PÄ grund av den ökade konkurrensen pÄ vÀrldsmarknaden krÀvs det att företag stÀndigt utvecklas för att hÄlla sin position pÄ marknaden. NÀtverksstrukturen kan vara ett av mÄnga sÀtt att möta den hÄrda konkurrensen pÄ mellan företagen. Uppsatsen behandlar tvÄ nÀtverksorganisationer med olika strukturer och arbetssÀtt dÀr det ena företaget Àr uppbyggt utifrÄn ett franchisekoncept och det andra utifrÄn en federativ organisation samt strategisk allians. Syftet Àr att se hur organisationerna Àr uppbyggda samt belysa likheter och skillnader mellan dessa tvÄ företag. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ ansats med djupgÄende intervjuer med tvÄ delÀgare i MÀkleriet AB och med VD:n i JK FörsÀkringar AB..

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att ta reda pÄ hur fritidshemmet arbetar med konflikter genom att ta del av fritidspedagogernas erfarenheter genom kvalitativa intervjuer. Fem fritidspedagoger med olika erfarenheter har intervjuats. Konflikter Àr nÄgot som uppstÄr dagligen, inte bara i barnens vardag utan för alla individer och att lÀra sig hantera konflikter pÄ ett konstruktivt sÀtt Àr vÀsentligt för att vi ska kunna utvecklas. Pedagogernas syn pÄ konflikter pÄverkar resultatet av hur de hanteras och dÀrmed pÄverkas barnen. Att kommunicera med barnen blir dÄ vÀsentligt dÄ de mÄste fÄ vara delaktiga för att fÄ chansen att vara en del i sin egen utveckling och kunna pÄverka.

Sammanfattning: Min studies syfte Àr att synliggöra vad leken har för betydelse för barnens sociala utveckling. Den beskriver leken och dess betydelse för att barnen ska utvecklas genom den. Den lyfter Àven fram pedagogernas syn pÄ leken och hur de hjÀlper till för att stötta barnen under tiden de Àr i fritidshemmet.FrÄgestÀllningarna som studien bygger pÄ Àr vad leken innebÀr för eleverna och hur den pÄverkar elevernas sociala utveckling och hur pedagogerna som arbetar i verksamheten ser pÄ leken samt hur de stöttar eleverna i deras utveckling.En strukturerad kvalitativ intervjumetod och en ostrukturerad observation ligger till grund för studien. Intervjuerna har jag gjort i tre grupper om fyra barn i varje grupp, detta gjorde jag tre gÄnger med olika barn. Jag intervjuade Àven fyra pedagoger som arbetar i verksamheten.

Den största enskilda verktygskostnaden för tillverkning av varmvalsade band Àr kostnaden för valsar. Valsarna slits under valsningsprocessen och mÄste med jÀmna mellanrum slipas för att tillfredstÀllande produktegenskaper skall innehÄllas. LivslÀngden för en vals bestÀms av dess belastning, geometri och materialegenskaper, nÀr de inte uppfyller kravet pÄ mÄtt eller hÄllfasthet mÄste de skrotas och ersÀttas. Kostnaden för valsar liksom produktiviteten pÄverkas sÄledes av flera faktorer. Valsmaterial, tillverkningsteknik för valsar, valsslipmaskiner, mÀtmetoder liksom metoder att utnyttja valsarna utvecklas hela tiden.

I vÄr kvalitativa undersökning har vi utifrÄn observationer av ett grupparbete studerat elevers interaktion. VÄra forskningsfrÄgor gÀllande roller, förhÄllningssÀtt och kommunikativa strategier har varit grunden för vÄr analys. Vi observerade en grupp elever i Ärskurs 4 vid tvÄ tillfÀllen. Under observationerna anvÀnde vi oss av videokamera och kompletterade med loggboksanteckningar. Filminspelningarna och anteckningarna bearbetades och intressanta sekvenser valdes ut som transkriberades.

Stalkning Àr inget som enbart drabbar kÀnda mÀnniskor. Det kan Àven förekomma pÄ fler olika sÀtt och de utsatt kan reagera olika. Att bli stalkad innebÀr inte alltid hot eller fysisk förföljelse, det kan Àven förekomma som ovÀlkomna presentleveranser och att stalkaren ?rÄkar? dyka upp pÄ offrets matvarubutik, gym, etc. Denna uppsats ska bidra till en enhetlig definition av begreppet stalkning och dess innebörd, och en eventuell utveckling.

Papillomvirus Àr ett cirkulÀrt naket dubbelstrÀngat DNA-virus som kan orsaka benigna eller maligna transformationer i epitel pÄ de allra flesta djur. Olika djurslag har olika artspecifika papillomvirus. Viruset sprids via direkt- eller indirekt kontakt. Hos mÀnniska finns över 100 olika typer av humant papillomvirus (HPV) som har olika predilektionsstÀllen pÄ kroppen. Cirka 40 av dem angriper anogenitala omrÄden dÀr vissa kan ge upphov till könsvÄrtor medan andra ger cellförÀndringar som senare kan utvecklas till cancer. Hos kvinnor Àr slemhinnan i cervix kÀnslig för onkogena HPV och cellförÀndringar dÀr kan leda till cervixcancer (CC).

Den hÀr uppsatsen behandlar kubism och digitala spel samt hur spelmediet kan utvecklas. Dessa Àmnen samt kringliggande relevanta Àmnen diskuteras för att undersöka hur dessa tvÄ kan sammanföras för att skapa en visuellt sÀregen stil i en spelproduktion. För att undersöka problemomrÄdet utvecklades en spelprototyp vars visuella stil var baserad pÄ kubismens ideologi och formsprÄk. Prototypen testades av spelstudenter för att fÄ deras Äsikter och skapa en diskussion kring hur vÀl gestaltningen lyckades och hur spelmediet kan utvecklas i framtiden. Arbetet avslutas med att undersökningens resultat presenteras och diskuteras.

Abstract: Uppsatsens syfte Àr att analysera John Marsdens sju böcker om ett fiktivt krig i Australien utifrÄn frÄgestÀllningarna: Vilket av böckernas tvÄ teman dominerar, Àr det kriget eller vuxenblivandet och hur konstruerar Marsden Ellie och de övriga ungdomarna? Som metod har Maria Nikolajevas teorier för textanalys tillÀmpats. Analysen visar att Marsden flÀtar samman sina bÄda teman och att krigstemat Àr förutsÀttningen för temat att bli vuxen. Ellie och de andra ungdomarna har flera olika egenskaper och utvecklas pÄ olika sÀtt i böckerna, men de har ocksÄ en given roll i som följer dem genom hela boksviten..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur olika potentiellt skadliga faktorer pÄverkar nyetablerade stadstrÀd. För att göra detta utvecklas en metod för inventering av trÀd och stÄndort, som sedan appliceras pÄ ett urval pÄ 94 stadstrÀd fördelade pÄ 11 anlÀggningar i Uppsala och Stockholm. Faktorerna som framkom som resultatet av studien jÀmförs med skadliga och gynnsamma faktorer enligt uppgifter frÄn trÀdexperter och litteratur. Uppsatsen inleds med en beskrivning av stadstrÀds situation idag och historiskt, samt nuvarande kunskapslÀge. DÀrefter följer ett metodkapitel som beskriver metodutvecklingen. Metoden bygger pÄ inventering och analys av ett antal punkter. Exempelvis behandlas vilken information stamomfÄng kan ge och hur det inventerats under rubriken StamomfÄng.

Syftet med examensarbetet Àr att söka kunskap kring vilka möjligheter och hindergrundskollÀrare erfar vid samverkan och inkluderad undervisning, mellangrundsÀrskolan och grundskolan, pÄ skol-, grupp- och individnivÄ. Vidare Àr avsiktenatt undersöka grundskollÀrares behov av specialpedagogiskt stöd för att samverkanoch inkludering ska möjliggöras och utvecklas.I denna rapport presenteras resultatet frÄn en kvalitativ fenomenologiskflermetodsundersökning, bestÄende av datainsamling i tre steg; litteraturstudier,enkÀtfrÄgor via g-mail som kompletterats med en fokusgruppsintervju, med lÀraresom har erfarenhet av att undervisa grundsÀrskoleelever i grundskolan. Deninsamlade datan frÄn enkÀtstudien sorterades och kategoriserades i Googlesdataprogram, likt en matris. Svaren i enkÀten kompletterades sedan genom enfokusgruppsintervju, för att öka förstÄelsen, förtydliga empirin och stÀrkatillförlitligheten. Resultaten i empirin har sedan stÀllts mot litteraturstudiet, skolansstyrdokument, olika perspektiv pÄ specialpedagogik och den sociokulturella teorin.

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares uppfattningar om taluppfattning, undervisningsmetoder och arbetssÀtt, samt Àven undersöka hur förankringen till Lgr 11 synliggörs, och om eleverna Àr delaktiga i sina lÀrandemÄl. Den undersöker lÀrarnas varierade uppfattningar kring taluppfattning inom respektive skolform, grundskola, grundsÀrskola, samt grundsÀrskola inriktning trÀningsskola.Taluppfattning handlar mycket om att det Àr ett verktyg och grunden i all matematik, men Àven om sifferpositioner och att det hör till kroppen. Variationerna i studien ligger delvis till grund för resultatmodellen i analysen. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr lÀrande utvecklas i samspel med andra och att lÀrandet utvecklas inom Vygotskijs proximala utvecklingszon.Den fenomenografiska metodansats som anvÀnts har inspirerat till semistrukturerade intervjuer. Analysen har gjorts i sju olika steg, dÀr resultatet blir ett utfallsrum.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄ fall hur det interkulturella perspektivet kan anvÀndas i historieundervisningen. Vidare Àr syftet att fördjupa frÄgestÀllningen till att ocksÄ omfatta hur historieundervisning kan utformas sÄ att ett historiemedvetande utvecklas i en elevgrupp med mÄngkulturell bakgrund. Den metod jag har anvÀnt mig av Àr kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare som samtliga undervisar i historia i Ärskurs 4-9. Elever med annan kulturell bakgrund kan berika historieundervisningen för hela klassen genom att berÀtta om egna erfarenheter och upplevelser. Det kan göra en historisk hÀndelse verklig och konkret för alla eleverna.

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares uppfattningar om taluppfattning, undervisningsmetoder och arbetssÀtt, samt Àven undersöka hur förankringen till Lgr 11 synliggörs, och om eleverna Àr delaktiga i sina lÀrandemÄl. Den undersöker lÀrarnas varierade uppfattningar kring taluppfattning inom respektive skolform, grundskola, grundsÀrskola, samt grundsÀrskola inriktning trÀningsskola. Taluppfattning handlar mycket om att det Àr ett verktyg och grunden i all matematik, men Àven om sifferpositioner och att det hör till kroppen. Variationerna i studien ligger delvis till grund för resultatmodellen i analysen. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr lÀrande utvecklas i samspel med andra och att lÀrandet utvecklas inom Vygotskijs proximala utvecklingszon.Den fenomenografiska metodansats som anvÀnts har inspirerat till semistrukturerade intervjuer. Analysen har gjorts i sju olika steg, dÀr resultatet blir ett utfallsrum.

Gislaveds kommun stÄr likt mÄnga andra kommuner inför en utmaning dÄ stora pensionsavgÄngar vÀntas. För att stÄ sig i konkurrensen om den kompetenta arbetskraften mÄste kommunen framstÄ som en attraktiv arbetsgivare. En del i detta Àr att se över hur chefskapet i organisationen ser ut och hur det kan utvecklas.Medarbetarna i Gislaveds kommun har genom intervjuer beskrivit hur de uppfattar chefskapet i kommunen i dag och delgett sina förestÀllningar om hur cheferna i den kommunala verksamheten bör bedriva sitt ledarskap. Deras tankar och Äsikter har legat till grund för denna studie. Syftet Àr att se hur chefskapet i kommunen skulle kunna utvecklas och komma fram till gemensamma riktlinjer som kan utgöra ett stöd för cheferna.Genom att koppla den insamlade empirin till aktuell teori fÄr vi en ökad förstÄelse för vad medarbetarna anser om kommunens ledarskap idag och vad de saknar och efterfrÄgar.Resultatet av vÄr studie har visat att Gislaveds kommun i dag mÄste arbeta mer med frÄgor kring ledarskap.