Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur vÀrdegrundsarbetet har implementerats och om vÀrdegrunden pÄverkar det dagliga arbetet. För att kunna genomföra vÄr C-uppsats tog vi kontakt med Funktionsstöd pÄ Karlstads kommun. De godkÀnde vÄr idé om att skriva om deras implementering av vÀrdegrunden och hur den anvÀnds i det dagliga arbetet. VÄr undersökning genomfördes som en enkÀtstudie dÀr enkÀten skulle delas ut till 316 anstÀllda inom Funktionsstöd. Vilket innebÀr att vi har valt att göra en totalundersökning.

Detta examensarbete gick ut pÄ att enligt utvecklingsprocessen pÄ Motion Control utveckla en prototyp av en kabelersÀttare för en produkt pÄ företaget; USB I/O. USB I/O Àr en mÀt- och styrenhet och datainsamlingsenhet för USB-porten med flera in- och utkanaler som i flera applikationer har som nackdel att den Àr kabelbunden. Tanken var att göra en enhet som man ansluter USB I/O till och som kan kommunicera direkt med konventionella ?Bluetooth-dongles? som Àr vanligt förekommande pÄ konsumentmarknaden.Tre undersökningar gjordes. Den första var en marknadsundersökning för att se lÀmpliga systemkoncept samt vilka konkurrenter som kan finnas.

Insidan i Dagens Nyheter tar upp Àmnen som pÄ ett eller annat sÀtt berör mÀnniskor. Ensamhet Àr ett Äterkommande Àmne och nÄgonting som redaktionen verkar tÀnka Àr tacksamt att skriva om. Genom att kvalitativt analysera fem texter frÄn Insidan och intervjua journalister och en psykolog med anknytning till Àmnet har vi gjort en ansats till att förstÄ vad det Àr med ensamhet som Àr sÄ intressant. Av de artiklar som har studerats har det visat sig att ensamhet överlag portrÀtteras pÄ ett negativt sÀtt. MÀnniskor som lever ett aktivt liv beskrivs som mindre ensamma Àn de som inte sysselsÀtter sig.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur lÀs- och skrivinlÀrning kan se ut hos barn med sprÄkstörning. För att samla data till vÄrt arbete har vi gjort litteraturstudier och kvalitativa intervjuer med tre respondenter, vilket utgör ett litet urval. Av intervjuerna framgÄr att den sprÄkliga medvetenheten Àr viktig bÄde för barn med sprÄkstörning och barn med typisk sprÄkutveckling inför kommande lÀs- och skrivinlÀrning. Sammanfattningsvis kom vi fram till att barn med sprÄkstörning behöver en tydlig undervisning för att lÀra sig pÄ bÀsta sÀtt, genom att pedagogen talar tydligt, pekar, och anvÀnder sig av gester och bilder. Pedagogen kan tala i ?klartext?, förklara tydligt och sÀga ?landet Sverige? istÀllet för ?Sverige?.

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Examensarbetet Àr en studie om inlÀrningsstilar dÀr Àven en jÀmförelse görs med andra sÀtt att se pÄ inlÀrningen. I min litteraturgenomgÄng gÄr jag igenom hur man tidigare sÄg pÄ inlÀrning och hur inlÀrningsstilar ser pÄ inlÀrningen idag. Jag har valt att begrÀnsa mig till att skriva om de frÀmsta och mest betydande pedagogiska inriktningarna. I avsnittet om inlÀrningsstilar utgÄr jag frÄn Dunn och Dunns inlÀrningsstilsmodell vilken anses vara den mest omfattande och bÀst utforskade av alla modeller. Intervjuerna som genomförts tar i första hand upp lÀrarnas uppfattning om att arbeta med inlÀrningsstilar i skolan.

Jag har valt att skriva om migrationen i USA mellan 1900 och 1950, detta eftersom dessa Ärtal var dÄ migrationen var som störst och den har ocksÄ gÄtt till historien som bokstavligt talat just en folkrörelse.Det har pÄgÄtt en jÀmn ström av in- och utflyttning frÄn södern men jag tÀnker fokusera pÄ den migration som skedde mellan 1900 och 1950.Det som Àr intressant med migrationen Àr att den förÀndrade hela USA genom att den visade att svarta kunde förÀndra genom att förflytta sig eftersom man dÀrigenom började Àndra infrastruktuen och maktbalansen..

Fo?ra?ndrade konsumtionsmo?nster som ga?r fo?retagen fo?rbi kan i la?ngden visa sig o?desdigert och det a?r da?rfo?r viktigt att identifiera dessa fo?ra?ndringar och analysera vad de inneba?r fo?r de inblandade. I dataspelsbranschen har ett nytt konsumtionsmo?nster va?xt fram da?r ma?nniskor i allt sto?rre utstra?ckning intar en a?ska?darroll ista?llet fo?r att sja?lva delta i spelandet. Elektronisk sport eller e-sport som det har kommit att kallas lockar miljontals tittare va?rlden o?ver och har bo?rjat fa? en betydande roll inom dataspelsbranschen.

SammanfattningDetta Àr en fenomenografisk undersökning av konststuderandes upplevelse och uppfattning av skrivande som har koppling till den gestaltande processen. Nio studenter frÄn flera olika högskolor har intervjuats. BÄde fri konst och tillÀmpad konst finns som inriktningar bland studenterna. Studenternas egna texter och deras oppositioner eller examensutstÀllningar har legat till grund för intervjuerna och för tolkningen av dessa. Vid kategoriseringen har jag utgÄtt bÄde frÄn uppfattning och upplevelse.

Syftet med undersökningen var att belysa hur stor betydelse valet av lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder har pÄ barnens framgÄng i lÀs- och skrivutvecklingen. I bakgrunden tas syntetisk-, analytisk-, LTG och Wittingmetoden upp, med fokus pÄ arbetssÀtt och varje metods positiva och negativa sida. Vad styrdokumenten sÀger, om uppfyllande mÄl och lÀrares plikter, Àr en viktig del i det hela och Àven det behandlas i bakgrunden. LÀrarintervjuerna som presenteras i resultatet, genomfördes av kvalitativa intervjuer med förutbestÀmda frÄgeomrÄden och utrymme för följdfrÄgor. Intervjupersonerna Àr tre lÄgstadielÀrare pÄ samma avdelning i en skola i Mellansverige.

Syftet med arbetet var att undersöka om metoden ?Stor och liten bok? utvecklar elevens lÀs- och skrivförmÄga. Bakgrunden baseras till stor del av tidigare forskning kring lÀs- och skrivinlÀrning. Den tar Àven upp vikten av motivation vid inlÀrning, pedagogens roll samt varför kunskapen att lÀsa och skriva Àr viktig. Bakgrunden belyser olika lÀs- och skrivmetoder dÀr ?Stor och liten bok? har en central plats.

Syfte ? Att skapa en ny produkt inom kategorin mingelbord, som erbjuder fler anvÀndningsomrÄden för att bli mer anpassad för privatpersoner och i hemmamiljö. Att genom en innovativ konstruktion och en kombination av moduliserade- och hantverksdelar skapa en unik produkt pÄ marknaden.Metod ? Grundmetoden för det hÀr arbetet Àr den första fasen i en produkts liv: produktutvecklingsprocessen; identifiera behovet, planera designprocessen, ta fram kundkraven, utveckla konceptet och till sist utveckla produkten.Resultat ? Designkoncept pÄ ett mingelbord har tagits fram och redovisas i bilder. Dessa bilder Àr resultatet av en uppmodellering i datorn med hjÀlp av 3D-progam.

I denna studie fick 13 Komvuxelever föra samtalslogg under sex veckor. Syftet var att utvÀrdera samtalsloggens nytta som undervisningsverktyg. Fokus lÄg pÄ tre frÄgestÀllningar: 1) Vad vÀljer eleverna att skriva om? 2) Vad anser eleverna om samtalsloggen? 3) Klarar de elever som fört samtalslogg ett ordinarie prov bÀttre Àn elever som ej haft denna möjlighet? Metoden var framförallt kvalitativ och byggde pÄ textanalys, semistrukturerade intervjuer och deltagande observation. DÀr utöver gjordes en kvantitativ analys av provresultat.

Mot bakgrund av ett o?kat intresset fo?r stadska?rnan, i ba?de svensk planeringskontext och i diskursen om staden, belyser den ha?r studien den svenska planeringspraktikens intresse fo?r stadska?rneutveckling i perifera omra?den. Syftet med studien a?r att kritiskt analysera hur periferin konstrueras som rum fo?r stadska?rneutveckling och att fo?rdjupa fo?rsta?elsen fo?r vad detta inneba?r fo?r planeringen av staden.Studiens teoretiska och metodologiska ramverk utga?r fra?n ett diskursteoretiskt fo?rha?llningssa?tt vilket fo?r med sig ett antal logiker och begrepp som anva?nts fo?r analysen av det empiriska materialet. Det empiriska materialet tar utga?ngspunkt i hur utbyggnadsomra?det Hyllie i Malmo?.

I mitt examensarbete har jag studerat Àmnet matematiksvÄrigheter. Syftet med arbetet var att fÄ ökad kunskap om matematiksvÄrigheter samt ta reda pÄ hur lÀraren kan hjÀlpa elever med dessa svÄrigheter. Jag har dels gjort en litteraturstudie och dels en empirisk studie. I min litteraturstudie söker jag fakta som Àr relevant till mina frÄgor. Den empiriska studien Àr gjord i form av intervjuer.