Bakgrund: Tobaksrökning är idag ett utbrett folkhälsoproblem och den främsta orsaken till sjukdom och död inom den Europeiska Unionen. I Sverige börjar 15 000 ungdomar röka varje år och flickor är rökare i större utsträckning än pojkar.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva ungdomars orsaker till och erfarenheter av tobaksrökning ur ett psykosocialt perspektiv.Metod: För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie som baserades på systematisk, metodisk och kritisk granskning av tidigare publicerat material inom området. Artikelsökning gjordes i databaserna PubMed, SciVerse, Psycinfo och Cinahl och begränsades till publikationsår 1995-2011. Arton stycken artiklar användes och målgruppen var ungdomar mellan 11 och 18 år.            Resultat: Ungdomars orsaker till och erfarenheter av tobaksrökning presenterades i fyra temaområden: Ungdomars attityd och självförtroende, Tobaksrökning vid stress och problem, Den sociala omgivningens betydelse och Tillgång till cigaretter. Ungdomars relation till rökning påverkades av den sociala omgivningen och tillgången till cigaretter.

I denna kvalitativa studie har jag intervjuat sex pedagoger, i både grundskola och gymnasieskola, för att finna svar på vilken roll Skolverkets styrdokument spelar i pedagogens vardagliga verksamhet. I arbetet konstateras att dagens lärare upplever att de till viss del följer styrdokumenten i sin undervisning, samt att så länge spårbundenheten inom yrkessektorn och oviljan att pröva något nytt är så central inom lärarkåren, skulle införandet av nya läroplaner inte ensamt bidra till någon förändring i framtidens skola..

Problem: Det satsas mycket på internutbildningar inom många företag och det finns en del forskat kring ämnet. Den mesta forskningen berör hur internutbildning bör planeras och genomföras samt vilka positiva egenskaper denna utbildning har. Däremot upplever vi att det finns mindre forskat kring om dessa interna utbildningar faktiskt bidrar till något, om de anställda i praktiken tar till sig utbildningarna och drar nytta av dem i sitt dagliga arbete. Inom forskningen kring internutbildningar har fokus även ökat på de anställdas (inom serviceföretag) estetiska attribut såsom utseende och attityd. Syfte: Syftet med vår uppsats är att studera effekten av internutbildningar inom servicebranschen, med fokus på säljpersonal och deras syn på internutbildningar.

Under vår utbildning på lärarhögskolan i Malmö med inriktning mot religionsämnet, har vi ofta stött på elever som upplever religion som ett mindre roligt och lågprioriterat ämne. Elever är inte medvetna om varför de behöver läsa religionskunskap i skolan, och intresset finns heller inte där. Vi har båda två spenderat vår verksamhetsförlagda tid på skolor där ?svenska ungdomar? varit märkbart dominerande, där har vi även fått känslan att elevers relation till andra religioner än kristendomen känns obetydlig. De kan inte relatera till dessa på samma sätt som exempelvis elever på en mångkulturell skola där elever varje dag måste samverka vilken religion de än må ha, kan göra.

Bakgrund: Missfall är en av de vanligaste graviditetskomplikationerna, som kan medföra psykiska och emotionella påfrestningar, så som djup sorg och depression. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskan har en viktig del i vårdandet, där attityder och bemötande har en direkt påverkan på kvinnas upplevelse. Syfte: Studiens syfte var att belysa kvinnans upplevelser av tidigt missfall. Metod: Syftet besvarades genom en allmän litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design. Resultat: Vid tidpunkten för missfallet upplevde kvinnorna en mängd känslor, vilket en del kvinnor utryckte som psykisk kris.

We are more aware than ever about our impact on the common environment and the world's population. Consumption awareness can be one way to take social and environmental responsibility. This study aims to examine young adults' (19-30 years) attitudes toward consumption awareness in Sweden. Consumption awareness is treated in this study as the consumption of environmental and fair-trade labeled products that have been certified of a third party. The study is limited to everyday commodities, which in this case is groceries, household consumables and clothing.

I gymnasieskolans styrdokument betonas skönlitteraturens sammanlänkande funktion, både över tid och i rummet. Skönlitteraturläsning ska få eleverna att reflektera över sin och andras situation i olika tider och kulturer. Litteraturteoretikern Louise M Rosenblatt talar om två slags läsning: efferent, en analyserande, litteratur-vetenskaplig läsning och estetisk vilket innebär en upplevelseläsning som i transaktion mellan text och läsare kan förändra läsaren i demokratisk riktning. Den efferenta läsningen är relativt lätt att åstadkomma och är därför vanlig i skolan, men hur kan man främja en estetisk läsning av skönlitteratur i gymnasieskolan? För att ta reda på detta, samt hur lärarens attityd till eleverna och läsningen påverkar hur skolläsningen och reflektionen gestaltar sig, har jag följt tre klassers boksamtal.

I gymnasieskolans styrdokument betonas skönlitteraturens sammanlänkande funktion, både över tid och i rummet. Skönlitteraturläsning ska få eleverna att reflektera över sin och andras situation i olika tider och kulturer. Litteraturteoretikern Louise M Rosenblatt talar om två slags läsning: efferent, en analyserande, litteratur-vetenskaplig läsning och estetisk vilket innebär en upplevelseläsning som i transaktion mellan text och läsare kan förändra läsaren i demokratisk riktning. Den efferenta läsningen är relativt lätt att åstadkomma och är därför vanlig i skolan, men hur kan man främja en estetisk läsning av skönlitteratur i gymnasieskolan? För att ta reda på detta, samt hur lärarens attityd till eleverna och läsningen påverkar hur skolläsningen och reflektionen gestaltar sig, har jag följt tre klassers boksamtal. Dessutom har jag fått ta del av två av klassernas läsloggar. Den danske litteraturvetaren Johan Fjord Jensen menar att i det postmoderna, fritidsinriktade samhället krävs en ny allmänhumanistisk kompetens.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur medlemmar i en demokratisk motorcykelklubb förhåller sig till 1%-klubbar (så kallade kriminella motorcykelgäng) och om de upplever sig bli utsatta för fördomar från samhället. Undersökningen utfördes genom öppna intervjuer. Resultaten visar att medlemmarna i en demokratisk motorcykelklubb hade en negativ attityd till 1%-kulturen och 1%-klubbarna, men inte nödvändigtvis till medlemmarna i dessa klubbar..

Aldrig förr har den svenska konsumenten varit så hälso- och miljömedveten. Ett resultat av detta är att fler mervärdesmärkningar har dykt upp på våra butikshyllor. En av de mest kända mervärdesmärkningarna inom ekologiskt producerade varor är i dagsläget KRAV-märkningen.Syftet med denna uppsats är att undersöka om Uppsala Universitets företagsekonomistudenters attityder gentemot KRAV-märkta produkter stämmer överens med den bild som KRAV vill förmedla. Studenterna har fått ange vilka produktattribut de anser vara av störst vikt vid livsmedelsinköp, vilka sedan har jämförts med hur väl de anser att KRAV uppfyller dessa. Genom detta har vi kunnat urskilja en generell attityd hos studenterna gentemot KRAV-märkta produkter.Resultatet visar på att studenterna har en positiv attityd gentemot KRAV-märkta varor.

Syftet med studien är att förklara en möjlig rotationsplikts inverkan på revisionskvaliteten i Sverige. I dagsläget finns inget krav på revisorsrotation i Sverige, men däremot påverkas svenska bolag av regler som stiftas i andra länder. Dessutom har EU-kommissionen övervägt att införa en ny regel som skall tvinga börsnoterade företag att med jämna mellanrum byta revisor eller revisionsbyrå. Vi har i vår förklaring till ett möjligt rotationskravs effekter på revisionskvaliteten valt att utifrån agentteorin och stewardshipteorin utforma våra hypoteser. Genom att se revisorn som en nyttomaximerande agent kan vi använda agentteorin som en introduktion till den del av teorin som talar för en obligatorisk rotationsplikt.

Syftet med denna uppsats var att undersöka samband mellan differentiering och kundlojalitet. Från teorin gjordes en sammankoppling av differentiering, köpbeslutsprocessen och lojalitet. Slutsatsen av det teoretiska resonemanget var att ett företags differentieringsstrategier påverkar konsumentens inköp genom köpbeslutsprocessens olika steg. De steg som köpbeslutsprocessen omfattar avgör sedan om konsumenten blir en lojal kund eller inte. Ur detta kan ett teoretiskt samband urskiljas mellan ett företags differentiering och kundlojalitet.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Hjälpa eller Stjälpa? - Konsumentens förhållningssätt gentemot ekologiska kläder och informationens betydelse för skapande av ett beteende. Universitet: Lunds Universitet, Service Management, Campus Helsingborg. Ämne/Nivå: SMTX06, Kandidatuppsats 15 p Seminariedatum: 29 maj, 2008 Författare: Olivia Borsos, Stéphanie Carlström och Malin Engblom Handledare: Stefan Gössling och Pia Valentin Rehncrona Nyckelord: Ekologiska kläder, konsumtion, information och beteende Syfte: Syftet med denna undersökning var att studera hur konsumenter förhåller sig till ekologiska kläder inom konfektionsbranschen med utgångspunkt i konsumenternas attityd och beteende. Vidare ville vi även undersöka om och hur en attityd inverkar på konsumenters mottagande av information om ekologiska kläder.

Vi flyger över en stad och ser från luften en stor, rektangulär, grön plätt. Genast blir vi nyfikna på vad denna plätt kan ha för funktion och bestämmer oss för att undersöka saken närmare.Gefle IF är ett allsvenskt lag som verkar ha det svårt att synas och kan upplevas som försiktiga och tråkiga. Genom att studera Gefle IF:s lagkultur och hur tränaren Per Olssons ledarskap påverkar laget ska vi ge förslag på förändringar som kan genomföras för att göra laget mer attraktivt och intressant. Gemensamt för all organisationskultur är att den är mycket unik. Faktorer som organisationens typ och egenart, likväl omgivningen och medarbetarnas typ och egenart, spelar en viktig roll när organisationskulturen formas.

Idag lever vi i ett konsumtionssamhälle där människors nuvarande konsumtionsmönster inte är hållbara. Det krävs att varje individ tar hänsyn till både ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter, om en hållbar konsumtion ska bli verklighet. För att förstå sig på hushållens konsumtionsvanor är det bästa sättet att fokusera på individernas beteende. Både livsmedelskonsumtionen och avfallssektorn är områden som ger upphov till stor miljöpåverkan. Forskare har nyligen kommit fram till att det är matspillet som är den stora miljöboven, inte livsmedelsförpackningarna. Tidigare studier visar att en stor andel av den mat som hushållen köper hem slängs.