Studiens syfte Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur umgÀnget mellan de biologiska förÀldrarna och familjehemsplacerade barn kan ordnas med fokus pÄ vad som Àr bÀst för barnet. Genom kvalitativa intervjuer med personal inom socialtjÀnsten och en litteraturstudie utvecklas resonemang kring barnets rÀtt till sitt ursprung. Studiens resultat visar pÄ vikten av kontakt med ursprunget bland annat för barnets identitetsutveckling och anknytning. OmfÄnget pÄ och formen av denna kontakt bör avgöras genom en bedömning av barnets behov av att trÀffa förÀldern, dÀr samtliga inblandades perspektiv bör lyftas, och planeringen för placeringens lÀngd bör vÀgas in. Det Àr vidare viktigt att förÀldern har förmÄga att fungera som förÀlder under umgÀnget.

I dagens samhÀlle byggs förskolor med moderna innemiljöer som Àr inspirerade av Reggio Emilias filosofi. Ett inslag i dessa Àr torget som ska vara ett hjÀrta i verksamheten som fungerar som gemenskapens kÀrna, en plats för möten och kommunikation. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur torget anvÀnds för att barnen ska utvecklas sprÄkligt. Fokus ligger pÄ hur förskollÀrare ger barnen möjlighet att kommunicera och samspela för att utvecklas sprÄkligt i denna miljö. Genom intervjuer fick förskollÀrare uttrycka sina tankar kring syftet med torget och hur de anvÀnder torget för att hjÀlpa barnen att utvecklas sprÄkligt.

UnderhĂ„ll av anlĂ€ggningstillgĂ„ngar Ă€r en funktion lika komplex som anlĂ€ggningstillgĂ„ngarna i sig. Det handlar inte enbart om hur och nĂ€r nĂ„got underhĂ„lls utan ocksĂ„ om hur verksamheten ska styras och ledas, och om underhĂ„llsstrategi. En underhĂ„llsstrategi Ă€r en plan för att nĂ„ satta underhĂ„llsmĂ„l. Vid underhĂ„llsavdelningen pĂ„ KronfĂ„gel i Åsen finns emellertid inga mĂ„l eller andra styrande dokument. Avdelningen arbetar dĂ€rför sĂ„ taktiskt som möjligt i förhoppning om att ligga i linje med företagets bĂ€sta.

I denna rapport sÄ redogör vi för vÄrt arbete med att ta fram en prototyp till bokföretaget Publit. Vi fick i uppgift av Publit att undersöka möjligheterna för dem att med hjÀlp av sina egna API:er och API:erna frÄn tvÄ andra företag i samma bransch, Valobox och Jellybooks, ta fram en ny produkt eller tjÀnst. Vi redogör för de olika faserna som vi har gÄtt igenom och de beslut vi tagit angÄende grafisk design, interaktion och kodning. Resultatet av projektet blev en fungerande prototyp som visar hur Publit med hjÀlp av Valobox kan skapa en ny funktion till sin widgetshop som gör sÄ att anvÀndarna kan provlÀsa böcker innan de köper dem. .

denna antologi belyses sociala möten, sociala gemenskaper, sociala processer ur olika perspektiv. I de olika kapitlen behandlas barn pÄ förskolor, familjer, livsval, ungdomar, vardagskultur samt intressegemenskaper. Vi menar att livet kan ses som en resa i en social samvaro dÀr sociala möten formar individen samtidigt som individen formar de sociala mötena. Varje dag innebÀr att individen utvecklas, formas och stöper sig sjÀlv samt andra individer. I livet knyts det hela tiden nya sociala band och en individ formar dÀrigenom ett socialt nÀtverk av relationer.

Arbetets syfte Àr att ta reda pÄ om det finns kunskap om lÀrstilar bland lÀrare och elever pÄ gymnasiets omvÄrdnadsprogram. Vidare har arbetet fokuserat pÄ hur undervisningen ser ut i medicinsk grundkurs och hur den kan utvecklas för att anpassas till elevers olika sÀtt att lÀra in. Uppsatsen anknyter till tidigare pedagogisk forskning och teori dÀr nyckelorden Àr lÀrande, lÀrstilar och undervisning.Studiens empiri bestÄr av en lÀrstilsanalys som genomförts i tvÄ klasser samt intervjuer av vÄrdlÀrare och elever, dÀr lÀrarna har undervisat nÄgon av eleverna i medicinsk grundkurs. Arbetet begrÀnsas till att omfatta Richard Bandlers och John Grinders lÀrstilar samt de faktorer som enligt Gardner pÄverkar elevernas inlÀrning.Studien visar att det finns kunskap om de olika lÀrstilarna, sÄvÀl bland lÀrare som elever och att undervisningen i medicinsk grundkurs Àr flexibel. Avslutningsvis hÀvdar uppsatsen att undervisningen kan utvecklas genom att pedagoger bl.a.

MÄlet med denna studie var att undersöka om hur barnens empatiska förmÄga till att utlÀsa den rÀtta emotionen frÄn ansiktsuttryck förÀndras frÄn förskoleÄlder till mellanstadieÄlder. Vi testade 24 barn i ca Äldern 7 och 24 barn i Äldern 11 med ?Reading the mind in the eyes? test. Barnens lÀrare fick fylla i en frÄgeformulÀr för vart och ett av barnen, om barnens sociala kompetens och förmÄga till att ta socialt initiativ. Vi tittade Àven efter möjliga effekter av att ha Àldre syskon pÄ barnens förmÄga till att utlÀsa den rÀtta emotionen frÄn ansiktsuttryck, eftersom andra studier har visat att social kompetens utvecklas snabbare nÀr barn vÀxer upp i en omgivning med Àldre syskon.

Syftet med detta alternativa arbete var att ta fram en arbetsform inom textilslöjden som stimulerar alla elever utifrÄn var och ens förutsÀttningar till att utvecklas i sin slöjdprocess. Arbetet bestÄr av tvÄ delar, en alternativ del som innefattar vÄr arbetsform utvecklad till en elevuppgift. Den skriftliga delen behandlar vÀgen till vÄr arbetsform, vad eleverna och lÀrarna gav för respons samt vÄrt resonemang kring resultatet. FrÄgestÀllningarna har varit: Vilka faktorer pÄverkar planeringen av en arbetsform? Hur pÄverkar vÄr processinriktade arbetsform elevens intresse för att utvecklas i sin slöjdprocess? Vad Àr en lÀrorik arbetsform enligt eleverna? Studien har utförts genom att göra en analys av tidigare beprövade arbetsmetoder som anvÀnds i skolorna idag samt av relevant litteratur.

Matematik Àr sÄ mycket mer Àn att bara rÀkna tal och siffror. Det kan till exempel vara mönster, jÀmförelser, fÀrg och form, tid, problemlösning och rumsuppfattning med mera. Syftet med denna studie Àr att fÄ en bild över hur de yngsta barnen i förskolan lÀr sig matematik enligt utvald litteratur, Àven pedagogens roll i matematikinlÀrningen studeras. Fyra utvalda böcker har studerats för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna. DÀrefter har en komparativ analys gjorts, en jÀmförelse mellan de olika böckerna för att se likheter och skillnader.

I undersökningen stÀlls frÄgan - kan rim, ramsor, sÄnger och rollekar underlÀtta inlÀrningen av engelska? Barn kan lÀra sig anvÀnda dessa hjÀlpmedel i tidiga Är. Vilken betydelse kan de ha som övningsinslag för undervisningen i engelska i skrift och tal? Flera forskare menar att utvecklingen av talet stimuleras. Barnen fÄr större förmÄga att uttala svÄra ljud om de anvÀnds i ett rytmiskt och melodiskt sammanhang.

Detta examensarbete har inriktat sig mot webbutveckling och avsikten med rapporten var att undersöka hur nÄgra webbyrÄer uppfattar de programmeringssprÄk, mÀrksprÄk och standarder som finns nu och som kommer utvecklas framöver, frÀmst med avseende pÄ webbutveckling. Jag ville Àven ta reda pÄ vad webbyrÄerna anser om mÀrksprÄket XML och vad som kommer ske i framtiden inom omrÄdet Internetutveckling, samt vilka fördelar och nackdelar webbyrÄerna anser att införandet av ny teknik/nya standarder har medfört.För att besvara denna problemstÀllning intervjuade jag sju stycken webbyrÄer i Skövde. Resultatet blev sammanfattat detta:- De sprÄk som anvÀnds pÄ webbsidor Àr frÀmst HTML och olika script-sprÄk.- Standardisering av mÀrksprÄk Àr viktigt för företagen.- MÀrksprÄket XML kommer att anvÀndas först dÄ det blivit en pÄlitlig standard.- Internet upplevs av företagen fortfarande som relativt outvecklat, men kommer enligt företagen att utvecklas och vÀxa, bli mer interaktivt samt integreras med annan teknisk utrustning sÄsom TV-n.- De flesta problem som uppstÄr vid utvecklingen av ny teknik Àr frÀmst mjukvaruproblem, exempelvis inkompatibilitet mellan olika webblÀsare..

Syftet med studien Àr att undersöka om begÄvade elever i Ärskurs 1-6 identifieras i dagens skola, vilket stöd de i sÄ fall fÄr, samt Àven vad som anses vara en begÄvad elev. Undersökningen Àr kvalitativ och som datainsamlingsmetod anvÀndes semistrukturerade intervjuer. 3 rektorer och 2 pedagoger intervjuades pÄ 3 olika skolor. Resultatet visar pÄ att alla respondenter ansÄg att det var svÄrt att skapa en uppfattning om vad begÄvade elever Àr, samtliga menade dock att det inte behövde bero pÄ vad eleverna presterade. Vissa respondenter ville inte anvÀnda sig av begreppet sÀrskilt begÄvad dÄ de ansÄg att det var ett negativt laddat ord.

Idag stÀlls allt större krav pÄ chefer frÄn sÄvÀl medarbetare, högre chefer, kunder samt samarbetspartners vilket leder till att chefer behöver hjÀlp för att klara sin roll. SÄledes blir stödet frÄn HR (Human Resources) betydelsefullt för att klara bÄde dagliga utmaningar och lÄngsiktiga höga mÄl. Studien syftar till att undersöka hur chefer inom en stor privat organisation upplever stödet frÄn HR i dagslÀget och hur det i framtiden kan utvecklas. Det centrala i studien Àr undersökningen mellan chefers förvÀntningar pÄ stödet frÄn HR kontra det stöd som levereras. Studien bestÄr av nio semistrukturerde intervjuer om chefers upplevelser av tillhandahÄllandet av stöd frÄn HR.

Högfrekvenshandel (HFT) och algoritmhandeln har den senaste tiden blivit uppmÀrksammad bland allmÀnheten och i media och beskylls vara orsaken till den senaste tidens turbulens pÄ finansmarknaden. Akademisk litteratur och empiriska undersökningar visar pÄ det motsatta och HFT har kommit att bli en viktig faktor pÄ marknaden.Den polariserade debatt som framstÀlls i media saknar ofta tillrÀcklig information om vad högfrekvenshandel Àr och det finns dessutom olika definitioner pÄ vad HFT Àr. Detta har skapat ett stort avstÄnd mellan den bild av HFT som Äterges i akademisk forskning och den bild som ges i media.Syftet med uppsatsen Àr att ge en bild av hur högfrekvenshandel fungerar och pÄverkar dagens finansmarknad. Uppsatsen syftar ocksÄ till att undersöka eventuella för- och nackdelar med högfrekvenshandel. För att kunna förstÄ hur högfrekvenshandeln fungerar inleder vi uppsatsen med en grundlÀggande översikt pÄ hur aktiemarknaden ser ut idag för att sedan komma in pÄ hur högfrekvens- och algoritmhandel fungerar.

Uppsatsens huvudfrÄgor handlar om hur religionsÀmnet och kursplanerna har förÀndrats genom tiderna, hur Àmnet kan beskrivas utifrÄn olika perspektiv samt vilka förutsÀttningar Àmnet har. För att fÄ fram lÀrarnas förhÄllningssÀtt till Àmnet, och dess konsekvenser, har vi utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilket existensberÀttigande har religionsÀmnet i dagens och morgondagens skola, vilka syften ser lÀrare som religionskunskapens viktigaste samt hur pÄverkar detta lÀrares val av arbetsomrÄden och informationskÀllor? EnkÀtstudien grundar sig pÄ 11 lÀrare i grundskolans Äk 4 och 5. Resultatet av undersökningen visar att kristendomen dominerar trots att lÀrarna ser förstÄelse för andra mÀnniskors religioner och livsÄskÄdningar som Àmnets frÀmsta syften. Resultatet visar ocksÄ pÄ ett mycket litet samband mellan vad lÀrarna uppger som Àmnets syften, val av stoff och val av arbetsomrÄden som de uppger att de gör.