Den kontinuerliga samhĂ€llsstrĂ€van mot en mer hĂ„llbar utveckling Ă€r en av de svĂ„rasteutmaningarna som mĂ€nniskan har bemött under modern tid. Dess innebörd medför att vĂ„ralevnadsvanor pĂ„ alla plan mĂ„ste anpassa sig efter de nya förutsĂ€ttningarna som vi förr ellersenare mĂ„ste bemöta. Inom infrastrukturella termer medför detta en allt mer pressad situationför bĂ„de transport, logistik, kommunikation och trafiksektorn. Även den levande stadenutsĂ€tts för hĂ„rda pĂ„frestningar dĂ€r stadsutvecklingen mĂ„ste ske i samklang med den hĂ„llbarautvecklingen. För att nĂ€mna nĂ„gra konkreta exempel Ă€r Stockholms region en av tusentalsandra storstadsregioner i vĂ€rlden som Ă€mnar till att utvecklas till en storstadsmetropol ochalltid strĂ€va mot att vara konkurrenskraftig frĂ„n alla perspektiv gentemot andra storstĂ€der.

Interaktiv konst Àr ett samlingsbegrepp för konstverk som Àr datorbaserade och dÀr en interaktion Àger rum mellan systemet och dess anvÀndare. OmrÄdet har beröringspunkter med interaktionsdesign bland annat betrÀffande utformandet av grÀnssnitt. Inom interaktionsdesign finns formulerade kvalitetskriterier, men motsvarande saknas inom interaktiv konst. SÄdana kriterier kan pÄ sikt leda till att utbildning och arbetsmetoder utvecklas och förbÀttras. Syftet med denna studie var att undersöka vad som kÀnnetecknar god kvalitet inom interaktiv konst enligt konstnÀrer verksamma i Estland.

Syftet med studien var att se hur pedagoger arbetar med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling i svenska. UtifrÄn insamlat empiriskt material avsÄgs att besvara tre valda frÄgestÀllningar som behandlar lÀrandemiljön, pedagogernas resonemang kring sprÄkutveckling i sitt arbete samt deras strategier för sprÄkutveckling hos flersprÄkiga barn.För studien valdes det sociokulturella perspektivet som tolkningsverktyg. NÀr barnen gÄr till förskolan samspelar de med pedagoger och andra barn, lÀr och utvecklas i en social kontext dÀr sprÄket Àr ett viktigt verktyg. Ur det sociokulturella perspektivet sker lÀrande och utveckling i ett socialt sammanhang.Som metod anvÀndes intervjuer och observationer. Studien bygger pÄ sju intervjuer och tjugotre observationer.

Syftet med studien Àr att utöka kunskapen om i vilken omfattning samhÀllsfaktorer kan ha pÄverkat Charles Darwin vid utformandet av teorin om det naturliga urvalet. Studien vill pÄ sÄ sÀtt, utifrÄn ett sociologiskt perspektiv, bidra till kunskapen om hur den nya synen pÄ naturens evolutionsprocesser kunde vÀxa fram, genom abstraktioner som centrala verktyg i kunskapens produktionsprocess. UtgÄngspunkten för analysen Àr Herbert Spencers antagande att samma lagbundna utveckling som gÀller för samhÀllen ocksÄ gÀller för levande organismer.Analysen av Darwins avhandling Om arternas uppkomst begrÀnsas till tvÄ centrala kapitel. Dessa kapitel har valts dÄ de bedömts vara centrala för en positionering av sociologin inom evolutionsbiologin. I dessa kapitel utvecklas Darwins syn pÄ det naturliga urvalet och variationen, nÀmligen kapitel IV ?Det naturliga urvalet? och kapitel V ?Lagarna för variationen?.I studien undersöks vilka nödvÀndiga egenskaper den verklighet bör ha haft som utgjort grunden för den nya evolutionsbiologins vÀrldsbild, och vilka underliggande generativa mekanismer i samhÀllet, som bidragit till att forma Darwins teori om det naturliga urvalet.Sammanfattningsvis mÄste studien anses ha funnit stöd för att anta hypotesen att ett samband kan pÄvisas mellan Ä ena sidan Darwins teori om det naturliga urvalet och Ä andra sidan sociala mekanismer i det dÄtida samhÀllet..

Det pÄgÄr stÀndigt förÀndringar i samhÀllsstrukturen som fÄr effekter pÄ mÄnga olika nivÄer. Det har skett en övergÄng frÄn jordbrukssamhÀlle till industrisamhÀlle och till kunskapssamhÀlle. Industriarbetarnas andel av befolkningen minskar till förmÄn för kunskaps- och servicebaserad verksamhet. Parallellt med denna utveckling har industrin lÀmnat efter sig stora landsarealer som Àr vÀlförsedd med infrastruktur. PÄ mÄnga platser runt om Àr det idag vanligt att mark i staden blir tillgÀnglig pÄ grund av industrins strukturomvandlingar.

Uppsatsen syftar till att undersöka vad effekten kan bli av den detaljhandelsreform som Ă€gt rum i Indien, november 2012. Reformen innebĂ€r att företag med flera varumĂ€rken fĂ„r etablera sig med en maximal Ă€garandel pĂ„ 51 %. Öppningen önskas ge en ökning av utlĂ€ndska direktinvesteringar. Det senaste decenniet har liknande öppningar Ă€gt rum och organiserat om marknader till mer moderna med stora supermarkets. Östra Asien, Central- och Östeuropa samt Latinamerika Ă€r alla exempel pĂ„ detta.

Svensk och internationell forskning har visat att nya och smÄ företag spelar en viktig roll för att skapa industriell utveckling och ekonomisk tillvÀxt. Det finns dock belÀgg för att Sverige i ett internationellt perspektiv kÀnnetecknas av en lÄg nyetableringstakt och en brist pÄ smÄ och snabbvÀxande företag. Uppsatsens syfte Àr att identifiera och fÄ förstÄelse för de hinder och drivkrafter som styr den entreprenöriella processen som bidrar till att skapa tillvÀxt i mikroföretag. Uppsatsen har utarbetats utifrÄn ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt dÄ det centrala begreppet Àr tolkning. DÄ insamlandet av information och data, samt analyser med hjÀlp av olika teorier, ligger i linje med det positivistiska angreppssÀttet Àr det svÄrt att utesluta att vÄrt tillvÀgagÄngssÀtt Àven bÀr spÄr av ett positivistiskt tÀnkande.

Det finns i dagslÀget begrÀnsad forskning kring transformativa upplevelser och ambassadörskap utifrÄn polarexpeditioner. Denna studie riktar sig till att undersöka om universitetsstudenter som deltagit i Students on Ice?s expeditioner till Antarktis Är 2009 och 2011 visar tendenser till att ha transformerats av upplevelsen och utvecklat ett ambassadörskap för polaromrÄdet.Genom att ha analyserat studenternas upplevelser och kÀnslor utifrÄn enkÀtstudier frÄn 2009 och 2011 tillsammans med ett workshopmaterial frÄn 2011 Ärs expedition, kan vi se tendenser hos respondenterna pÄ att en transformation och ett utvecklande av ambassadörskap har Àgt rum. Vi kan dÀremot inte konstatera att det endast Àr utifrÄn polarexpeditionerna transformationen intrÀffat, dÄ ett antal studenter uttrycker att de redan innan varit engagerade i miljöfrÄgor samt klimataspekter gÀllande Antarktis. VÄr egen reflektion frÄn expeditionen 2011 har bidragit till en djupare förstÄelse under analysmomenten.

Komponentbaserad informationssystemutveckling Àr en metod dÀr system utvecklas och byggs med komponenter. Dessa komponenter Àr utbytbara och tanken Àr att organisationer ska kunna minska utvecklingstiden och utvecklingskostnaderna för informationssystem. I det hÀr arbetet har en undersökning gjorts dÀr personer inom nÄgra organisationer intervjuats. Undersökningens mÄl har varit att svara pÄ frÄgan om det finns nÄgon skillnad mellan unga och gamla organisationers hinder mot införandet av komponentbaserad informationssystemutveckling. Undersökningen har kommit fram till att unga organisationer stöter pÄ ett mindre motstÄnd mot förÀndringsarbetet Àn gamla organisationer och att detta kan bero pÄ att unga organisationer har en organisationskultur som Àr mer öppen för förÀndringar..

NÀr företag ska marknadsföra sig i ett land med en skild kultur kan det utvecklas till enkomplex process om de inte Àr bekanta och har förstÄelse för den andra kulturen. Sydkoreahar lÀnge sammankopplats med Koreakriget och Nordkoreas maktspel och har betraktas iskuggan av dess historia. Skillnader mellan den svenska och koreanska kulturen Àr stor, derassamhÀlle Àr kollektivistisk med en hög kontext kultur medan vÄrt samhÀlle Àr merindividualistiskt och av lÄg kontext karaktÀr.VÄrt huvudproblem syftar till att utreda hur ett litet modeföretag kan marknadsföra sig pÄ denkoreanska marknaden. Syftet med studien Àr att beskriva hur det kan gÄ till och somutgÄngspunkt anvÀnder vi oss av ett fallföretag, Josefin Strid, som inspiration ochavgrÀnsning. AvgrÀnsningen sker ocksÄ med hjÀlp av en sociokulturell synvinkel.

Pollinering Àr avgörande för ett antal kommersiella grödor samt för olika vÀxtarter i inhemsk vegetation. Honungsbi (Apis mellifera) Àr en av de viktigaste pollinerarna. I regionen Taranaki i Nya Zeeland finns tvÄ aspekter av kommersiell pollinering, dels betalar mÄnga biodlare för tillgÄng till manuka för de antibakteriella egenskaperna honungen fÄr av den, dels betalar frukt- och grönsaksodlare för pollinering av sina grödor. MarkÀgare kan ha ett intresse av att spara manuka pÄ sina marker och fÄ en utkomst frÄn biodlarna genom att dessa betalar för Ätkomsten. Studien syftar till att klarlÀgga de effekter som kommersiell pollinering har i Taranaki-regionen idag och för framtida anvÀndning och har utgÄtt frÄn intervjuer med biodlare, frukt- och grönsaksodlare och personer som representerar myndigheterna.

Bakgrund: Barns kognitiva och kommunikativa f?rm?ga utvecklas stegvis fr?n sp?dbarns?ldern upp till vuxen ?lder, vilket p?verkar deras f?rm?ga att uttrycka och f?rst? sm?rta. Redan vid f?dsel kan barn k?nna sm?rta, men f?rst?elsen f?r vad sm?rta inneb?r utvecklas successivt i takt med ?lder och kognitiv mognad. Sm?rtskattning hos barn ?r komplext eftersom det p?verkas av barnets utvecklingsniv?, spr?kf?rm?ga och tidigare erfarenheter, vilket kan leda till otillr?cklig sm?rtbehandling.

Abstract Detta examensarbete handlar om att försöka redogöra för vad barn gör i sin fria lek men Àven vilka hinder och möjligheter de möter nÀr de leker fri lek pÄ förskolan. Jag har utfört en kvalitativ undersökning med etnografisk ansats med observation som metod för att försöka svara pÄ de frÄgestÀllningar och syfte för denna undersökning. De resultat som framkom i min studie var att nÀr barn vÀljer att leka nÄgot i sin fria lek sÄ Àr det alltid nÄgot av vÀrde. Att genom fri lek lÀr de och utvecklas de, ensamma eller i samspel med andra barn eller vuxna. Annat resultat som framkom i min studie var Àven att det som barn lekte i sin fria lek gav mig intrycket att pedagogerna i vissa fall inte ansÄg barns lekar som nÄgot vettigt och meningsfullt.

NÀr det pÄ 1990-talet uppmÀrksammades att barn kunde utsÀtta andra barn för sexuella övergrepp stod behandlingspersonal handfallna. Detta var nÄgot som det aldrig tidigare pratats om och ingen visste hur man egentligen skulle tackla problemet. Tack vare RÀdda Barnen, Börje Svensson och Anders Nyman kunde ett behandlingsarbete utvecklas. Svensson och Nyman startade upp RÀdda Barnens Pojkmottagning och tog emot bÄde flickor och pojkar med sexuella problembeteenden. Efter att denna mÄlgrupp uppmÀrksammades började sÄ sakterliga utvecklingen av behandlingsmodeller.

Öresundsregionen Ă€r idag en region i förĂ€ndring. De senaste Ă„ren har danska och svenska medborgare börjat arbeta, bo eller pĂ„ annat sĂ€tt vistas pĂ„ andra sidan sundet i allt högre grad. TillvĂ€xten Ă€r hög och Malmö och Köpenhamn integreras pĂ„ ett sĂ€tt som Ă€r ovanligt för stĂ€der lokaliserade i olika lĂ€nder. År 2004 bosatte sig fyra gĂ„nger sĂ„ mĂ„nga danskar i SkĂ„ne som under 1998 vilket innebĂ€r en ökning frĂ„n 800 till 3 200 personer per respektive Ă„r. Antalet pendlare som bor i SkĂ„ne och var dag Ă„ker över bron för att arbeta i Danmark har enligt en artikel i Dagens Nyheter ökat med 40 procent det senaste Ă„ret och enligt samma tidning förvĂ€ntas den totala pendlingen över bron om 10 Ă„r vara dubbelt sĂ„ stor om som idag.