Syftet med vÄr studie Àr att fÄ en inblick i förskollÀrares tankar om barns leksaker i förskolan. Studien Àr baserad pÄ intervjuer av fem förskollÀrare, verksamma pÄ fyra olika förskolor, som delat med sig av sina tankar kring leksaker. I vÄr studie kom vi fram till fyra teman för hur förskollÀrare vÀrderar leksaker: Saker som finns runtomkring, Bra leksaker, DÄliga leksaker samt Datorn. VÄr slutsats Àr att rolleken och kreativiteten prioriteras i förskolan vilket innebÀr att de leksaker som frÀmjar detta fÄr en central plats i verksamheten. Vi kan Àven se att förskollÀrarna ser förskolan som en frizon frÄn trendleksaker och framhÄller att förskolan ska inneha de ?klassiska? leksakerna som till exempel klossar.

I denna uppsats ges en allmÀn beskrivning av olika sÀtt att skapa talsyntes samt en mer noggrann beskrivning av hur man pÄ relativt kort tid kan skapa en ny syntesröst med konkateneringssyntes. Den nya syntesrösten Àr unik eftersom det tidigare inte skapats nÄgon kvinnlig syntesröst med sydsvensk dialekt. I inledningen finns en översikt över talsyntesens historia, beskrivning av tre olika sorters talsyntes samt en kort beskrivning av text-till-tal-syntes.Sedan beskrivs arbetet med pilotprojektet till den nya syntesrösten som var till för att utvÀrdera inspelningsmiljö, talarens röst och de metoder som anvÀndes vid inspelning, segmentering och vÄgformsgenerering. Resultaten visar bl.a. att det Àr stor skillnad i röstkvalitet dÄ vÄgformen genereras pÄ tvÄ olika sÀtt.

I dagens samhÀlle blir det allt vanligare att umgÄs genom datorn. Chatter, bloggar, forum och spelsajter vÀxer lavinartat. Hur stor Àr utbredningen av detta bland skolungdomar och pÄverkar det det vanliga kamratumgÀnget IRL (In Real Life)? Hur ser lÀrare pÄ chatt? Kan man dra nytta av det i undervisningen? Dessa frÄgor, bland annat, har tagits upp i detta arbete för att försöka koppla skolan till ett vÀxande chattintresse..

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Fritid beskrivs av ungdomar som na?got som skapar mening i tillvaron. Musiken a?r en stor del av denna fritid. Ma?nga ungdomar lyssnar pa? musik, och en del la?gger fritiden pa? att sja?lva musicera.

Uppsatsen syftar till att undersöka former och frekvens av IKT i ett kommunikativt syfte i skolan.I bakgrunden presenteras att kommunikation med datorerna sÀtter sin prÀgel pÄ mÀnniskors liv och Internet pÄverkar i hög grad den dagliga tillvaron. Hur tillgÄngen till datorer Àr i svenska hem och skola samt vilken betydelse datorns placering i har arbetssituationen belyses.I den teoretiska bakgrunden beskrivs vad kommunikation och information Àr, att vi alltid kommunicerar men det Àr skillnad pÄ de medel som anvÀnds. HÀr belyses Àven datorns betydelse för kommunikation inom informations- och kommunikationstekniken (IKT). HÀr exemplifieras vidare datorn i ett pedagogiskt syfte och dess anvÀndning inom skolan samt att kringmiljön Àr viktig.Studien Àr huvudsakligen baserad pÄ en kvantitativ metodinriktning i form av en enkÀtundersökning dÀr lÀrare och elever vid tre skolor i sex olika klasser svarar pÄ frÄgor kring datorns nyttjande bÄde inom skolan och i hemmet.Resultatet visar att bÄde elever och lÀrare Àr frekventa anvÀndare av datorer och kommunicerar via IKT i olika former. BÄda grupperna Àr positiva till att i ökad grad kommunicera via IKT.

Syftet med denna undersökning var att lÄta kÀllor som citerats i lokaltidningen Vestmanlands LÀns Tidning (pÄ VÀsterÄs-sidorna under vecka 16, 2007) berÀtta vad de tyckte om intervjun och artikeln och jÀmföra resultatet med tidigare studier av kÀllors erfarenheter, en av storstadspress och en av kvÀllspress. En jÀmförelse mellan personer som Àr vana och de som inte Àr vana vid att vara med i pressen och mellan elit - och icke-kÀllor gjordes ocksÄ. Resultatet visade att de flesta (i samtliga tidningar) var nöjda med sin medverkan, men det finns undantag, till exempel blev sex personer helt eller delvis felciterade. MÄnga vana kÀllor (i VLT) uttrycker att de vet hur pressen fungerar, (gÀllande vinkling och förenkling av material) och att deras förvÀntningar var realistiska, Àven om en del Àr oroliga för att det ska bli fel. En kÀlla sammanfattade denna Àngslan i meningen ?man Àr alltid rÀdd att de ska skriva nÄgot man inte har sagt.? En slutsats Àr att de kÀllor som Àr intervjuade i lokalpressen Àr vana vid det, oavsett om de Àr elit - eller icke-elitkÀllor.

VÄrt arbete handlar om individuell lÀs-och skrivutveckling. Det vi har fokuserat pÄ Àr om de intervjuvade lÀrarna individualiserar undervisningen för elever som redan kan lÀsa och skriva nÀr de börjar skolan sÄ att en individuell utveckling sker inom lÀs- och skrivinlÀrningen. I arbetet presenterar vi olika teorier och metoder inom lÀs- och skrivinlÀrning som framkommit under intervjuerna. I teori delen lyfter vi fram aktuell forskning inom lÀs- och skrivutveckling..

Fysisk aktivitet Àr betydelsefullt, dÄ det bÄde har positiva psykiska och fysiska effekter pÄ mÀnniskan. De senaste Ären har antalet aktiva unga minskat, denna trend behövs brytas. Det finns mÄnga olika faktorer som pÄverkar barn och ungdomar och deras motivation till fysisk aktivitet. De mest Äterkommande faktorerna Àr dock att ha kul och kÀnna sig kompetent..

Syftet med min undersökning Àr att se om litteratursamtalet kan öka elevernas lust att lÀsa genom att samtala tillsammans om litteratur. I kursplanen för Àmnet svenska (Lgr-11, 2011) stÄr det att undervisningen ska stimulera elever till att lÀsa, samt att formulera egna Äsikter och tankar. Vidare framhÀvs litteraturens roll i svenskundervisningen i Lgr-11 samt i forskning genomförd av Tengberg, Chambers, Gibbons, Thorson och Eriksson Barajas. Jag vÀljer att göra denna undersökning dÄ jag tycker att boksamtalet verkar vara ett intressant arbetssÀtt och dÄ det visat sig att svenska elever har sjunkande kunskaper i lÀsförstÄelse (PISA 2012). Det tillvÀgagÄngssÀtt som ligger till grund för undersökningen baseras pÄ att elever fÄtt i uppgift att lÀsa en bok.

Jag har gjort en bok som handlar om fem vanliga smÄkryp samt nÄgra av deras nÀrmaste slÀktingar (fluga och mygga, spindel, geting, bi och humla, myra samt silverfisk). Boken kan klassas som en populÀrvetenskaplig bilderbok med faktainnehÄll. DÄ en antropocentrisk syn pÄ djur, i detta fall smÄkryp, Àr vanlig i skolans vÀrld vill jag försöka skapa diskussion kring smÄkrypens egenvÀrde, istÀllet för att endast se vilken nytta vi mÀnniskor kan ha av dem. NÀr jag efter mÄnga om och men valt vilka smÄkryp som boken skulle handla om plockade jag ut ett antal fakta om dem, och varvade dÄ den mest basala faktan med lite mer udda information som kanske inte Äterfinns i varje uppslagsverk. Efter att ha skissat upp mina bilder pÄ vita A4-papper skannade jag in dem i datorn och bearbetade dem i ett bildbehandlingsprogram..

Den hÀr uppsatsen har som syfte att se om det finns skillnader i hur förÀldrar och barn uppfattar datorspelande men Àven om pojkar och flickor ser datorspelande pÄ olika sÀtt. Datorspelande finns i mÄnga former och har blivit en stor del av vardagen, speciellt nÀr det gÀller dagens generation som Àr uppvuxna i ett konsumtionssamhÀlle dÀr media ofta vÀnder sig till de unga konsumenterna. För att undersöka om det skiljer sig i hur barn och deras förÀldrar upplever datorspelande har en enkÀtundersökning genomförts pÄ en skolklass i Ärskurs 7 samt deras förÀldrar, samtliga 25 elever och 18 av de 25 tillfrÄgade förÀldrarna svarade pÄ enkÀten, svaren samt den tidigare forskningen som redovisas ligger till grund för materialet i den hÀr studien. DÄ studien stötte pÄ en del problem som ledde till ett byte frÄn kvalitativ till kvantitativ metod kommer konsekvenserna det hade för studien att redovisas mer ingÄende i metod delen. Resultaten i studien berör huruvida barn och förÀldrar ser olika eller lika i frÄga om datorspelade.

Det hÀr arbetet undersöker lÀrares och skollednings syn pÄ 1:1 pÄ en gymnasieskola i Sverige. 1:1 innebÀr att varje elev pÄ skolan fÄr tillgÄng till sin egen personliga dator. Arbetet försöker besvara frÄgan om hur skolan har pÄverkats av 1:1. Arbetet Àr gjort genom kvalitativa intervjuer med lÀrare och skolledning pÄ skolan. Förutom det har jag anvÀnt mig av litteratur och aktuell forskning för att besvara frÄgestÀllningarna. Det som har framkommit genom arbetets gÄng Àr att det finns ett behov av kompetensutveckling och gemensamma policys kring datoranvÀndning för att implementeringen av 1:1 ska vara framgÄngsrik. Det som upplevs som negativt med 1:1 Àr att eleverna tappar fokus nÀr de fÄr tillgÄng till en dator.

Denna uppsats syfte Àr att undersöka hur elever bygger innehÄll i sina texter utifrÄn faktorerna genre och programtillhörighet. Materialet för undersökningen Àr 38 elevtexter skrivna under nationella provet i svenska. 19 texter Àr skrivna av elever pÄ studieförberedande program och 19 Àr skrivna av elever pÄ yrkesförberedande program. Dessa texter har en jÀmn fördelning av genrerna argumenterande texter och recensioner. Undersökningen utgÄr ifrÄn byggandet av texters innehÄll utifrÄn makro- och mikroteman.

Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i att lyfta fram bildsprÄket och vikten av denna i elevers kommunikation. I teoridelen framhÀvs bildens betydelse för elevers kommunikationsutveckling. Undersökningsgruppen bestod av 3 fritidspedagoger, en förskolelÀrare samt en grundskolelÀrare. En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts. Arbetets innehÄll Àr koncentrerat till skolÄr F-2.