Konceptet Building Information Modeling, tillsammans med den snabba IT-utvecklingen ger företag i bygg- och fastighetssektorn möjlighet att utveckla och effektivisera sin verksamhet. Vi tror att det finns utrymme för fastighetsbolag att förbÀttra och effektivisera sin verksamhet. Ett sÀtt att utvecklas och nyttja nyare teknologi ser vi i digitalisering av fastigheter dÀr all relevant information ska finns samlad, tillgÀnglig och stÀndigt uppdaterad..

Klinisk blick Àr en term som frekvent Äterkommer under sjuksköterskeutbildningen och i klinisk verksamhet. Den Äterfinns ofta i samband med klinisk bedömning och somen övergripande beskrivning av en patient. Endast antydda betydelser har framkommit och dÄ tÀtt knutna till andra termer och processer. Syftet med studien var attundersöka komponenterna intuition och tyst kunskap som delar i sjuksköterskans kliniska blick. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 17 vetenskapliga artiklar granskades.

BAKGRUND: Det sociala lÀrandet Àr en viktig del av förskolans verksamhet för attbarnen ska utvecklas till goda samhÀllsmedborgare. I ett textilsammanhang kan barn, med hjÀlp av skapande aktiviteter, utvecklassocialt. Det Àr i det sociokulturella sammanhanget, i samspel medandra som det frÀmsta lÀrandet sker. Det textila skapandet kan lockabarnen till samarbete.SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att fÄ syn pÄ barns utveckling inom detsociala omrÄdet genom att anvÀnda textil som ett redskap.METOD: Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa metoden med observationer,diskussioner och intervjuer som redskap. Studien genomfördes underfem aktivitetstillfÀllen med barnen och en gruppintervju medpedagogerna pÄ en förskola.RESULTAT: Resultatet av studien presenteras i form av utdrag frÄn deobservationer och intervjuer som gjorts.

I regeringens budgetproposition för 2011, erhöll Försvarsmakten uppgiften att införa fyra MilitÀrregioner i Sverige med underliggande regionala staber. ?Regeringen bedömer att skapandet av de regionala staberna innebÀr att Försvarsmaktens förmÄga att samverka med och lÀmna stöd till andra myndigheter förbÀttras.? (PROP 2010/11:1 s.33).Syftet med den hÀr studien Àr att studera hur personer med nyckelpositioner inom de bÄda myndigheterna (LÀnsstyrelse och Försvarsmakten) tÀnker kring införandet av MilitÀrregioner och dess förutsÀttningar för utveckling av samverkan mellan det civila och militÀra samhÀllet.Resultatet pÄvisar att informanterna Àr relativt överens om att samverkan ska utvecklas och hur det bör ske med ett fokus pÄ gemensam planlÀggning, utbildning, övningar samt nÀtverksskapande och utarbetande av gemensamma mÄl innan nÄgot hÀnder. MÄlsÀttningen Àr att klara av att hantera oförutsedda hÀndelser som olyckor och naturkatastrofer nÀr de vÀl kommer. Informanterna anser Àven att nÀrheten, i sÄvÀl tid som rum, Àr avgörande för planlÀggning och den slutliga insatsens resultat..

Denna studie har sitt fokus pÄ det svenska internetforumet Flashback och syftet Àr att undersöka hur olika typer av gruppidentiteter kommer till uttryck pÄ forumet. Genom en tematisk analys av en lÀngre trÄd pÄ forumet utstakas viktiga och övergripande teman som alla har nÄgot relevant att sÀga om Àmnet. Studien har sin teoretiska utgÄngspunkt i teorier kring just gruppbildningar och gemenskaper online. Social identitetsteori, anonymitet, stigmatisering och polarisering Àr alla viktiga begrepp som under undersökningens gÄng har visat sig vara mycket anvÀndbara. Flashback Àr för mÄnga kÀnt som ett forum dÀr mÄnga kvinno- och invandrarfientliga unga mÀn samlas för att i skydd av anonymiteten och med yttrandefriheten i ryggen kunna prata och uttrycka sig om saker pÄ sÄdana sÀtt som i det verkliga sociala livet sÀllan Àr socialt accepterade.

Syftet med studien var att undersöka om elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter var inkluderade i undervisningen och om hur lÀrare uppgav sig arbeta för att upptÀcka och underlÀtta för dessa elever. För att ta reda pÄ detta genomfördes semistrukturerade intervjuer vid tvÄ olika skolor med lÀrare och specialpedagog. Vi gjorde ett bekvÀmlighetsurval och valet föll pÄ en kommunal skola samt en friskola. Resultatet visade att lÀs- och skrivsvÄrigheter kunde yttra sig pÄ mÄnga olika sÀtt men att det var viktigt att inte förstöra elevernas lust att lÀra. Det framkom Àven att det var viktigt att eleverna bör fÄ utvecklas utifrÄn sin egen nivÄ och inte jÀmföras med andra.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka om datoranvÀndningen (frÀmst e-postkommunikation) ger upphov till en ökad individualisering och/eller ett ökat kollaborativt lÀrande. De elevgrupper som har fokuserats har lÀst samma Àmnen inom Handels- och Administrationsprogrammet, d v s Projekt och Företagande och Personaladministration. Undersökning har skett genom fallstudier, genom lÀsning av mottagna och skickade mail, textanalyser (dokument, rapporter, protokoll), nÄgra intervjuer, jÀmförelsegrupper och betygsresultat. Resultaten visar att det kollaborativa lÀrandet varken utvecklas sÀmre eller bÀttre i studiemiljöer dÀr man har bÄde lektionsundervisning och handledning pÄ nÀtet. Konflikter i grupper uppstÄr och blir synliga Àven pÄ nÀtet genom att en del elever blir överaktiva, d v s skriver och skickar mÄnga mail, andra Àr eller blir helt tysta.

Vi har i vÄr uppsats utfört vÄra empiriska studier vid Medicinska fakulteten pÄ Institutionen för hÀlsa, vÄrd och samhÀlle. Vi har hÀr valt att undersöka vi-kÀnslan inom organisationen. I Medicinska fakultetens kommunikationsplan stÄr det nÀmligen att organisationen strÀvar mot att stÀrka vi-kÀnslan. Vi har Àven tidigare i olika företagssammanhang stött pÄ begreppet vi-kÀnsla, men begreppet utvecklas sÀllan vidare i akademisk litteratur. DÀrför har vi med vÄr undersökning velat ta reda pÄ vilka faktorer som inverkar pÄ vi-kÀnslan och hur olika internkommunikativa strategier kan utvecklas för att stÀrka vi-kÀnslan inom organisationen.

Antalet börsintroduktioner pÄ Stockholmsbörsen har varierat under de senaste Ären. 37 bolag valde att börsnoteras pÄ Stockholmsbörsens A- och O-lista mellan Ären 2000 och 2005, men endast ett fÄtal av dessa hade en positiv aktiekursutveckling under första Äret. Anledningen till att vissa företag blir framgÄngsrika medan andra lyckas mindre bra Àr dock inte sjÀlvklar. Utmaningen Àr att finna vilka dessa faktorer Àr och i vilken riktning de pÄverkar aktiekursen. Tidigare forskning pÄ utlÀndska marknader har funnit troliga samband mellan framgÄngsrika nyintroducerade företag.

Det blir allt mer vanligt att organisationer och företag involverar de anstÀllda nÀr en verksamhet ska förbÀttras och utvecklas. I ett ?expansivt lÀrande?-perspektiv kan verksamheten - genom den kollektivt samlade kunskapen - finna nya lÀrande- och utvecklingsmöjligheter. HÀlso- och sjukvÄrden Àr inget undantag och ett omrÄde som blivit mer uppmÀrksammat de sista decennierna Àr sÄrvÄrden. Syftet med min studie har dÀrför varit att studera de lÀrande- och utvecklingsmöjligheter som kan uppstÄ inom distriktssköterskans verksamhet med fokus pÄ sÄrvÄrd.

Kronisk smÀrta drabbar mÄnga personer och kostar samhÀllet stora summor pengar varje Är. Det Àr inte bara den kroniska smÀrtans inskrÀnkningar i den drabbades rörelseapparat, utan ocksÄ dess pÄverkan pÄ den psykiska hÀlsan. Syftet med detta arbete Àr att utreda pÄ vilket sÀtt den psykiska hÀlsan pÄverkas hos personer med kronisk smÀrta. Metoden som anvÀnts Àr litteraturbaserade studier med kvalitativa artiklar och bygger pÄ GranskÀr & Höglund?Nielsen (2008). Resultatet har baserats pÄ nio stycken artiklar och en review som visar att personer med kronisk smÀrta ofta har nÄgon form av psykisk pÄverkan orsakad av sin smÀrta.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur Dynamisk pedagogik, kan anvÀndas för att bearbeta och hantera konflikter i förskolans och skolans vÀrld.Följande frÄgestÀllningar har besvarats i uppsatsen:-Hur definieras konflikter av lÀrare och tidigare studenter som lett eller gÄtt kurser i Dynamisk pedagogik?-Vad innebÀr konfliktbearbetning bland barn och vuxna med hjÀlp av Dynamisk pedagogik och hur skiljer det sig frÄn annan konflikthantering?-Hur anvÀnds konfliktbearbetning/ hantering i arbetet med barn och vuxna med hjÀlp av Dynamisk pedagogik?-Hur kan Dynamisk pedagogik anvÀndas för att förebygga och hantera mobbning i skolan?-Hur ser lÀrare och tidigare studenter som lett eller gÄtt kurser i Dynamisk pedagogik pÄ aggressivitet och vÄld bland barn och vuxna och hur kan sÄdana beteenden hanteras?-Hur upplever respondenterna att de har pÄverkats av den Dynamiska pedagogiken nÀr det gÀller deras sÀtt att hantera konflikter och vad anser de att lÀrare ska ha för kunskaper om konfliktbearbetning/ hantering?Den metod som anvÀnts för att belysa frÄgestÀllningarna har varit intervjuer med nio lÀrare som undervisar i Dynamisk pedagogik alternativt lÀst kurser i Dynamisk pedagogik.HÀr följer en sammanfattning av resultatet frÄn respektive frÄgestÀllning:Hur definieras konflikter av lÀrare och tidigare studenter som lett eller gÄtt kurser i Dynamisk pedagogik?De flesta av studiens deltagare ser konflikter som ett sÀtt att utvecklas och samtliga deltagare anser att konflikterna behöver hanteras för att inte konflikten ska utvecklas destruktivt. En konflikt kan uppstÄ pÄ grund av att mÀnniskor har olika behov och dÀrför inte kan komma överens..

I den tid vi lever nu arbetar bara en liten del av befolkningen med produktion i det öppna landskapet. StÀderna vÀxer samtidigt som fler flyttar frÄn Àn till glesbygderna. NÀr distansen till landsbygden ökar skapas nya tolkningar, vÀrdesÀttningar och anvÀndningsomrÄden för landskapet. Det öppna landskapet förknippas av mÄnga inte lÀngre med ett produktionslandskap utan med ett rekreationslandskap för fritidsaktiviteter. Kraven pÄ tillgÀnglighet, service och upplevelser ökar och det öppna landskapet befinner sig i en ny situation.Gotland tar varje Är emot hundratusentals besökareoch turistindustrin Àr en vÀxande global marknad.

Syftet med den hÀr studien var att se vilka uppfattningar lÀrare har om att eleverna i en klass befinner sig pÄ olika kunskapsnivÄer kopplat till matematik. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare som arbetar i Ärskurs 6. Litteraturen tydliggör vikten av att alla elever fÄr möjligheter att utvecklas utifrÄn sina egna förutsÀttningar och behov. Hur undervisningen lÀggs upp och hur grupperna ser ut varierar, men dialogen mellan lÀrare och elev samt en varierande pedagogik Àr tvÄ betydelsefulla inslag som lyfts fram. Resultatet visar att lÀrarna ser stora fördelar med att ha elever som Àr pÄ en jÀmn kunskapsnivÄ, men de vÀnder ocksÄ skillnaderna till nÄgot positivt och utnyttjar det i undervisningen.

Kronisk smÀrta drabbar mÄnga personer och kostar samhÀllet stora summor pengar varje Är. Det Àr inte bara den kroniska smÀrtans inskrÀnkningar i den drabbades rörelseapparat, utan ocksÄ dess pÄverkan pÄ den psykiska hÀlsan. Syftet med detta arbete Àr att utreda pÄ vilket sÀtt den psykiska hÀlsan pÄverkas hos personer med kronisk smÀrta. Metoden som anvÀnts Àr litteraturbaserade studier med kvalitativa artiklar och bygger pÄ GranskÀr & Höglund?Nielsen (2008).