Syftet med studien var i första hand att studera ungdomars upplevelse av makt över sin framtid direkt efter avslutad gymnasietid. Med en enkätundersökning undersöktes 85 ungdomar i årskurs 3 på gymnasieskolans omvårdnadsprogram, samhälls­vetenskapliga program, tekniska program, handelsprogram och naturvetenskapliga program gällande variablerna personlig attityd, subjektiva normer (socialt tryck) och upplevd kontroll. Ingen skillnad framkom mellan yrkes- eller studieförberedande program i attityd till beteende, däremot framkom skillnader vid jämförelse mellan de olika programmen, eleverna på omvårdnadsprogrammet hade en statistiskt signifikant mer positiv attityd till det egna beteendet jämfört med det naturvetenskapliga programmet. En signifikant skillnad framkom också mellan könen i attityd till beteende och upplevd kontroll där tjejerna värderade dessa variabler högre.Resultatet kan förklaras med att det bland flickor ses som mer acceptabelt att studera medan killarna snarare riskerar att få en låg status om de fokuserar för mycket på skolan. Då det i denna studie framkommer att attityden till det egna beteendet var en bra bit över medelvärdet visar den på att en positiv attityd till att det egna beteendet är viktigt. De subjektiva normerna visade att den sociala pressen inte var så stark hos respondenterna vilket är positivt då det visar att eleverna inte upplever sig styrda av den egna sociala gruppen..

Klädindustrins negativa påverkan på hållbar utveckling har på senare tid blivit allt mer uppmärksammad av konsumenter, media och aktörer i modebranschen. Även om medvetenheten har ökat så har inte konsumtionen av hållbara klädalternativ gjort det till önskad grad. Tidigare forskning har identifierat ett gap mellan konsumenters attityd och beteende kring hållbart mode, konsumenten säger sig vilja köpa grönt mode men gör det inte. Den här studien går ut på att undersöka vilka orsaker som finns till gapet med följande problemformulering: vilka är de bakomliggande orsakerna till gapet mellan unga svenska kvinnliga konsumenters attityder och handlingar gällande hållbart mode? Syftet med studien är att med hjälp av funna orsaker kunna bidra till befintlig forskning inom området.

Syftet med studien var i första hand att studera ungdomars upplevelse av makt över sin framtid direkt efter avslutad gymnasietid. Med en enkätundersökning undersöktes 85 ungdomar i årskurs 3 på gymnasieskolans omvårdnadsprogram, samhälls­vetenskapliga program, tekniska program, handelsprogram och naturvetenskapliga program gällande variablerna personlig attityd, subjektiva normer (socialt tryck) och upplevd kontroll. Ingen skillnad framkom mellan yrkes- eller studieförberedande program i attityd till beteende, däremot framkom skillnader vid jämförelse mellan de olika programmen, eleverna på omvårdnadsprogrammet hade en statistiskt signifikant mer positiv attityd till det egna beteendet jämfört med det naturvetenskapliga programmet. En signifikant skillnad framkom också mellan könen i attityd till beteende och upplevd kontroll där tjejerna värderade dessa variabler högre.Resultatet kan förklaras med att det bland flickor ses som mer acceptabelt att studera medan killarna snarare riskerar att få en låg status om de fokuserar för mycket på skolan. Då det i denna studie framkommer att attityden till det egna beteendet var en bra bit över medelvärdet visar den på att en positiv attityd till att det egna beteendet är viktigt. De subjektiva normerna visade att den sociala pressen inte var så stark hos respondenterna vilket är positivt då det visar att eleverna inte upplever sig styrda av den egna sociala gruppen..

Allt fler tidningar har utökat sin verksamhet till fler plattformar, den ökade användningen av internet ochsurfplattor har gjort att möjligheten att annonsera inom tidningsbranschen har vuxit. Hur förhåller sigkonsumenterna till annonsering i de olika publiceringskanalerna?Uppsatsen ämnar undersöka om det finns en skillnad i attityd och beteende mellan annonser i digitalatidningar och papperstidningar. Huvudfrågan som utretts i uppsatsen är:Finns det en skillnad i konsumentensattityd och beteende kring annonsering i papperstidning kontra dess motsvarighet i surfplatta och på webben?För att besvara problemformuleringen bestod undersökningsprocessen av bland annat tester ochanvändarintervjuer samt en studie av befintlig litteratur och forskning kring området.

Studien innefattar en jämförelse av beteende och attityder till miljöfrågor mellan studenter från Jönköping, en individualistisk kultur, och Quito, en kollektivistisk kultur. Syftet är att undersöka om studenternas kulturella och sociodemografiska bakgrund återspeglar skillnader i attityd och beteende till miljöfrågor. Studien använder sig av en enkätundersökning som är baserad på tidigare forskning, det ekologiska fotavtrycket och mätinstrumentet New Ecological Paradigm skalan. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning inom området med utgångspunkt från teorier om individualistisk och kollektivistisk kultur och Theory of Planned Behavior.Studien visar att det finns signifikanta skillnader i studenternas angivna miljövänliga beteende inom ett flertal områden, exempelvis studenternas angivna resvanor och hur mycket de återvinner. Resultatet tyder på att det finns förklaringar till skillnaderna i de sociodemografiska faktorerna.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Hjälpa eller Stjälpa? - Konsumentens förhållningssätt gentemot ekologiska kläder och informationens betydelse för skapande av ett beteende. Universitet: Lunds Universitet, Service Management, Campus Helsingborg. Ämne/Nivå: SMTX06, Kandidatuppsats 15 p Seminariedatum: 29 maj, 2008 Författare: Olivia Borsos, Stéphanie Carlström och Malin Engblom Handledare: Stefan Gössling och Pia Valentin Rehncrona Nyckelord: Ekologiska kläder, konsumtion, information och beteende Syfte: Syftet med denna undersökning var att studera hur konsumenter förhåller sig till ekologiska kläder inom konfektionsbranschen med utgångspunkt i konsumenternas attityd och beteende. Vidare ville vi även undersöka om och hur en attityd inverkar på konsumenters mottagande av information om ekologiska kläder.

Det är viktigt för företag att kontinuerligt arbeta med att förbättra arbetsmiljön och minska antalet arbetsolyckor. En ökning av antalet arbetsolyckor under det senaste året har lett till att Holmen önskat undersöka faktorer som påverkar individens beteende i säkerhetsarbetet. Detta fångade vårt intresse varför det blev syftet med vår uppsats. Med hjälp av intervjuer av individer och grupper vid två av Holmens bruk har vi kommit fram till att betoningen på säkerhet inte är tillräcklig. Kommunikationen gällande vikten av säkerhet skulle kunna förbättras och ledningen men i synnerhet arbetsledarna skulle kunna ta en tydligare ledarroll. Vi har noterat att det finns normer och starka band inom gruppen vilka kan påverka individernas beteende på ett sätt det inte borde.

Branschen fo?r e-handel av dagligvaror i Sverige uppvisar idag en negativ tillva?xt och endast en marginell andel svenskar har na?gon ga?ng handlat dagligvaror pa? internet. Tidigare forskning har visat att attityder a?r tillfo?rlitliga fo?r att fo?rutspa? individens ko?pbeteende. Konsumentens attityd och uppfattning till branschen kan da?rfo?r vara en del av fo?rklaring till dess negativa tillva?xt och svaga sta?llning.

Problemet med fetma och övervikt i västvärlden uppmärksammas alltmer då det närmast kan liknas vid en global epidemi som orsakar eller förvärrar många hälsoproblem. Kunskapsutvecklingen inom kostens påverkan på hälsan utvecklas ständigt och det kan numera sägas vara allmänt känt att en ohälsosam kost ger en negativ inverkan på hälsan. Denna kunskap borde generellt leda till att människan har en positiv inställning till hälsosam kost. Trots detta finner människor det fortfarande svårt att engagera sig i hälsobefrämjande beteenden. Följaktligen finns det ett gap mellan attityder och beteende när det gäller hälsosam kost.

Hållbar utveckling är numera inte ett revolutionerande koncept och ansvaret för att skapa en hållbar värld för kommande generationer ligger inte bara på stora globala organisationer utan andra samhällsaktörer, såsom företag, måste börja ta sitt ansvar. Litteraturen visar en ökad medvetenhet gällande hållbarhetsfenomenet där människan på allvar börjat föra diskussioner inom både forskningsfältet såväl som hos civilbefolkningen. I en företagskontext har FN ställt krav på företag att de bör engagera sig i Corporate Social Responsibility [CSR] och rapportera utvecklingen som sker. CSR i sin tur är ett begrepp i ständig utveckling och som strategi har CSR fått mycket uppmärksamhet de senaste åren men väldigt lite är känt gällande hur CSR påverkar medarbetarna inom företaget. Flertalet forskare efterfrågar därför studier på mikro-nivå, med medarbetaren i centrum och därför har vi valt att fokusera på individen i en företagskontext.

Kosten har stor betydelse för den idrottande individens prestation och hälsa. Trots det är det få idrottsutövare som följer kostrekommendationerna för sin idrottsgren. Styrketränande individer får ofta i sig mer protein än de behöver och under de senaste åren har användningen av proteintillskott ökat. Ett för högt intag av protein kan vara skadligt för hälsan och kostsamt för såväl plånbok som miljö. Tidigare forskning har visat ett samband mellan attityder och beteenden, vilket innebär att det är av intresse att undersöka individers attityder om man vill förändra deras beteende.

Stigenhag, Eva. Strandberg, Pia. & Svensson, Ewa. (2005). Aggressivt beteende.

I tidigare forskning framkommer att elever i grundskolans senare år har en negativ attityd till naturvetenskapliga ämnen. Syftet med denna uppsats är således att genom en enkätundersökning ta reda på om dagens elever har en annan eller samma attityd som vid tidigare undersökningar. Med hjälp av resultatet kan förhoppningsvis skolan forma sin undervisning så att alla elever i framtiden hyser en positiv attityd till naturvetenskapliga ämnen. Genom en gruppenkätsundersökning tillfrågades elever i årskurs 7, 8 och 9 vad de anser om skolans NO-undervisning. Av undersökningen framkommer att dagens elever har en annan attityd.

Barn som redan i tidig barndom uppvisar normbrytande beteende löper ökad risk för en senare kriminell utveckling. Syftet med föreliggande studie var att simultant undersöka evidensbaserade riskfaktorer för normbrytande beteende. Multipla regressionsanalyser användes för att se vilka riskfaktorer som bäst kunde förklara normbrytande beteende. Undersökningen genomfördes genom rapporter från förskolelärare (n=298) och föräldrar (n=239) till barn i tre- till femårsåldern. De riskfaktorer som undersöktes var riskfaktorer på individ- och familjenivå som kan anses påverkbara och direkt mer än indirekt kopplade till normbrytande beteende.

Denna studie behandlar elever i år 6. Det som undersöks är dels elevers attityd till matematik och dels om elevernas attityd till matematik kan kopplas samman med deras resultat i ämnet. Jag har genomfört en enkätundersökning med totalt 39 elever och även intervjuat 4 av dessa elever för att få reda på deras attityder. Deras lärare fick bedöma varje elevs prestationsnivå och placera dem i antingen högpresterande, medelpresterande eller lågpresterande. Jag har sammanställt resultat om deras attityd och även hur de olika prestationsgrupperna har svarat.Resultatet visar att en stor majoritet tycker att matematik är ett viktigt ämne, att många tycker att det är lätt och att de är bra i ämnet.