Syftet Ă€r att arbeta fram förslag pĂ„ ett antal musik- och rytmikövningar med sexĂ„ringar i förskoleklass som mĂ„lgrupp. Övningarna syftar till att ge sexĂ„ringar goda förutsĂ€ttningar att utvecklas till starka, sjĂ€lvstĂ€ndiga och trygga personer och baseras dels pĂ„ tidigare forskning om sexĂ„ringars psykologiska och musikaliska utveckling, dels pĂ„ valt strĂ€vansmĂ„l för normer och vĂ€rden i Lpo 94 och valda strĂ€vansmĂ„l i grundskolans kursplan i musik. Övningarna Ă€r indelade i grupper utformade för att utveckla elevens förmĂ„ga att respektera andra mĂ€nniskors egenvĂ€rde och ta ansvar för andra mĂ€nniskor. De ska bidra till att bygga upp en kĂ€nsla för samhörighet och solidaritet, ansvar och samarbetsförmĂ„ga i sexĂ„rsgruppen. Övningarnas innehĂ„ll ska Ă€ven bidra till att bygga upp elevens tillit till den egna sĂ„ngförmĂ„gan och pĂ„ sĂ„ vis medföra att eleven blir medveten om den sociala betydelse tilliten till sĂ„ngförmĂ„gan har.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogerna som arbetar med ASL bedömer att elevernas lÀsförmÄga utvecklas i arbete med metoden. LÀsförmÄgan definieras utifrÄn de fem dimensionerna vilka Àr fonologiskmedvetenhet, ordavkodning, lÀsförstÄelse, flyt i lÀsningen och lÀsintresse. Studien genomfördes med ett kvalitativt elektroniskintervjudokument som metod. Nio svar har analyserats varav tre pÄ djupet. Resultatet i studien visar pÄ att pedagogerna i stora drag Àr positiva till att metoden ASL bidrar till utvecklingen av elevers lÀsförmÄga.

Under mina första Är som obehörig lÀrare har jag arbetat med en elev med lindrig utvecklingsstörning. Eleven har genom sin lindriga utvecklingsstörning svÄrt att ta emot lÀngre instruktioner, hamnar eleven i nya situationer blir eleven stressad och eftersom eleven genomför sina uppgifter med stor noggrannhet hamnar eleven efter med skolarbetet. Syftet med studien var att se hur en elev som har lindrig utvecklingsstörning utvecklas genom att trÀna med ett arbetsminnestrÀningsprogram som heter Robomemo och hur resultaten kan sÀttas i ett integreringsperspektiv. Resultatet visade att eleven hade en stor utveckling bÄde om jÀmförelsen sker utifrÄn medelindexutvecklingen samt utifrÄn sitt eget startindex. Slutsatserna som kunde dras utifrÄn studiens resultat var kopplingen mellan arbetsminnet och möjligheten till inlÀrning Àr tydlig och att arbetsminnestrÀning kan ha en mycket positiv pÄverkan pÄ elever med lindrig utvecklingsstörning som Àr integrerade.

I det hÀr arbetet har jag analyserat hitlÄtar för att utvecklas som lÄtskrivare. I min metod lyssnade jag pÄ och analyserade musik och resultatet blev tre fÀrdigskrivna poplÄtar. .

Sjuksköterskor kommer i sitt arbete i kontakt med personer som har smittsamma sjukdomar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid omvÄrdnaden av personer med smittsamma sjukdomar. Litteraturstudien baserades pÄ elva vetenskapliga artiklar som har analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att visa medmÀnsklighet och empati: Att vara trött, hjÀlplös, konfliktfylld och stigmatiserad: Att ha kunskap ger trygghet: Att utvecklas i arbetet och livet. Resultatet av litteraturstudien visade att sjuksköterskor har en humanistisk mÀnniskosyn vid omvÄrdnaden av personer med smittsamma sjukdomar.

FörmÄgan till sjÀlvkÀrlek grundlÀggs tidigt och utvecklas livet igenom i samspel med andra mÀnniskor. Steget in i vuxenvÀrlden kan dock innebÀra en sÀrskild utmaning. SjÀlvbilden anses ocksÄ bÄde kunna pÄverkas genom och pÄverka utfallet av psykoterapi. Vid Stockholms Psykoterapiinstitut hade 11 av 134 unga vuxna patienter skattat en avsevÀrt försÀmrad sjÀlvbild i SASB efter terapi. Statistiska berÀkningar visade att dessa patienter initialt hade skattat en mer positiv sjÀlvbild Àn övriga patienter, att de förbÀttrats i andra utfallsmÄtt och att deras sjÀlvbild hade förbÀttrats vid uppföljning.

Syfte: Att undersöka ledares tillvÀgagÄngssÀtt och möjligheter att ta tillvara mÄngfalden pÄ arbetsplatsen i form av olika kompetenser, samt att se hur mÄngfaldspolicys pÄ företagen kan utvecklas i framtiden. Problemformulering: Idag rÄder en Àndrad syn pÄ medarbetare. FrÄn att ha setts som utbytbara enheter, ses de idag som ett viktigt konkurrensmedel med olika behov och drivkrafter som kan nyttjas till företagets lönsamhet. Detta stÀller krav pÄ ledaren i form av att kunna gÄ frÄn ett företag dÀr individerna ses som vilken produktionsresurs som helst, till ett företag dÀr man lyfter fram mÄngfalden av individerna och skapar en insikt om att tillvaratagandet och utvecklandet av dessa kan vara förenligt med goda resultat. Metod: Kvalitativa forskningsintervjuer med platschefer och centrala chefer.

I det hÀr arbetet har jag analyserat hitlÄtar för att utvecklas som lÄtskrivare. I min metod analyserade och lyssnade jag pÄ musik. Resultatet blev tre fÀrdigskrivna poplÄtar..

I vÄr kvalitativa undersökning har vi utifrÄn observationer av ett grupparbete studerat elevers interaktion. VÄra forskningsfrÄgor gÀllande roller, förhÄllningssÀtt och kommunikativa strategier har varit grunden för vÄr analys. Vi observerade en grupp elever i Ärskurs 4 vid tvÄ tillfÀllen. Under observationerna anvÀnde vi oss av videokamera och kompletterade med loggboksanteckningar. Filminspelningarna och anteckningarna bearbetades och intressanta sekvenser valdes ut som transkriberades.

Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att belysa den etiska dimensionen av harm reductionanknuten missbrukarvÄrd. Till vÄr hjÀlp har vi haft etiska teorier och sociologen Zygmunt Baumans begrepp. FrÄgestÀllningar: Vi har anvÀnt oss av tvÄ huvudfrÄgor som vi dÀrunder bryter ner i konkreta frÄgor. 1 Hur ser de etiska resonemangen ut hos personal verksam inom harm reductionanknuten missbrukarvÄrd?Vilken typ av etik anvÀnder de sig av? Har de centrala etiska principer, vilka? Hur ser de pÄ etik och moral? Följer de etiskt formulerade regler? Hur ser de pÄ prohibition? Hur ser de pÄ drogbruk? Hur ser de pÄ mÀnniskan? Vad driver dem i deras arbete? Hur ser de pÄ harm reductions pÄverkan pÄ samhÀllet?2 Hur kan man förstÄ harm reductionmetoders framvÀxt ur Baumans sociologiska perspektiv?Hur kan harm reductionmetoder kopplas till det senmoderna samhÀllet? Hur kan harm reduction rÀttfÀrdigas etiskt utifrÄn ett sociologiskt perspektiv? Hur kan harm reductions förklarar sociologiskt? Vilka förutsÀttningar fanns för att harm reduction skulle kunna utvecklas? Hur kan Baumans begrepp förklara harm reductions stÀllning i det senmoderna samhÀllet? Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med intervjuer som redskap.

Vad a?r det som go?r att en miljon ma?nniskor la?gger tid pa? att streama datorspel? Live streaming har funnits sedan 1920-talet, da? i form av musik i hissar. Pa? 1990-talet bo?rjade hemdatorer utvecklas ha?rdvaruma?ssigt tillra?ckligt fo?r att kunna streama film och ljud. Med en kvalitativ enka?t publicerad pa? na?tet underso?ker vi i den ha?r uppsatsen varfo?r en miljon personer idag va?ljer att streama na?r de spelar dator eller tv spel.

Att involvera anvÀndare vid systemutveckling kan bidra till att informationssystem som utvecklas i större grad accepteras av anvÀndarna samt blir lÀttare att anvÀnda. Det finns olika tekniker för att involvera anvÀndare i systemutvecklingsarbetet. Att dessa tekniker existerar medför dock inte nödvÀndigtvis att de anvÀnds. Syftet med arbetet Àr att identifiera huruvida tekniker som framkommit frÄn forskning anvÀnds och om de inte anvÀnds hur anvÀndarna dÄ involveras rent praktiskt i systemutvecklingsarbetet. Om tekniker inte anvÀnds undersöks vidare vilka orsakerna till det kan vara samt om systemutvecklare eventuellt utvecklar egna tekniker.För att undersöka problemomrÄdet har ett antal intervjuer genomförts med systemutvecklare.

SammanfattningDenna studie har som huvudsyfte att försöka förstÄ golfklubben som arbetsplats ur de anstÀlldas perspektiv. Jag har arbetat hermeneutiskt med avsikten att förstÄ de anstÀlldas upplevelse av sitt arbete och sin arbetsplats. Uppsatsen bygger pÄ intervjuer av sex anstÀllda pÄ sex golfklubbar i Mellansverige. Min tolkning av den empiri jag haft tillgÄng till lyfter fram tre teman vilka Àr: Den problematiska golfklubben, den acceptabla golfklubben samt den ideala golfklubben. Resultatet pekar pÄ en stor variation mellan golfklubbarna, men Àven likheter som ligger till grund för de teman jag definierat.Som förklaringsmodell har jag anvÀnt begreppet organisationskultur vilket innefattar aspekter av betydelse för respondenternas upplevelse av att vara anstÀlld pÄ en golfklubb.Organisationskulturen skapas och utvecklas ur de gemensamma vÀrderingar, normer och verklighetsuppfattningar som existerar inom en organisation.

Denna studie belyser hur nÄgra lÀrare och elever i grundskolans senare Är upplever arbetet med högpresterande elever i Àmnet matematik. Vilket stöd och vilka utmaningar skolan ger till dessa elever för att de kan utvecklas och utmanas i sitt lÀrande. VÄr undersökning grundar sig i tidigare forskning och litteratur i detta ÀmnesomrÄde samt lÀrares och elevers perspektiv. BÄde kvalitativa och kvantitativa metoder har anvÀnts för att uppfylla studiens syfte och frÄgestÀllningar. Resultaten visar att de utvalda fyra grundskolorna saknar bÄde en gemensam och individuell strategi för att frÀmja högpresterande elever i Àmnet matematik. Ansvaret för att utveckla och utmana dessa elevers matematikkunskaper bygger pÄ lÀrarens eget initiativ, men p.g.a.

Billboarding Àr en teknik som ofta anvÀnds i tv- eller dataspel för att prestandaeffektivt skapa objekt i en spelmiljö. Tekniken gÄr ut pÄ att istÀllet för en 3d-modell ritas en bild med genomskinlig bakgrund ut pÄ ett polygonplan som alltid vrids mot spelaren. Hur skulle detta kunna utvecklas? Problemformuleringen för denna studie lyder: Hur uppfattar betraktaren karaktÀrer som representeras av billboards ur flera vinklar istÀllet för en 3d-modell?En spelmiljö med bÄde 3d-karaktÀrer och billboardskaraktÀrer skapades. BillboardskaraktÀrerna bestod av bilder av 3d-karaktÀrerna för att ge illusionen av att de ocksÄ var 3d-karaktÀrer.