Syftet med denna uppsats har varit att försöka besvara frågan: Vilka Attityder och värderingar kommer till uttryck i Lars Ohlys respektive Göran Hägglunds användning av metaforer i debatten om arbetslöshetspolitiken? Jag har valt att studera de metaforer som förekommer när det gäller arbetslösa, arbetslöshet och den egna politiken i frågan. Jag har också analyserat de metaforer som används när de talar om/bemöter sina motståndare och deras politik. De artefakter jag har använt i min undersökning är två tal samt en TV-sänd partiledardebatt.Min ena hypotes var att det i talarens val av metaforer döljer sig Attityder och värderingar som kanske inte syns vid ett oreflekterat mottagande av talarens budskap. Efter att ha studerat de båda partiledarnas val och användning av metaforer vill jag, till viss del,  påstå att en stor del av metaforerna öppet signalerar Attityder och värderingar, inte minst när de tillskriver varandra negativa sådana.

Mot bakgrunden att matematikresultaten sjunker i svensk skola är det viktigt att lärare använder metoder som bygger på evidensbaserad forskning. Denna systematiska litteraturstudie syftar till att bilda en djupare förståelse för utomhusmatematik genom att undersöka lärares och elevers Attityder till metoden, samt om utomhusmatematik finner vetenskapligt stöd och kan rekommenderas som undervisningsmetod.Studiens resultat visar att både elever och lärare överlag ser positivt på utomhusmatematik då metoden bidrar till ett autentiskt lärande. Många lärares uppfattningar är att utomhusmatematik gynnar de yngre eleverna och att geometri och statistik är de delar av matematiken som är lämpligast att ta med utomhus. Utomhusmatematik motsäger kursmålen i alla länder där forskning på temat genomförts och metoden har svagt vetenskapligt stöd, då för få evidensbaserade studier på området utförts..

Syftet med denna uppsats är att utifrån en teoretisk kunskap om ungdomars Attityder till rasism, främlingsfientlighet och invandring utföra en studie som i praktiken undersöker ungdomars Attityder, i årskurs 6 till 9, till invandring och invandrare. En enkätundersökning genomfördes som omfattade 83 elever fördelade på fyra klasser, en i varje årskurs. Undersökningen utfördes på en högstadieskola i en kommun med drygt 9000 invånare i västra Sverige. Enkäten bestod av 10 slutna frågor samt 2 delvis öppna, där eleverna fick möjlighet att motivera sina svar. Resultatet visar att flickor är mer toleranta än pojkar och att elever i årskurs 7 är mer toleranta än sina äldre kamrater.

Bakgrund: År 2010 uppskattades nära 300 miljoner människor testat narkotika. I Sverige ökar tillgängligheten stadigt och cannabis anges vara den vanligaste drogen. Hälsoproblem relaterade till drogmissbruket är vanligt, exempelvis infektionssjukdomar förekommer. Drogmissbrukande patienter önskar få vård på samma villkor som andra patienter men möts istället ofta av misstro och oförstående sjuksköterskor. Syfte: Syftet var att belysa allmänsjuksköterskors Attityder till och upplevelser av drogmissbrukande patienter.

Tidigare studier visar att konsumenter i allmänhet har en positiv attityd till Fair Trade-produkter men att köpbeteendet av dessa produkter inte överensstämmer med den positiva attityden. Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan svenska konsumenters attityd och köpbeteende gällande rättvisemärkt livsmedel samt undersöka vad som formar Attityderna..

I detta arbete undersöks pojkars och flickors socioekonomiska bakgrund, Attityder till läsning, läsaktiviteter och deras betydelse för resultat på läsprov samt för betyg. Undersökningsgruppen är elever i årskurs nio i två kommuner på fyra skolor. Eleverna har besvarat enkäter rörande socioekonomisk bakgrund, Attityder till läsning samt läsaktiviteter.  Resultat på läsförståelsedelen i det nationella provet i svenska samt elevernas betyg har samlats in. Faktoranalys har använts för att undersöka materialet. I den identifierades tre faktorer, som summerades till variablerna, Kulturellt kapital, Läslust och Läskompetens. Dessa undersöktes i sin tur, i relation till kön, resultat på läsprov och betyg med multipel regressionsanalys. Resultatet visade att variabeln Kulturellt kapital har störst betydelse för resultat på läsprov och betyg, särskilt för flickor. Ekonomiska resurser i hemmet i form av kapitalvaror hade inte betydelse alls.

Syftet med detta utvecklingssarbete har varit att undersöka hur elevernas Attityder till matematikämnet förändras om undervisningen genomförs med högre grad av nivå- och perspektivväxling än lärobokens framställning och med ett ökat inslaget av problem hämtade ur en för eleven konkret verklighet. Den pedagogiska iden vilar på tankegångar inom ramarna för konstruktivismen. Arbetet genomfördes i två olika klasser vid teknikprogrammet, i årskurs 1 och 2, på en gymnasieskola i Norrbotten under 8 veckor vårterminen 2003. Elevernas attitydförändring bedömdes med likadana enkäter vid inledning och avslutande av den pedagogiska försöksperioden, och genom observationer och samtal under försökets gång. Resultatet indikerar att det ökade inslaget av verklighetsanknytning hade positiva effekter på elevernas attityd.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Attityder till ämnet svenska som andraspråk i år 7-9 bland sv2-elever och svensk- och sv2-lärare i en svensk grundskola i Kronobergs län. Jag undersöker även om det finns någon skillnad i Attityder hos de olika lärarna beroende på ämneskompetens. Undersökningen består av datainsamlingar baserade på intervjuer med sex lärare och tolv elever. Själva undervisningen i sv2 upplevs av lärarna som övervägande positiv. Det är utvecklande för eleven att läsa sv2, men undervisningen får dock inte isoleras för mycket från ordinarie klass.

Uppsatsen analyserar allmänna socialpsykologiska mekanismer som påverkar och utformar relationerna mellan olika samhällsgrupper. Stor vikt lägges vid frågor kring attitydsbildning, Attitydernas sociala funktioner, den sociala och nationella identitetens betydelse och förekomstens av etniska stereotypier. Särskilt undersöks hur pass mycket påverkas individuella Attityder av rasistiska ideologier som tilldelar olika etniska grupper och tillhörande individer bestämda platser i samhällsordningen. Författaren analyserar svenska förhållanden för att utröna om rasismens moderna formerr, som de idag tolkas av utländska IMER-forskare, förekommer också här i landet. Särskilt intresse ägnas åt frågan, om negativa etniska Attityder, fördomar och diskriminerande handlingar är individuella patologier eller avspeglar samhällets traditionella normer, värderingar och prioriteringar.

Studien är gjord i syfte att förstå ålderdom utifrån fyra teman vilka utgörs avförväntningar, ensamhet, beroende och bemötande. För att spegla varje personsindividuella upplevelse av åldrande är studien genomförd med en kvalitativingång. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta personer i åldernåttio år och uppåt där informanterna fått ge sin bild av ålderdomen utifrån ovannämnda teman. Resultatet har bearbetats med utgångspunkt i dessa teman då deockså utgör studiens frågeställningar. Därtill har teorier om ålderdom såsomgerotranscendens.

I denna studie undersöktes faktorer som kan påverka individers positiva Attityder gentemot organisationsförändringar. Syftet med studien var att titta på individen och dess attityd gentemot organisationsförändringar. Undersökningsmetoden bestod av en enkätundersökning, i vilken fokus ligger på åtta olika faktorer som kan tänkas påverka eller skapa positiva Attityder hos individerna i organisationen vid en förändring. Urvalet bestod av individer från tre olika organisationer med olika förändringserfarenheter. Kön, ålder, erfarenhet samt utbildning varierade bland våra respondenter.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur loggboken kan användas i skolan och vilka Attityder lärare och elever har till loggboken. Intervjuer genomfördes med tio elever och fyra lärare i skolår sju till nio. De tio eleverna delades in i två grupper, fem elever som skriver i loggboken och fem elever som inte skriver i loggboken. I resultatet fann vi olika mönster kring elevers och pedagogers Attityder samt motivation till loggboksskrivande. Pedagogernas Attityder till loggboken verkar även påverka elevernas inställning till loggboken.

Syftet med examensarbetet var att studera elever i år 7-9 och deras Attityder till samundervisning, särundervisning eller en kombination av samundervisning och särundervisning i ämnet Idrott och hälsa. Arbetet avgränsades av fyra frågeställningar: Vilken form av undervisning föredrar flickor och pojkar? Föreligger det könsskillnader i betygsättningen på skolor med samundervisning eller särundervisning? Vilka bakomliggande orsaker finns till ovanstående frågeställningar? Vad påverkar flickors och pojkars betyg? En jämförelse gjordes mellan två grundskolor i Sverige. Den ena skolan använde sig huvudsakligen av särundervisning medan den andra skolan hade samundervisning. Metoden som användes var av kvantitativ karaktär och bestod av enkäter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva både gymnasieungdomars och skolpersonalens Attityder till användningen av svärord i skolmiljön. För att besvara syfte och frågeställningar har jag valt utföra en enkätundersökning som skickats till elever och skolpersonal på en västsvensk gymnasieskola.Det är inte oproblematiskt att hitta en definition av begreppet svordom som skulle accepteras av alla. Svordomar kan beskrivas som tabubelagda kraftuttryck av religiöst ursprung, eller som uttryck som kan innehålla könsord och andra hädelser.Resultaten av enkätundersökningen visar att det finns skillnader i Attityder till svordomar i respektive grupper. Majoriteten av personalen och majoriteten av manliga elever hyser inte positiva känslor till svordomar. Fler kvinnor än män upplever att det svärs för mycket i skolan.

Depression och psykisk ohälsa är ett av världens mest vanliga sjukdomstillstånd. Behandling för depression sker vanligast i form av antidepressiva läkemedel och eller samtalsterapi. Personer drabbade av psykisk ohälsa kan drabbas av stigmatiserande behandling av andra och av sig själva. Stigma grundar sig i okunskap och missuppfattningar kring vad psykisk ohälsa är och vilka som drabbas.  Människors Attityder inför psykisk ohälsa har visat sig avgöra viljan till att söka hjälp och ta emot behandling.