personer och studerar sökprocessen hos sex organisationer. Undersökningen görs ur ett organisations- och ledningsperspektiv.

Employer Branding är ett strategiskt verktyg som ökat i popularitet i dagens organisationer för att Attrahera, rekrytera och behålla personal. I näringslivet talas det om tre starka skäl att arbeta med Employer Branding. För det första motsvarar inte den kvalificerade arbetskraft den kommande efterfrågan på arbetsmarknaden, för det andra ställer människor i dagens samhälle högre krav på arbetsgivaren och för det tredje har organisationers medarbetare ett mer betydande ansvar i informell marknadsföring. Denna studie genomförs på uppdrag av Centrala studiestödsnämnden (CSN) och datamaterialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med medarbetare från en avgränsad del av organisationen. Studien syftar till att försöka förstå vilka aspekter som anställda ser som attraktiva med arbetsgivaren men även hur de identifierar sig med den.

Befolkningstillväxt har blivit någon form av ett ideal som kommuner anstränger sig för att öka genom att försöka Attrahera nya invånare till sina orter och städer. En förutsättning för detta kan vara att till exempel kunna erbjuda attraktiva boendemiljöer med nybyggda och fräscha bostäder. Frågan är dock vilka är förutsättningarna för att en stad ska vara attraktiv? Det finns en mer eller mindre omfattande etnisk segregation i olika delar av samhället i de flesta länder som har en etniskt blandad befolkning. Sverige är inget undantag för detta fenomen.

Bakgrund: Omhändertagande och omsorg ses vanligen som en uppgift för kvinnor, vilket gör att rollen som sjuksköterska kan vara svår att hantera för män. Andelen män i vården har under de senaste decennierna förblivit låg. Det finns idag en påtaglig önskan att jämna ut könsskillnaderna inom sjuksköterskeyrket. Ett viktigt steg i att Attrahera män till sjuksköterskeutbildningen är att skapa tilltalande miljöer för den manliga sjuksköterskestudenten. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats. Som datainsamling genomfördes intervjuer. Materialet analyserades med Graneheim & Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Syfte: Att undersöka hur manliga sjuksköterskestudenter i ett kvinnodominerat yrke upplevde bemötandet från patienter och kollegor under sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Resultat: Det framkom att manliga sjuksköterskestudenter generellt upplevde bemötandet positivt från såväl patienter som kollegor. Dock lever många traditionella uppfattningar av att män är läkare och kvinnor sjuksköterskor kvar hos huvudsakligen patienter som gör att manliga sjuksköterskestudenters omvårdnadskompetens kan bli i ifrågasatt. Konklusion: Studien indikerar på att det goda bemötandet som manliga sjuksköterskestudenter upplever är på grund av att de är eftertraktade och män blir därför en uppskattad minoritet.

B-uppsatsens syfte är att analysera hur Abecita genom en märkesutvidgning kan utvecklas för att nå ett nytt segment som skall utgöras av den unga trendiga kvinnan. Litteratur kring redan existerande uppbyggnad av varumärkens identitet och image har studerats för att efter ovan nämnda riktlinjer kunna presentera den unga trendiga kvinnan hos Abecita. Sortimentanalyser och trendanalyser av material och snitt som skulle kunna användas i underkläder för att Attrahera en mer ungdomlig målgrupp ligger också till grund för produktutvecklingen. Engelsk titel: Product development through brand extension- how Abecita can reach a younger target groupEngelska nyckelord: product development, brand extension, line extension, product segment, underwearSammanfattning på engelska: The essay aims to analyse how Abecita through a brand extension can be developed to reach into a new target market that will consist of the young trendy woman. In order to theoretically design a new market, literature on existing brand image and identity have been studied in order to find the young trendy woman at Abecita.

Vi har i vår studie tittat på dynamisk webbprogrammering med fokus på Microsofts senaste teknik ASP.NET. Studien syftar till att ta reda på varför systemutvecklande organisationer infört ASP.NET, vilka förväntningar de har på tekniken och vilka utvecklingsverktyg som används. Vi har arbetat enligt ett hermeneutiskt synsätt för att få kvalitativ förståelse och ett helhetsperspektiv. Vi har valt semistrukturerade intervjuer för datainsamling och för analysen har vi valt en anpassad variant av Grundad teori. Vårt resultat visar att några av anledningarna till införandet av ASP.NET hos organisationerna i studien beror dels på att de vill ligga långt fram i användandet av nya tekniker, dels upplever de att krav ställs på dem att de ska tillhandahålla och behärska de senaste utvecklingsteknologierna.

Det samhälle som vi lever i idag präglas av olika mer eller mindre kapitalistiska varumarknaders inflytande på vår vardag. Två trender som har sina orsaker helt eller delvis i detta förhållande är en ökad individualisering och marknadisering av samhället. Konkret för individen innebär detta att det blir allt viktigare att marknadsföra sig själv, att sälja sig själv. Med utgångspunkt i detta förhållande så genomför denna uppsats en empirisk studie av två specifika fall där detta ?att sälja sig själv? är som allra tydligast; kontaktannonser respektive curriculum vitae, CV.

Since Brand Management and Marketing in theory mainly been focusing on the consumer market, our main purpose of this essay is to analyze how a brand also can be appealing to the labour market, to attract and engage employees. Keywords attached to our essay are, brands, recruitment, Human Resource management, theories of motivation, corporate identity, employer branding and internal marketing. The study is based on a qualitative research. Our main reason for choosing this research was to get a closer insight for the phenomen and to establish a major understanding for the subject. To get a better knowledge and to answer and fulfil our purpose we have chosen to complete eight interviews, of whom six respondents representing Service firms.

Ett starkt arbetsgivarvarumärke blir allt viktigare för att Attrahera, rekrytera och behålla medarbetare. Vårt uppdrag har varit att studera vilka faktorer medarbetare i Skellefteå kommun ser som attraktiva med sin arbetsgivare. Studiens syfte har varit att undersöka och skapa en djupare förståelse för vad medarbetarna inom identifierade bristyrken i Skellefteå kommun upplever som attraktiva faktorer hos arbetsgivaren och arbetet, samt vad medarbetarna har för syn på organisationens image. Tillvägagångssättet för vår studie har utgått från kvalitativa fokusgruppsintervjuer samt en gruppintervju. De resultat som framkommit från intervjuerna har analyserats för att nå en slutsats samt för att svara på studiens syfte och frågeställningar.

Sportindustrin blir alltmer marknadsdriven. För att kunna bedriva effektiv marknadsföring blir det allt vanligare att strategiskt arbeta med att utveckla varumärken, brand management, som man använder sig av för att genom olika kommunikationskanaler Attrahera konsumenter. Många av Sveriges specialförbund arbetar idag konkret med sport brand management. Svenska Ridsportförbundet (SvRF) har inte tidigare arbetat med sport brand management varav syftet med denna uppsats därför är att påbörja en varumärkesutveckling genom att identifiera och beskriva SvRF:s varumärke från ett internt perspektiv samt undersöka hur förbundet genom sport brand management kan utveckla verksamheten.  Uppsatsen bygger på en fallstudie med en kvalitativ innehållsanalys som inkluderar semistrukturerade intervjuer med anställda på förbundet. I empirin presenteras SvRF:s erbjudande, varumärke och verksamhetsmål samt några av de viktigaste faktorer som påverkar ridsportens utveckling.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur Landstinget Blekinge arbetar med den generationsväxling som pågår och det svaga intresset hos den yngre generationen samt hur det faktiska arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare ser ut, både inom och utanför organisationen, för att undvika en brist på arbetskraft. Vidare vill vi även undersöka om den bild teorier framställer av den nya generationen skiljer sig mot uppfattningen som chefer inom Landstinget Blekinges har. Syftet är också att se hur väl Landstinget Blekinge arbetar med att bli en attraktiv arbetsgivare i jämförelse med SKL:s bild och därmed bidra till ökad medvetenhet kring arbetet med generationsväxlingen samt de utmaningar och svårigheter som kan finnas i samband med den. Metod: Undersökningen är baserad på en kvalitativ, abduktiv metod och semistrukturerade intervjuer med tre personalchefer, en förvaltningschef samt kommunikationsdirektören inom Landstinget Blekinge. Resultat: Våra resultat visar att Landstinget Blekinge har en skriftlig varumärkesstrategi för vad som behöver göras.