Sökresultat:
453 Uppsatser om Att starta musikförlag - Sida 23 av 31
#Sociala medier - en studie om hur textila modeföretag bör kommunicera med kunder i sociala medier
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur textila modeföretag kan anvÀnda sociala medier. Vi frÄgar oss ocksÄ hur företagen ska anvÀnda medierna för att fÄ en nÀrmre relation med kunder och hur sociala medier kan skada och stÀrka textila modeföretag. Vi gör en studie pÄ hur textila modeföretag ska lyckas skapa nÀrmre relationer utanför sociala medier och gÄr in pÄ budskap, word of mouth och lite om mediekanaler för att sedan se hur detta kan appliceras till sociala medier. För att fÄ svar pÄ vÄrt problem kÀnde vi att det var viktigt att undersöka textila modeföretags syn pÄ sin nÀrvaro i sociala medier. För att göra detta valde vi att göra en kvalitativ studie med fyra företag; Monki, Rut & Circle, Shelta och Blue Jeans Company.
Kompletterande affÀrsidéer som vÀrdeskapande samordningsmekanism : En studie av soloföretagare i frisörbranschen
Det finns en tydlig trend att soloföretagandet ökar i tjĂ€nstesektorn. PĂ„ grund av effektiviseringar, politiska sysselsĂ€ttningsĂ„tgĂ€rder tvingas och lockas allt fler till att starta företag för att hĂ„lla sig kvar pĂ„ arbetsmarknaden. Ă
r 2003 stod soloföretagen för 58% av det totala antalet företagskonkurser. Anledningen till detta Àr dels okunskapen som finns nÀr man tvingas ut i företagande, men framförallt resurssvaghet. För att klara sig i hÄrd konkurrens behöver soloföretagen nÄgon form av resurskomplettering.
Utvecklingssamtalet i gymnasieskolan- pa? vems villkor?
Att försöka stÀrka elevens roll i utvecklingssamtalet Àr ett sÀtt att hjÀlpa eleven till vuxenhet. Att eleven trÀnas i att nÄ ett ?större sprÄk? Àr angelÀget inte minst för en svensklÀrare som skall verka som elevhandledare. SprÄk ger eleven plats pÄ arenan, det vill sÀga möjlighet att bli ett subjekt. Aktionen har detta som sitt huvudsyfte, dÄ jag upplevt att elever under utvecklingssamtalen ofta Àr mottagare/ objekt för information frÄn skolan och kommentarer frÄn förÀldrar och inte Àr aktivt deltagande.
Sambandet mellan formalisering och prestation: en kvantitativ studie av företag i introduktionsfasen
SextiotvÄ procent av nystartade företag i Sverige Àr aktiva efter tre Är. Företagets prestation Àr ofta synonymt med entreprenörens prestation eftersom att starta ett företag ofta Àr ett individuellt beslut som uppkommer frÄn en entreprenörs affÀrsidé. I början av företagets livscykel Àr entreprenören inblandad i samtliga delar av företaget men i och med att företaget vÀxer och entreprenören anstÀller personer att arbeta i företaget uppkommer frÄgan hur formaliserat företaget ska vara. MÄnga företag Àr sÄrbara i introduktionsfasen och eftersom överlevnadsgraden för företag Àr sÄ pass lÄg finner vi det intressant att göra en studie om hur formalisering pÄverkar prestation i introduktionsfasen. Vi har identifierat kreativitet, teknologi och omgivning som faktorer som kan styra graden av formalisering för ett företag och dessa variabler har vi valt att anvÀnda som faktorer för att uppfylla studiens syfte som Àr att genom en kvantitativ studie identifiera sambandet mellan formalisering och prestation för företag i introduktionsfasen.
Utveckling av ett mÄtt pÄ produktionsslutenhet för Riksskogstaxeringen
ProduktionsfrÄgorna har Ànda frÄn starten 1923 haft stor betydelse i de inventeringar som
Riksskogstaxeringen, Sveriges officiella kÀlla för skoglig statistik utför. Dess frÀmsta syfte Àr
att beskriva tillstÄnd och förÀndringar samt hur vÀl produktionsförmÄgan i skogama utnyttjas.
Olika produktionsmÄtt har under de senaste hundra Ären utvecklats och prövats, varav en del
har kommit till anvÀndning inom Riksskogstaxeringens arbete.
Vid den stora förÀndringen av Riksskogstaxeringen som infördes 1983 tillkom nuvarande
mÄtt pÄ produktionsnivÄn. Detta produktionsindex skall uttrycka hur vÀl stÄndorten utnyttjas
utifrÄn vÀrdeproduktionen.
Ett socialt forum som mötesplats och idébank för praktiserande och blivande bild och medialÀrare? : En undersökning kring behovet av ett gemensamt forum för bild och medialÀrare och hur det behovet ser ut.
Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett behov för konst och media lÀrare och lÀrarstudenter att delta, dela utbildningsmaterial och utveckla sin kompetens inom sin praxis i en social gemenskap pÄ internet. Ett annat syfte var att identifiera vilka dessa behov och krav skulle vara, och hur en sÄdan webbplats bör vara utformad utifrÄn dessa krav. Jag har baserat studien pÄ en teori om socialt lÀrande ?Communities of Practice? av Etienne Wenger. KÀrnan i teorin tar upp hur vi som aktiva deltagare, kan lÀra tillsammans och utveckla vÄra identiteter och vÄra kunskaper i ett samhÀlle genom praktik i en meningsfull miljö.
SÀker identifiering via NFC
Near Field Communication (NFC) vÀxer i popularitet och byggs in i allt fler mobiltelefoner. Den hÀr rapporten beskriver hur man pÄ ett sÀkert sÀtt identifierar en godkÀnd anvÀndare via NFC. NFC saknar helt skydd för det data som överförs via RF. Den i rapporten beskrivna identifieringsprocessen skyddar den överförda identiteten mot kopiering och sÀkerstÀller att avlyssning av kommunikationen mellan NFC enheterna inte gör det möjligt för en obehörig att imitera en behörig anvÀndare och dÀrmed sjÀlv bli identifierad som behörig. Syftet med arbetet Àr att:? Undersöka om en NFC-enhet kan anvÀndas som nyckel för att starta en bil.Följande frÄga kommer att besvaras i denna rapport:? Hur implementeras en sÀker överföring av en identitet via NFC?Som metod anvÀndes aktionsforskning vilket innebÀr att man efter teoretiska studier kommer fram till en eller flera möjliga lösningar pÄ det problem ska lösas.
Vad hindrar affÀrssidéer frÄn att realiseras? : What keeps business ideas from being actualized?
I en undersökning Drivhuset i Karlstad gjort ansÄg endast 5 procent av de tillfrÄgade ha de egenskaper och fÀrdigheter som krÀvs för att starta eget företag. Dessutom visar det sig att Sverige hade lÀgst antal startade företag under 2006 av de nordiska lÀnderna. Detta skapar en nyfikenhet om varför inte fler företag startar.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka varför vissa personer med en affÀrsidé och intention om att realisera denna ej lyckas, samt vilka faktorer som dessa personer upplever som hinder. För att fÄ de underliggande faktorer vi söker valde vi att genomföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med personer som haft en affÀrsidé men som ej realiserat denna.I uppsatsen utgÄr vi frÄn ett ramverk som anvÀnts för att undersöka entreprenöriella aktiviteter, den s.k. ?entreprenöriella processen?.
E-handel : JÀmförelse av anvÀndning & utveckling av e-handel mellan Iran och Sverige
Som IT-företag har man ett behov av att laborera med den teknik man levererar till sina kunder. För att öka effektiviteten i dessa laborationsmiljöer bör man strÀva efter att minska genomförandetiden för de olika arbetsmoment som ingÄr i labo-rationerna. TDC, som levererar kommunikationslösningar, har en laborationsmiljö pÄ sitt kontor i VÀxjö. Arbetet innefattar tidsödande ominstallationer av servrar. Ett annat problem Àr att man i dagslÀget ofta fysiskt mÄste befinna sig i laborat-ionsmiljön vilket begrÀnsar arbetet dÄ personer som inte befinner sig pÄ samma kontor inte kan anvÀnda utrustningen.
Interaktion med applikationsbutiker : En studie i anvÀndargrÀnssnittets design för hemsida och mobilapplikation
Marknaden för försÀljning av applikationer för smartphones vÀxer snabbt, vÀrdet pÄ den ökar i samma takt och i och med detta kommer Àven flera nya aktörer in pÄ marknaden. Planerar man att starta en applikationsbutik och sÀlja applikationer till smartphones kommer det vara avgörande för kundernas anvÀndarupplevelse att hemsidan och/eller butiksapplikation har ett anvÀndargrÀnssnitt som Àr logiskt upplagt, rent och översiktligt samt visuellt tilltalande. Genom att uppfylla dessa krav kan en konkurrensfördel skapas som bör leda till ökad försÀljning.Det hÀr arbetets syfte har varit att finna svar pÄ frÄgan om hur man kan utforma ett anvÀndargrÀnssnitt för en applikationsbutik sÄ att det blir lÀttare att snabbt hitta applikationer efter specifika krav och vad man bör tÀnka pÄ under designprocessen. Analyserna visar att det man till att börja med bör ha i Ätanke, Àr att kategorisera innehÄllet pÄ ett sÄ tydligt sÀtt som möjligt genom att anvÀnda enkla begrepp och inte ha för mÄnga kategorier att vÀlja mellan, vilket försvÄrar översikten för anvÀndaren. Vidare Àr t.ex.
Torpedstrategin : - en studie av den europeiska processrÀttens akilleshÀl
Brysselkonventionen, Luganokonventionen och Bryssel-I-förordningen syftar till att skapa ett ömsesidigt erkÀnnande av undertecknande lÀnders domstolar och domar i civila och kommersiella mÄl, för att dÀrigenom effektivisera domstolsprocesserna, öka rÀttssÀkerheten och förenkla den europeiska processföringen över medlemsstaternas grÀnser. SÄledes Àr det idag möjligt för en svensk medborgare att, under vissa omstÀndigheter, starta en process mot en tysk medborgare, i exempelvis Italien.MedlemslÀndernas domstolsförfarande kan dock skilja sig avsevÀrt frÄn varandra, inte minst nÀr det kommer till tiden det tar för en process att handlÀggas. Italien och Belgien har utpekats som tvÄ lÀnder dÀr handlÀggningstiden Àr avsevÀrt mycket lÀngre Àn i andra medlemslÀnder. Den lÄnga handlÀggningstiden kan tillsammans med reglerna om litispendens missbrukas för att bromsa upp alternativt förhindra att en sanktion meddelas. Problemet har speciellt uppmÀrksammats pÄ det patentrÀttsliga omrÄdet.Torpedstrategin, som den kallas, syftar till att förhindra alternativt fördröja patenthavarens möjligheter att föra process mot intrÄngsmakaren.
Frigörelseprocess i en beroendestÀllning: en studie gÀllande ungdomar med intellektuell funktionsnedsÀttning och deras tonÄrstid
I början av 1900-alet vÀxte mÀnniskor med intellektuell funktionsnedsÀttning upp pÄ stora, enkönade institutioner. Som en reaktion pÄ samhÀllets avstÄndstagande frÄn mÀnniskor med funktionsnedsÀttningar vÀxte sÄ smÄningom ideal om avinstitutionalisering och normalisering fram alltmer. Fr.o.m. 1994 har vi i Sverige en lag, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) (SFS 1993:387), som syftar till att understryka dessa mÀnniskors sjÀlvstÀndighet och tillförsÀkra dem sjÀlvbestÀmmande, valfrihet och integritet. Till följd av denna samhÀlleliga utveckling Àr sÀrskolan fr.o.m.
Torkklimat under byggproduktion : En kvantitativ studie baserad pÄ klimatdata och litteraturstudier
En utmaning under produktionen Àr uttorkning av byggfukt i byggnadens betongbjÀlklag. Om uttorkningen försenas kan golvbelÀggningar inte appliceras i rÀtt tid, men att arbetet forceras Àr inte ett alternativ, dÄ risken finns att fuktskador uppkommer under driftsskedet. Avgörande för att uttorkningen skall fortskrida enligt plan Àr att torkklimatet i byggnaden Àr gynnsamt för uttorkningsprocessen. För att kontrollera torkklimatet genomför företaget ett omfattande arbete genom att mÀta klimatet, dÀr dataloggar pÄ olika platser i byggnaden registrerar luftens temperatur och relativa fuktighet. Tillsammans med trendmÀtningar i betong Àr tanken att insamlad data skall ge en bild av hur uttorkningen fortskrider.
BildbyrÄ,lÀsare eller tidningens fotografer? : En studie av journalisters val av bildmaterial
SammanfattningDenna studie Àr en undersökning om var nyhetsjournalister fÄr tag pÄ bilder till nyhetsreportage och vad som Àr avgörande vid deras val av bilder. Den studie vi har gjort har skrivits pÄ uppdrag av en KonsultbyrÄ som vill starta en ny bildbyrÄ pÄ Internet. För att kunna sÀlja sina bilder vill konsultbyrÄn förutom information om marknaden Àven veta var de skulle kunna rikta sina marknadsföringsÄtgÀrder. Konceptet med deras bildbyrÄ Àr att de ska fokusera pÄ nyhetshÀndelser och anvÀnda sig av bilder tagna av allmÀnheten direkt dÄ nyheterna hÀnder. KonsultbyrÄn tror att detta kan vara ett framgÄngsrikt koncept med tanke pÄ att journalister och fotografer kan ha det svÄrt med att fÄ tag pÄ bilder tagna direkt dÄ nyhetshÀndelser intrÀffar eftersom de oftast kommer till hÀndelsernas centrum efter att nyheten har intrÀffat.Den studie vi har gjort Àr en empirisk studie dÀr vi anvÀnt oss av teori som stöd i vÄr analys.
MiljömÀssigt kundbeteende? Kikaboni ? Att differentiera sig pÄ en marknad med syfte att sÀlja miljö- och hÀlsovÀnliga smÄbarnsklÀder via internet
Det samhÀlle vi lever i idag ser inte ut som det gjorde nÀr vÄra fÀder och deras generation vÀxte upp. Utvecklingen har gjort att bÄde globaliseringen och speciellt tekniken som berör information och kommunikation har tagit ett stort steg framÄt.Tack vare teknikutvecklingen fÄr mÄnga personer tillgÄng till en ny typ av information. Idag kÀnner flertalet konsumenter till att det förkommer flera olika mer eller mindre farliga kemikalier som finns kvar i de klÀdesplagg som hÀnger i butik. En marknad har uppstÄtt med klÀder som Àr miljö- och hÀlsovÀnligt tillverkade. En övergriplig och en djupgÄende konsumentundersökningen har genomförts, samt en konkurrentanalys.