Bakgrund:Teknologins utveckling samt den ökade globaliseringen har gjort dagens controller till ett komplext yrke som berör mÄnga aspekter. Vi vill behandla Àmnet utifrÄn personer som ska anstÀlla en controller eftersom de Àr involverade i controller-rollen. Vi undrar hur dessa personer egentligen kan veta vad de söker hos en controller nÀr det rÄder en sÄ stor osÀkerhet kring begreppet.Syfte:Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka vilka förvÀntningar som arbetsgivare har pÄ en controller samt analysera dessa med stöd av tidigare forskning och litteratur. Uppsatsen fokuserar pÄ dels vad controllern skall arbeta med och hur arbetsuppgifterna utvecklas och dels pÄ personlighetsdrag och fÀrdigheter. Vi vill fÄ en ökad förstÄelse pÄ hur arbetsgivare via sina förvÀntningar tolkar begreppet controller.Metod:En kvalitativ forskningsmetod med abduktiv ansats.

Det hÀr kandidatarbetet behandlar hur en typisk förortsmiljö, Rotebro centrum i Sollentuna kommun, med hjÀlp av rÄdande blandstadsidéer kan utvecklas till att bli en miljö som prÀglas av blandade och integrerade funktioner. Med utgÄngspunkt i kommunens översiktsplan tas ett gestaltningsförslag fram med hjÀlp av rÄdande teori. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och beskriva blandstad som ett planeringsbegrepp och se hur Rotebro centrum kan förtÀtas och utvecklas med en blandstadskaraktÀr för att upplevas trivsamt, tryggt och levande. Hur skapas en tydligare urban karaktÀr och vilka funktioner kan inkluderas. Genom aktivitetsobservationer, intervjuer och platsanalyser identifieras nuvarande problem och möjligheter.

BakgrundBarns möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan Àr nÄgot som ska genomsyra verksamheten. Begreppen förtydligas i olika styrdokument för förskolan som skollagen, förskolans lÀroplan och barnkonventionen. I litteratur och forskning vi lÀst Àr det tydligt att för att barn ska kunna utvecklas och förstÄ demokrati och dess vÀrderingar behöver de ha inflytande och vara delaktiga i förskolans verksamhet. Det var dÀrför viktigt för oss att undersöka hur förskollÀrare arbetar och diskuterar kring begreppen inflytande och delaktighet.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare tolkar begreppen inflytande och delaktighet och hur de i diskussion med andra förskollÀrare beskriver att de arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolan.MetodVi beslutade oss för att anvÀnda kvalitativ metod, med fokusgruppssamtal som redskap. Vi genomförde tvÄ fokusgruppssamtal med sju förskollÀrare och en barnskötare totalt.

Blod Àr en stÀndig bristvara och trots forskningsförsök med att framstÀlla det syntetiskt, finns det Àn idag inget som kan ersÀtta donerat blod. SjukvÄrden Àr sÄledes beroende av att vissa personer vÀljer att ge en del av sig sjÀlva genom att lÀmna blod. Varför vÀljer somliga att lÀmna blod medan andra avstÄr? En mycket relevant frÄga dÄ behovet tenderar att öka i takt med att sjukvÄrden stÀndigt utvecklas och avanceras. För att besvara denna frÄgestÀllning genomfördes en litteraturöversikt av aktuell forskning inom omrÄdet.

Sverige har lÀnge haft en god kultur av öppenhet i den offentliga sektorn tack vareoffentlighetsprincipen. Men med allt större tekniska framsteg och ökade krav pÄ datatillgÀnglighetrÀcker den klassiska öppenheten inte lÀngre till. Det finns redan mycket intressant offentlig data iSverige, men i de flesta fall Àr den antingen sparad i format som Àr svÄra att avlÀsa digitalt eller fördyr att anvÀnda.I denna uppsats undersöks hur ett API kan utvecklas, anvÀndas och integreras med andra API:er föratt öppna upp ovan nÀmnda data pÄ ett bÀttre sÀtt och göra den mer tillgÀnglig för potentiellaanvÀndare. Vidare undersöks ocksÄ PSI-direktivets egentliga nytta och hur det tillsammans medoffentlighetsprincipen kan bidra till den nya öppenheten. Med koppling till denna uppsats har Àvenen prototyp utvecklats för att ge exempel pÄ hur man kan kombinera olika API:er för att visualiserageografisk data samt hur ett API kan byggas ovanpÄ visualiseringen för att göra denna data mertillgÀnglig..

Bostadsbristen för studenter, sÀrskilt i större stÀder, har under en lÀngre tid varit ett frekvent diskuterat Àmne i Sverige. Stockholm har ett brett och starkt utbud av högre utbildning och regionen expanderar kontinuerligt. Regionen har idag cirka 80,000 studenter som slÄss om fÀrre Àn 13 000 studentbostÀder. Detta medför en risk att studenter vÀljer bort Stockholm som studentstad.Denna studie syftar till att undersöka möjligheterna för studentbostadsmarknaden att utvecklas. Med ett kvalitativt tillvÀgagÄngsÀtt via intervjuer med fastighetsutvecklare och lÀrosÀten identifierades fem problemomrÄden som ligger till grund för detta examensarbete.

Detta examensarbete har behandlat en kvalitativ undersökning med fokus pÄ högstadieelevers uppfattningar om skolans bildundervisning. Syftet har varit att, med hjÀlp av mina forskningsfrÄgor, ringa in vilka faktorer som pÄverkar högstadieelevers kreativ utveckling och sjÀlvkÀnsla inom bildÀmnet. Uppsatsen bottnar i en litteraturgenomgÄng samt kvalitativa intervjuer med sex högstadieelever, tre frÄn i Äk. 8 och tre frÄn Äk. 9.

Denna studie har som syfte att se var och i vilka sammanhang, barn i förskoleÄldern menar att de lÀr sig lÀsa och skriva. I denna studie behandlar vi sju barns berÀttelser om vem som spelar störst roll för deras lÀs- och skrivutveckling, hur de lÀr sig skriva samt var och i vilka sammanhang de lÀr sig. Kvalitativ metod, med intervjuer av sju barn ligger till grund för resultat- och analysarbetet, som i denna studie frÀmst visade pÄ att de deltagande barnen lÀr sig i mötet med sina viktiga andra för att utvecklas till lÀsande och skrivande individer. Det Àr ocksÄ viktigt att poÀngtera att barns lÀrande inte startar vid en viss Älder, utan sker kontinuerligt och lÀs- och skrivutvecklingen börjar i nÀstan alla fall redan i förskoleÄldern (Fast 2011, s. 38f).

MÄlet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur elever lÀr enligt teorin om olika inlÀrningsstilar och hur man kan hjÀlpa eleverna att hitta sin unika stil. Detta för att skaffa kunskap om hur man kan individanpassa och variera undervisningen utifrÄn elevernas behov. I litteraturgenomgÄngen tar jag upp fyra teorier om inlÀrning som anvÀnds i skolan idag och dÀrefter urgÄr jag frÄn Howard Gardners teori om olika intelligenser. Jag tar Àven upp olika pedagogiska metoder och hur omgivningen pÄverkar inlÀrningen. Vidare gÄr jag in pÄ hur lÀrarrollen pÄverkas och jag behandlar ocksÄ lÀromedel och andra hjÀlpmedel.

Dagens konflikter utspelar sig mestadels i helt eller delvis bebyggd miljö och vikten av en uppdaterad och vÀl fungerande prickskytteförmÄga Àr dÀrför central. Detta till trots, Äterfinns stora brister i den svenska prickskytteutbildningen vad avser just den urbana miljön. Denna uppsats syftar till att dels bidra med nya infallsvinklar samt ge ett anvÀndbart arbetsunderlag för Försvarsmaktens vidare utveckling i Àmnet. Genom att komma pÄ det klara med hur prickskyttar utbildas och anvÀnds i Sverige idag och jÀmföra detta med utlÀndska modeller och andra lÀnders goda och sÀmre erfarenheter, vill jag ge förslag pÄ hur den svenska prickskytteutbildningen skulle kunna utvecklas. För att ge uppdaterad information har jag begrÀnsat min efterforskning genom att mina studier av andra lÀnders prickskytteerfarenheter avser det senaste decenniets förehavanden, snarare Àn utvalda lÀnders specifika tillvÀgagÄngssÀtt.

Av tradition Ă€r utevistelse pĂ„ förskolan en viktig del av verksamheten och man tillbringar mycket tid utomhus. DĂ€rför Ă€r det av stor vikt att tiden utomhus förses med betydelsefullt innehĂ„ll för att barnen skall utvecklas och lĂ€ra, för att det skall ske pĂ„ ett meningsfullt sĂ€tt bör man som pedagog erbjuda barnen meningsfull utevistelse. Utemiljön skall ses som ett komplement till inomhus miljön.Vi ville med vĂ„r studie undersöka hur pedagogerna pĂ„ förskolan reflekterar kring utevistelsen. Vidare ville vi ta reda pĂ„ vilken roll pedagogerna har i utevistelsen pĂ„ förskolan. Är det en tid för enbart fri lek eller ser pedagogerna att man kan anvĂ€nda utevistelsen till pedagogiska aktiviteter och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt utnyttja den för barnens utveckling och lĂ€rande.Studien Ă€r gjord med sex stycken pedagoger frĂ„n tvĂ„ olika förskolor i kvalitativa intervjuer med oss bĂ„da som intervjuare.

BakgrundEn yrkeslÀrares kompetensutveckling kan delas in i pedagogisk och didaktisk kompetensutveckling samt professionell yrkeskompetensutveckling. Denna studie behandlar sjöfartsyrkeslÀrare vid gymnasieskolans riksrekryterande sjöfartsutbildning och deras syn pÄ sin sjöfartsrelaterade professionella yrkeskompetensutveckling. Eftersom att sjöfarten i snabb takt utvecklas bÄde tekniskt och operativt Àr det viktigt att lÀrarna har rÀtt kompetens. Sjöfartsutbildningens examensmÄl hÀnger tÀtt samman sjöfartsyrkeslÀrarens professionella yrkeskompetens vilken Àr avgörande för elevernas kunskapsinsamling. Hur vÀl fungerar den professionella yrkeskompetensutvecklingen för sjöfartsyrkeslÀrarna vid sjöfartsutbildningen idag och hur kan den utvecklas? Sjöfartsbranschen liksom sjöfartshögskolorna stÄr i beroende av att eleverna frÄn sjöfartsutbildningen Àr vÀlutbildade.

Syftet med denna studie   var att undersöka hur förskollÀrare beskriver att de arbetar med sprÄkutveckling   för flersprÄkiga barn. I vÄr studie utgick vi ifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar som   var följande: Hur arbetar förskollÀrarna för att förbÀttra förutsÀttningar   för flersprÄkiga barns sprÄkutveckling? Vilken betydelse har hem- och   förskolemiljön för flersprÄkiga barns sprÄkutveckling?Till vÄr studie anvÀnde   vi oss av kvalitativa intervjuer för att fÄ möjlighet till utvidgade svar pÄ frÄgestÀllningarna.   Vi intervjuade Ätta förskollÀrare som arbetar i olika förskolor, tre av de var   flersprÄkiga. I resultatet kom vi fram till att samtliga förskollÀrare   arbetar pÄ olika sÀtt för att stimulera flersprÄkiga barns sprÄkutveckling.

Syftet med denna studie   var att undersöka hur förskollÀrare beskriver att de arbetar med sprÄkutveckling   för flersprÄkiga barn. I vÄr studie utgick vi ifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar som   var följande: Hur arbetar förskollÀrarna för att förbÀttra förutsÀttningar   för flersprÄkiga barns sprÄkutveckling? Vilken betydelse har hem- och   förskolemiljön för flersprÄkiga barns sprÄkutveckling?Till vÄr studie anvÀnde   vi oss av kvalitativa intervjuer för att fÄ möjlighet till utvidgade svar pÄ frÄgestÀllningarna.   Vi intervjuade Ätta förskollÀrare som arbetar i olika förskolor, tre av de var   flersprÄkiga. I resultatet kom vi fram till att samtliga förskollÀrare   arbetar pÄ olika sÀtt för att stimulera flersprÄkiga barns sprÄkutveckling.

AbstraktDenna studie handlar om arkitekturutbildningen pĂ„ högskolan och hur student och lĂ€rare diskuterar ett projektförslag dĂ€r bildrepresentationer anvĂ€nds för att samtala om ett aktuellt idĂ©förslag och yrkesprofessionella problemlösningar. Studien under-söker hur tolkning av bilder vĂ€xer fram och för ett yrkesprofessionellt samtal vidare, vilka roller bilder fĂ„r i detta utbildningssammanhang samt vad bilder och bildhanter-ing kan erbjuda i detta samtal. I det studerande fallet utvecklas samtalet kring en bild som beskriver en utemiljö (man diskuterar ritning utifrĂ„n det som kallas för en situationsplan). Samtalet söker sig fram genom frĂ„gor och beskrivningar om vad olika grafiska tecken pĂ„ ritningen stĂ„r för eller förestĂ€ller i verkligheten och i analysen kan man iaktta hur aktörerna tycks acceptera stora skiftningar i den sprĂ„kliga tolkningen under tiden samtalet ut-vecklas. Även vĂ€xlingen mellan att beskriva vad man ser genom olika perspektiv (som helhetsperspektiv eller detaljperspektiv) accepteras utan att missförstĂ„nd upp-stĂ„r i den gemensamma tolkningen.