BakgrundFör att barn ska utvecklas till sjÀlvstÀndiga och demokratiska individer bör de fÄ vara medbestÀmmande i situationer som rör deras vardag, exempelvis samling och tema. För att samling och tema ska bli meningsfullt för barnen bör deras intressen, tankar och Äsikter synliggöras. Vygotskijs sociokulturella teori handlar om att barn lÀr i samspel med andra.SyfteSyftet med denna studie Àr att undersöka hur förskollÀrare och barn ser pÄ medbestÀmmande i samling och tema pÄ förskolan. Vi vill ta reda pÄ vad medbestÀmmande innebÀr för förskollÀrarna och vilka förmÄgor förskollÀrarna anser att barn utvecklar genom att fÄ vara medbestÀmmande.MetodUndersökningen grundar sig pÄ en kvalitativ fallstudie dÀr fyra förskollÀrare och tio barn har observerats och intervjuats.ResultatResultatet visar att medbestÀmmande för förskollÀrarna innebÀr att fÄ göra sin röst hörd och fÄ möjlighet att pÄverka olika situationer. Barnen lyssnas in i samling och tema genom att deras idéer och tankar synliggörs.

Den motoriska utvecklingen Àr en viktig del i barns utveckling och för att den ska bli sÄ bra som möjligt mÄste barnet lÀra kÀnna sin kropp för att kunna utvecklas. DÀrför mÄste det finnas tillgÄngar till olika men samtidigt bra möjligheter för lek och lÀrande. LÀroplanen för förskolan, LpFö98, tar upp att verksamheten ska vara stimulerande och utmanande för barnens lÀrande och det Àr en del av pedagogernas uppgifter. Mitt syfte Àr att utveckla förstÄelse för vad förskollÀrare ser för samband mellan den organiserade rörelseleken och barns utveckling. Jag vill Àven ta reda pÄ hur förskollÀrare arbetar med den organiserade rörelseleken vad de praktiskt gör under rörelseleken.

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga vilka vÀrdeskapande faktorer som i högre grad kan utveckla varumÀrket till ett strategiskt konkurrensmedel. Genom intervjuer med experter inom varumÀrkesomrÄdet kom skribenterna fram till att vad som i den traditionella varumÀrkesteorin anses vara viktigt för att utveckla varumÀrket som ett strategiskt konkurrensmedel i relativt omfattande utstrÀckning har omprövats. DÄ varumÀrket utvecklas i takt med att samhÀllet i stort utvecklas blir det naturligt att de vÀrdeskapande faktorer som krÀvs kontinuerligt förnyas. Viktiga inslag för morgondagens varumÀrkesstrategier inkluderar bland annat förmÄgan att kunna blicka framÄt, att kunna berÀtta en historia och att beakta det interna perspektivet. Samtidigt finns det ett antal vÀrdeskapande faktorer som tycks vara bestÄende och oberoende av samhÀllsförÀndringar.

För att verksamheter som arbetar med Lean ska förbÀttras och utvecklas krÀvs det att de utför uppföljning av sitt arbete. Lean handlar bland annat om stÀndiga förbÀttringar och förÀndringsarbete för att minska slöseri och öka effektivitet. Efter implementeringen av Lean behöver man följa upp sitt arbete för att bibehÄlla sina förbÀttringar och fortsÀtta att utvecklas. Uppföljning Àr vÀsentligt för att Lean ska hÄllas kvar vid liv.Denna studie syftar till att undersöka de viktiga komponenterna i tillverkningsindustrins uppföljningsarbete av Lean för att se om de kan tillÀmpas inom sjukvÄrden. Undersökningen avgrÀnsar sig frÄn att studera syftet bakom implementeringen av Lean och hur det kan ha pÄverkat uppföljningsmetoder.

Detta examensarbete har som syfte att studera progressionen i följande lÀroböcker; (a) Lilla Mattestegen första till sjÀtte boken (Jakobson och Marand, 2005a-f) och (b) Mattestegen (Backström och Rosenlund, 2003a-d), inom tre kunskapsomrÄden; problemlösning, taluppfattning och rumsuppfattning. Genom att utgÄ frÄn de mÄl som skolverket har satt upp för Äk 5 och de teoretiska förkunskaper inom de tre kunskapsomrÄden, undersöks de kunskaper som krÀvs för att lösa tre rÀkneuppgifter i Mattestegen B Höst/VÄr Steg 5-8 (Backström och Rosenlund, 2003d). Undersökningen visar att lÀromedlet tar upp de kunskaper som eleverna behöver. Begreppen utvecklas i en logisk struktur, presenteras med hjÀlp av vardagsbegrepp, beskrivs i förhÄllande till andra begrepp och framstÀlls med hjÀlp av lÀrarens engagemang och barnens kreativitet..

Denna uppsats har till syfte att utforska pÄ vilket sÀtt anvÀndning av LEGO-teknik i teknikundervisning pÄverkar utvecklingen av Àmnesspecifika förmÄgor samt samarbetsförmÄga. Vidare undersöktes vilka uppfattningar lÀrare och elever har om anvÀndning av LEGO-teknik och NXT-programmering i teknikundervisning. Eleverna i Ärskurs nio pÄ en grundskola i SmÄland, hade under nÄgra veckor undervisning i teknik, med fokus pÄ ?GrundlÀggande elektronik och elektroniska komponenter? (som en del av det centrala innehÄllet för Ärkurs 7-9 inom omrÄdet tekniska lösningar). Avslutningen pÄ arbetsomrÄdet har varit ett projektarbete som ska utföras med hjÀlp av LEGO-teknik och NXT-programmering. Undersökningen har utförts genom att observera 40 elever i deras arbete med LEGO-teknik.

?Det Àr sÄ bra att lÀsa? Àr ett uttryck som vi alla har hört. Som en formel uttalas dessa ord om skönlitterÀr lÀsning. Med den hÀr uppsatsen hoppas jag inspirera till att fler mÀnniskor engagerar sig i hur skönlitteratur kan anvÀndas i utbildningen.För de som har tagit stÀllning till att skönlitteraturen har en viktig roll att spela i skolan, Àr det intressant att diskutera hur skönlitterÀra lÀsare utvecklas. Jag genomförde ett undervisningsförsök i syfte att se om eleverna i en Ärskurs 8 utvecklas som skönlitterÀra lÀsare nÀr de fÄr anvÀnda det narratologiska verktyget berÀttarperspektiv.Före respektive efter denna undervisning skrev eleverna ner sina spontana intryck av ett avsnitt ur Janne, min vÀn av Peter Pohl.

Bakgrund:Barn och ungdomar spenderar mycket tid i skolan, och det kan argumenteras för att denna tid pÄverkar deras förstÄelse av kön. För att ge samtliga elever chansen att utvecklas pÄ ett sÀtt de Àr bekvÀma med kan det argumenteras för att en kritisk analys av könskonstruktion i utbildningskontext Àr av godo.Syfte:Uppsatsen syftar till att erbjuda en tolkning av hur kön konstrueras i tre pedagogiska texter i engelskakurserna pÄ gymnasienivÄ. Den syftar till att svara pÄ hur kön konstrueras i dessa texter, vilka identiteter som konstrueras som normala samt om den heterosexuella matrisen utmanas.Metod:Analysen utgÄr frÄn ett innehÄllsanalytiskt perspektiv, med ett analysinstrument baserat pÄ en idéhistorisk genomgÄng av hur kön har konstruerats i en vÀsterlÀndsk kontext. Uppsatsen fokuserar frÀmst pÄ en kvalitativ analys, men en del har en mer kvantitativ inriktning.Resultat:Det framkommer i uppsatsen att kön konstrueras pÄ ett traditionellt och stereotypiskt sÀtt i de analyserade pedagogiska texterna. MÀn beskrivs som maskulina och kvinnor som feminina.

Turismen har pÄ senare tid kommit att fÄ en allt viktigare roll i Sverige och för mÄnga regioner har turismen utvecklats till en viktig nÀring eftersom den har bidragit till att skapa nya jobb. För de flesta företag Àr det svÄrt att skapa tillvÀxt enbart med hjÀlp av interna resurser och dÀrför Àr det av stor vikt att samarbeta med andra företag. Samarbete har de senaste Ären kommit att fÄ en allt större betydelse för olika aktörer inom turistnÀringen. I den hÀr studien har vi valt ut en turistregion i södra Sverige dÀr vi studerat hur olika lokala aktörer inom turistnÀringen samverkar och hur samarbetet eventuellt kan utvecklas för att stimulera tillvÀxten i regionen. I studien har vi valt en kvalitativ ansats dÀr fem personliga intervjuer har genomförts med olika organisationer som Àr aktiva inom turistnÀringen.

Detta Àr en teoretisk uppsats med syftet att belysa relationen mellan mÀnskligt (sprÄkligt) meningsskapande och beteende. Tre drifter stipuleras: kontroll (förutsÀgbarhet), socialitet (samhörighet), och motilitet (spontan rörelse). UtifrÄn dessa konstrueras en modell för meningsskapandet bestÄende av fyra s.k. egokomponenter (jaget, miget, existensen och essensen) som pÄ olika sÀtt Àr kopplade till drifterna. Ett sekundÀrt syfte Àr att undersöka möjligheten att konstruera ett s.k.

SammanfattningRapporten beskriver hur ullhandskrabban (Eriocheir sinensis) pÄverkar nya miljöer som den blir introducerad till. Ullhandskrabban har mycket lÀtt för att anpassa sig till nya miljöer vilket kan vara ett problem dÄ den följer med fartygs barlastvatten till nya vatten och hamnar. Jag jÀmförde rapporter frÄn olika delar i Europa och USA dÀr ullhandskrabban har hittats. Rapporterna anvÀndes sedan som underlag för att jÀmföra med vad som skulle kunna ske i Sverige.Det troligaste stÀlle som ullhandskrabban skulle kunna reproducera sig pÄ Àr i Skagerrak vid kustremsan utanför Göteborg. Enligt mina berÀkningar skulle detta vara nÀstan omöjligt dÄ temperaturen och salthalten Àr för lÄga pÄ vÄren den tid dÄ ullhandskrabbans larver skall utvecklas och nÄ metamorfos till juvenil krabba.Ullhandskrabban kommer ÀndÄ att finnas hÀr i de svenska vattnen.

En viktig del av den svenska vÀlfÀrden Àr kommunens Àldreomsorg för personer över 65 Är, dÀr SocialtjÀnstlagen ger rÀttighet till vÄrdboende och andra servicetjÀnster nÀr det behövs. Kommunernas kommunaltjÀnst ska enligt SocialtjÀnstlagen vara av god kvalitet. Rapportering av avvikande hÀndelser Àr en av hörnpelarna i arbetet med att förbÀttra kvalitet och sÀkerhet i vÄrden. Avvikelserapportering bidrar till att undvika att negativa hÀndelser upprepas, samt att rutiner förbÀttras för att höja kvalitet. Genom att ta tillvara möjligheterna med avvikelserapporter kan kvaliteten pÄ vÄrdboenden förbÀttras och utvecklas.

Studiens syfte Àr att undersöka nÀr elever i grundskolan kan tillgodogöra sig sin metakognitiva förmÄga och att belysa vilka fÀrdigheter som behövs utvecklas i denna process. Den empiriska undersökningen avsÄg att besvara syftet utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar som följer: NÀr i sin fysiologiska och psykologiska utveckling kan elever anvÀnda sin metakognitiva förmÄga och kan pedagoger pÄverka sÄ att elevers metakognitiva förmÄga utvecklas? Hur i sÄ fall? En kvalitativ undersökning i form av intervjuer anvÀndes och totalt djupintervjuades fem speciallister inom omrÄdena neurofysiologi, psykologi och pedagogik. Utöver detta intervjuades 4 pedagoger angÄende hur de arbetar med utvecklandet av den metakognitiva förmÄgan hos eleverna. Detta sammankopplades sedan med litteratur och aktuell forskning inom ovan nÀmnda omrÄden.

Det hÀr arbetet handlar om hur fem olika barn pÄ tvÄ olika förskolor upplever sina förskolegÄrdar och hur gÄrdarnas utseende pÄverkar dessa barns möjligheter till lek. Med hjÀlp av bÄde samtal med barnen och observationer fick jag lÀra kÀnna barnens egna platser pÄ gÄrden. Det visade sig att barnens lek pÄverkades av sjÀlva utformningen av utemiljön. TillgÄngen till naturmark var en förutsÀttning för att barnen skulle kunna delta i lekar som kunde utvecklas pÄ olika sÀtt. Oavsett hur lite eller hur mycket naturmark som fanns pÄ gÄrdarna sÄ var naturen alltid en viktig del av leken.

Sammanfattning I denna uppsats presenteras en kvalitativ studie som syftar till att undersöka invandrarungdomars identitetskonstruktion och hur ungdomar som vÀxer upp med inflytande av tvÄ kulturer sjÀlv beskriver kÀnslan av tillhörighet i förhÄllande till sitt tidigare hemland respektive Sverige. Problemformuleringen syftar till att besvara frÄgor om hur ungdomarna ser pÄ sin identitet och hur det formas i kulturmötet? Vidare undersöker vi var ungdomarna har sin tillhörighet och vad det beror pÄ? Vi genomförde fem intervjuer med invandrarungdomar i Äldrarna 22-26 Är. Gemensamt för dessa intervjupersoner Àr att de alla kom till Sverige i en tidig Älder. Resultaten frÄn vÄr studie visar att samtliga intervjupersoner har utvecklat en tillhörighetskÀnsla till bÄde Sverige och till sitt ursprungsland.