Det övergripande syftet med denna studie har varit att utreda förekomsten och graden av reproducerande drag i elevtexter nÀr elever skriver faktatext, samt lÀrares förestÀllningar kring lÀs- och skrivutveckling i koppling till reproduktion som fenomen. Studien tar sin utgÄngspunkt i teorier om lÀs- och skrivutveckling kopplat till genre och genrepedagogik. Studien omfattar tvÄ skolor och har utförts i Ärskurs 3. FrÄn de bÄda skolorna har sammanlagt 36 elevtexter, 18 texer frÄn varje skola, analyserats. Elevtexterna har i analysen jÀmförts med den text som anvÀnts som kÀlla för att utreda graden av reproduktiva inslag.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

I lÀraryrket kommer vi enligt styrdokumenten oavsett om vi arbetar inom förskola eller skola ha som uppdrag att utveckla barns sprÄk. Uppsatsens syfte var att undersöka vilken uppfattning lÀrare har om barns sprÄkutveckling och vilka erfarenheter de menar att barn behöver för att lÀra sig lÀsa och skriva samt vad de grundar sina uppfattningar pÄ. Valt fokus var barn i förskolan och grundskolans första Är. I litteraturen tas lÀrandeteorier samt sprÄkutvecklingen fram till barnets lÀs- och skrivlÀrande upp. Studien omfattar semistrukturerade intervjuer med tio lÀrare som arbetar pÄ förskolor och i grundskolans tidigare Är.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur skrivundervisning kan ske i förskoleklass och hur denna kan komma att pÄverka elevernas syn pÄ sig sjÀlv som skrivande personer. UtifrÄn elevintervjuer och observationer i tre förskoleklasser besvarades de tvÄ frÄgestÀllningarna: Hur skiljer sig skrivundervisningen i förskoleklass Ät beroende pÄ de metoder som ligger till grund för elevers skrivutveckling? Vilka likheter och skillnader förekommer bland elevernas uppfattningar kring sitt skrivande? Studiens resultat visade att den skrivundervisning eleverna mötte i förskoleklassen skiljde sig markant Ät beroende pÄ metodval för skrivutveckling, vilket Àven kom att pÄverka elevernas instÀllning till sig sjÀlv som skrivande personer. Fyra stora skillnader framkom i elevernas uppfattningar kring skriftsprÄkshÀndelser, sprÄkliga medvetenhet, samlÀrande och sjÀlvförtroende. En likhet framkom kring elevernas önskemÄl av innehÄll i deras texter.

Problemformulering, syfte och undersökningsfrÄgorDet Àr mÄnga som vill komma till tals nÀr det gÀller hur undervisning av elever i behov av stöd inom omrÄdet att lÀsa och skriva bÀst skall ges. LÀrare Àr emellertid den yrkesgrupp som har till uppgift att identifiera lÀs- och skrivsvÄrigheter, och dÀrtill se till att barn fÄr den hjÀlp och det stöd som behövs. Vi sÄg att denna yrkesgrupps tankar och erfarenheter behövde lyftas fram och analyseras.Syftet med undersökningen var att utreda hur lÀrare sÄg pÄ undervisningen av elever i behov av stöd inom omrÄ-det att lÀsa och skriva. För att undersöka detta formulerades följande undersökningsfrÄgor:1 Hur identifieras problem inom omrÄdet att lÀsa och skriva?2 Hur ser nuvarande stöd ut?3 Vilket stöd önskar lÀrarna för att ge eleverna bÀsta möjliga stöd?TeoriForskningen genomfördes inom den specialpedagogiska disciplinen.

I denna slutreflektion beskriver jag vad det var som fick mig att börja med applikationsutveckling till mobila enheter. Vilka mina tankar och planer var i början respektive slutet av projektet. Även hur jag gĂ„tt tillvĂ€ga för att skapa en mobilapplikation till Sveriges ledande annonssajt Blocket.se. Jag beskriver ocksĂ„ hur jag gjorde min research i början av projektet och Ă€ven vilken sorts mjukvara jag valde att arbeta med. Hur jag tog mina idĂ©er och tankar frĂ„n bilder i huvudet till skisser pĂ„ ett papper, för att sedan förbĂ€ttra det digitalt pĂ„ datorn.

Epiphany is a significant feature for a certain kind of short stories. In this essay Anna Westberg studies its importance for her short story writings in comparison to Alice Munro, one of the short story most prominent authors. The analysis is supported by a brief overview of the history of the short story and its development..

Denna studie underso?ker hur medarbetarens motivation i arbetet pa?verkas av ledarskap pa? distans samt vilka mo?jligheter och sva?righeter detta inneba?r, sett utifra?n ett medarbetarperspektiv. Medarbetarperspektivet ansa?g vi vara av intresse da? vi fann att majoriteten av publikationerna inom omra?det var vinklade ur ett ledarskapsperspektiv. Studiens empiriska material utgo?rs av sju kvalitativa samtalsintervjuer med medarbetare som samtliga har sin na?rmsta ledare pa? distans.

BAKGRUND:Man tillÀgnar sig sprÄk nÀr man omges av det, genom att lyssna pÄ och lÀsa det. Egenproduktion av sprÄk, att tala och skriva, kommer efterÄt. Det Àr viktigt att arbeta medelevernas ordförrÄd och med de typer av övningar som Àr sprÄkutvecklande för eleverna.LÀromedel kan anvÀndas i olika utstrÀckning och pÄ olika sÀtt och det Àr viktigt att man somlÀrare gör ett medvetet val av aktiviteter i sin undervisning. Enligt styrdokumenten skaengelska vara ett kommunikativt Àmne.SYFTE:Undersökningen syftar till att se hur pedagoger i Är F-5 undervisar i engelska. Vi fokuserar pÄatt se vilka undervisningsmoment pedagogerna anvÀnder sig av och i vilken utstrÀckninglÀromedel anvÀnds.METOD:Vi har genom en enkÀt undersökt hur ett antal pedagoger arbetar med engelskÀmnet.Redskapet valde vi för att kunna se hur vanliga olika aktiviteter Àr.

Inom systemutveckling anva?nds ett flertal olika arbetsmetoder. Da?ribland agila metoder som t.ex. XP, SCRUM, Kanban och plandrivna t.ex.

Denna reflekterande text innehÄller teorier och arbetsmetoder jag anvÀnt mig av för att kunna skriva en ironisk sÄngtext, att samarbeta med en extern musikkompositör och att göra en animerad musikvideo.Texten beskriver bakgrunden och mina mÄl samt förklarar begrepp och teorier som anvÀnts under arbetet. Teoridelen behandlar retorik (HÀgg, 1998) (HÀgg, 2002) och ironi (Booth, 1974) (Gustafsson, 2001), kontra- och synkroniseringspunkter (Chion, 1994) (Cook, 1981) och slutligen olika symbolers och ideograms betydelser (Liungman, 1974).Vidare presenteras problem som uppstÄtt under arbetets gÄng och hur jag har valt att lösa dessa. Det ges Àven kortare beskrivningar av hur arbetsprocessen sett ut för att skriva en ironisk sÄngtext, att fÄ en musikkompositör att förstÄ min vision utan att jag har kunskaper inom musikproduktion eller dess terminologi, och hur jag gÄtt tillvÀga under modellering, animering och postproduktion.Texten avslutas med en diskussion dÀr jag reflekterar över hur arbetet fungerat under projektets gÄng och vilka funderingar jag har över det slutliga resultatet. Slutsatsen Àr att ironi skapas med hjÀlp av att författaren lÀmnar ledtrÄdar i texten, kÀnslan av konflikt kan skapas med hjÀlp av disharmoni och krockar mellan bildriktningar och att förberedelser och kommunikation Àr en av nycklarna till att delge utomstÄende en vision..

Malmö Högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning Höstterminen 2006 Nyman Lise-Lotte. (2006). LÀs - och skrivinlÀrningsmetoder för sÀrsko-leintegrerade elever i grundskolan Är 1-3.(Reading and writing methods for students with learning diabilities in the compulsory school year 1-3 ). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbild-ning, LÀrarutbildning, Malmö högskola. Mitt syfte Àr att undersöka vilka metoder lÀrare i Är 1-3 anvÀnder sig av nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrningen för sÀrskoleintegrerade elever. Jag vill Àven undersöka hur jag som specialpedagog pÄ bÀsta sÀtt kan stödja och stötta bÄde lÀraren och eleven i Är 1-3 nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrningen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka svenskÀmnets identitet och attityden till Àmnet. Undersökningen Àr riktad till elever i Är 9, svensklÀrare och lÀrare i andra Àmnen. Hur ser dessa informantgrupper pÄ Àmnet och Àmnets roll i skolan? Undersökningen grundar sig i tre olika frÄgeformulÀr (bilaga 1, 2 och 3) och den Àr utförd med bÄde kvantitativ och kvalitativ metod.Resultatet frÄn undersökningen visar att attityden till svenskÀmnet i stort Àr positiv. NÀr det gÀller Àmnets identitet och kÀrna visar resultatet pÄ ett till ytan sett helhetsÀmne men Àmnet verkar splittrat dÄ vi gör en fördjupad tolkning av svaren.

Undersökningen gick ut pÄ att framhÀva olika undervisningsmetoder för dyslektiker. Syftet var att analysera metoder som skulle kunna underlÀtta undervisningen för dyslektiska elever. Jag intervjuade Ätta specialpedagoger för att dÀrefter sammanstÀlla svaren till ett övergripligt resultat. Detta innefattade bland annat pedagogiska ÄtgÀrder vid olika svÄrigheter hos lever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Exempel pÄ vad en klasslÀrare kan göra för dyslektiker Àr att lÄta dem fÄ lÀromedel inspelade pÄ band, lÀra dem anvÀnda rÀttstavningsprogram pÄ datorn, dela upp texten i mindre delar samt uppmuntra och ge eleven sjÀlvförtroende.

Som motiv har Äldrandet inte fÄtt alltför mycket plats i litteraturvetenskapliga studier. Denna uppsats granskar pÄ vilket sÀtt Äldrandet skildras i Bo Carpelans postuma roman Blad ur höstens arkiv (2011)..