Syftet med denna uppsats Àr att studera fyra gymnasieungdomars instÀllningar till skrivande och respons i skolan och pÄ bloggar. I Àmnesplanen för svenska som trÀder i kraft hösten 2011 stÄr det bland annat att undervisningen i svenska ska ? stimulera elevernas lust att tala, skriva, lÀsa och lyssna och dÀrmed stödja deras personliga utveckling? samt ?syfta till att eleverna utvecklar sin förmÄga att kommunicera i tal och skrift(?)?. I uppsatsen undersöks hur ungdomarna tycker att de motiveras till att skriva i skolan och nÀr de skriver blogg samt vad de anser om skrivande och respons i skolan och nÀr de skriver blogg. Ungdomarna har intervjuats genom kvalitativa intervjuer.

Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i Ärskurs Ätta hanterar tal i brÄkform vid problemlös-ning, med inriktning pÄ del av en helhet och del av antal, nÀr datorn anvÀnds som verktyg. Fokus Àr pÄ de elever som visar svÄrigheter inom detta matematikomrÄde.Teori: Vi utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet som innefattar bÄde socialt samspel och redskap som utvecklar vÄrt tÀnkande för att ge oss stöd i lÀrandet. VÄrt specialpedagogiska synsÀtt innebÀr att elevers svÄrigheter uppstÄr i mötet med omgivningen och detta benÀmns i forskningslitteraturen som det relationella perspektivet. Metod: För att pÄ djupet kunna studera de forskningsfrÄgor som studien utgÄr ifrÄn anvÀnds fallstudie som metod. Empirin samlas in genom att eleverna, som arbetar i par, anvÀnder ett skÀrminspelningsprogram Screencast-O-Matic sÄ att vi kan ta del av elevernas samtal och det som sker pÄ deras datorskÀrmar.

De kommunikationsfo?ra?ndringar som kommit med den tekniska utvecklingen har fo?r organisationer inneburit en o?kad komplexitet och decentralisering som sta?ller ho?gre krav pa? den enskilde medarbetaren. Det har a?ven fo?ra?ndrat hur medarbetarna tar till sig, fo?rmedlar och bearbetar den information som ges. Fo?rutom att inneha?llet i det som kommuniceras bo?r fo?rega?s av relevans sta?ller det ocksa? krav pa? fo?retagsledningar och enskilda avdelningsansvarigas kommunikationsinsatser.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att vi ville genom utomhuspedagogik ge möjlighet för barns utveckling och lÀrande inom matematik och undersöka barns uppfattningar om matematik. Vi har planerat och genomfört matematikaktiviteter i utomhusmiljö. Verktyg som anvÀnts för dokumentation i utvecklingsarbetet var ostrukturerad observation dÀr vi förde anteckningar. Vi planerade och genomförde 12 aktiviteter under fyra tillfÀllen pÄ en förskola. I barngruppen ingick tio femÄringar.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare i svenska stÀller sig till IKT-anvÀndningen.Vilka förutsÀttningar har de och pÄ vilket sÀtt jobbar de för mÄluppfyllnad med IKT som hjÀlp.För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor skickades enkÀter till lÀrare pÄ grundskolans senare Är och gymnasiet pÄ 16 olika skolor. Knappt hÀlften av de utskickade enkÀterna besvarades.Svaren visar att majoriteten av lÀrarna stÀller sig positiv till anvÀndningen av IKT i klassrummet. Flera gav exempel pÄ hur de anvÀnder IKT och hur det relaterar till kursmÄlen för svenska pÄ grundskolans senare Är och gymnasiet. HÀlften av enkÀtdeltagarna menade att de hade en god IKT-kunskap. Lika mÄnga hade fÄtt fortbildning och kÀnde stöd av ledningen till detta.

I detta arbete belyser jag den interaktiva tavlans anvÀndningsomrÄde i tvÄ svenska skolor, samt beskriver hur den anvÀnds i andra lÀnder som exempelvis Storbritannien. Syftet var Àven att undersöka pÄ vilka punkter den skiljde sig frÄn en vanlig whiteboard och Àven vilka problem som kunde uppstÄ vid anvÀndningen av den interaktiva tavlan i undervisningen. Undersökningen i de svenska skolorna genomfördes i form av en intervju med sex lÀrare som alla anvÀnde den interaktiva tavlan i sin undervisning. Kontakten med lÀrarna inleddes via brevvÀxling per e-post och avslutades med en telefonintervju.Resultatet visar att den interaktiva tavlan frÀmst anvÀndes till att visa bilder och animationer som ett komplement till skolans traditionella whiteboard eftersom den interaktiva tavlan kÀndes för onaturlig att skriva pÄ. Alla lÀrare i undersökningen betonade dock att den interaktiva tavlan fÄtt ett positivt mottagande av eleverna, dÀr interaktiviteten och anvÀndningen av bilder och ljud som tillfördes till undervisningen sÄgs som den största styrkan tillsammans med möjligheten att kunna stÄ framför klassen och styra datorn.

VÄrt syfte med studien var att undersöka barns uppfattningar om lÀsning och skrivning, dÀr vi utgick frÄn frÄgestÀllningarna varför, hur och nÀr. TillvÀgagÄngssÀttet för att besvara vÄra frÄgestÀllningar var av kvalitativ art, dÀr 16 barn intervjuades. Barnen befann sig i Ärskurs tvÄ i en skola i KalmaromrÄdet.Resultatet visade att de flesta barn förknippade syftet kring att lÀra sig lÀsa och skriva till framtiden eller vuxenlivet. Majoriteten av barnen upplevde att de lÀste och skrev bÄde hemma och i skolan, dock skiljde det sig Ät vad gÀller mÀngden lÀsning som skedde i respektive miljö. En differens kunde Àven ses i vad de skrev om, beroende pÄ om de var hemma eller i skolan.

Syftet med denna rapport Àr att öka förstÄelsen för de faktorer som pÄverkar IT-anvÀndninghos dess anvÀndare. Vi vill ta reda pÄ vilka faktorer som Àr med och pÄverkar anvÀndarna ochvilken betydelse det har för den verkliga anvÀndningen. För att kunna uppnÄ detta har vi valtatt utgÄ frÄn en redan befintlig modell av Thompsons et al (1991). Vi har intervjuat en radolika anvÀndare, med olika arbetsuppgifter och bakgrunder. Genom att ta till oss anvÀndarnaserfarenheter och upplevelser, har vi kunnat testa modellen och förmedlat ny kunskap om ITanvÀndning.Detta genom att vidareutveckla den modell med pÄverkansfaktorer som vi anvÀntoss av.I vÄr empiriska undersökning har vi trÀffat ett antal personer som anvÀnder datorn som etthjÀlpmedel i sitt arbete.

Kravet pÄ dokumentation av elever har ökat starkt sedan den mÄlstyrda skolan infördes. Skolorna ska skriva individuella planer för varje elev samt ÄtgÀrdsprogram för elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Konkurrens mellan skolor om resurser gör att rektor kan kÀnna sig tvungen att problematisera elevens tillkortakommanden ytterligare dÄ skolan ansöker om sÀrskilt stöd.LitteraturgenomgÄngen visar att behovet av att skriva om elever som faller utanför vad samhÀllet för varje tid ansett normalt, har funnits alltsedan folkskolan startade. Elever som inte kunde följa med i skolan eller hade ett avvikande beteende sÀrskiljdes, exkluderades, och blev placerade i hjÀlpklasser eller pÄ institutioner. Idag har vi en skola för alla och inkludering Àr ett honnörsord.

SammanfattningDenna uppsats fokuserar hur datorspelande kommer till uttryck i verksamheten pÄ en förskola i södra Sverige. För att ta reda pÄ detta övergripande syfte har vi brutit ner syftet i tre olika frÄgestÀllningar som behandlar datorspelskulturen, datorspelsanvÀndandet och pedagogernas medverkan till datorspelsanvÀndande i förskolan.                      UtgÄngspunkten med vÄrt arbete Àr att genomföra en kvalitativ, abduktiv studie med inspiration av ett etnografiskt perspektiv. Detta har vi valt för att komma nÀrmre miljön, vilket avser den omgivning som informanterna deltar i, samt kulturen pÄ förskolan. Tidigare forskning visar att datorspelsanvÀndningen gÄr allt lÀgre ner i Äldrarna vilket i sin tur medför att verksamma pedagoger bör öka sin kompetens inom digitala tekniker för att kunna bemöta barns kunskaper och erfarenhet i förhÄllande till bland annat konvergenskulturen, vilket innebÀr att gamla medier nÀrmar sig nya medier. Det Àr genom barns kunskaper och erfarenheter som pedagogerna kan fÄ en ökad inblick i hur datorspelskulturen och hur datorspelsanvÀndandet ur ett samhÀllsperspektiv, dÀr vÄr syn pÄ digitala tekniker pÄverkar hur samhÀllet skapar eller minskar de klyftor som kan uppstÄ mellan mÀnniskor i förhÄllande till erfarna och oerfarna anvÀndare.

VÄrt arbete var att skriva en handledning för att studenter och lÀrare snabbt ska komma igÄng med programmet Altium Designer 6 och utvecklingskortet som Institutionen för Teknik och Naturvetenskap (ITN) har.Utrustningen som vi anvÀnt heter Altium Designer LiveDesign Evaluation Kit. Det Àr ett paket bestÄende av ett utvecklingskort som Àr försett med en FPGA-krets. FPGA (Field Programmable Gated Array) Àr en krets innehÄllande logiska komponenter.Denna krets kan man programmera till olika logiska funktioner med sprÄket VHDL. För programmering anvÀnds programmet Altium Designer 6 I vÄr handledning finns information om utvecklingskortet, lite om hur det hÄrdvarubeskrivande sprÄket VHDL Àr uppbyggt.Rapporten innehÄller sedan steg för steg beskrivningar av hur man gÄr till vÀga för att programmera och provköra enklare VHDL-exempel frÄn programmet Altium Designer 6. Allt för att man snabbt ska fÄ grunderna sÄ man kan skriva egna program..

NÀr fler och fler vÀljer att lÀra sig programmering kan det vara bra att öva pÄ attlösa problem, genom att skriva funktioner som sedan kan testas för att se omanvÀndaren har lyckats. Function Practice Àr en tjÀnst för att kunna öva programmeringpÄ just detta sÀtt, genom att lösa uppgifter med att skriva funktioneri olika programmeringssprÄk, de sprÄk som kommer kunna anvÀndas ÀrJava, C++ och Python. Det ger Àven ett lÀtt och smidigt sÀtt att skapa sÄdanauppgifter. Syftet med projektet Àr att utveckla denna tjÀnst, genom att skapa enwebbtjÀnst som kan kompilera och köra funktioner för de olika sprÄken, enhemsida som anvÀndarna kan skriva och testa kod pÄ, samt ett sÀtt att definierauppgifterna som ska lösas, detta testas sedan med hjÀlp av ett anvÀndartest i enmindre grupp för att se om hur anvÀndarvÀnlig den Àr, samt att funktionalitetentestas och jÀmförs med nÄgra tidigare lösningar. TjÀnsten testas för att se om ytterligaresÀkerhet behövs genom att försöka att köra kommandon pÄ vÀrdsystemet.Slutsatsen av projektet Àr funktionaliteten bakom tjÀnsten fungerar dock atthemsidan behöver vara lite tydligare för att den ska vara mer anvÀndarvÀnlig,samt att anvÀndaren borde kunna fÄ felmeddelanden utifall nÄgot inte fungerarför att de lÀttare ska veta vad de behöver göra.

I denna uppsats har jag valt att skriva om unga kvinnors tankar kring karriÀr, familjeliv och identitet. Dessa Àmnen Àr saker som jag tror att de flesta upplever eller har upplevt att det finns mÄnga tankar och frÄgor kring, och jag vill genom min studie ge dessa kvinnors bild av hur man fÄr livspusslet att gÄ ihop och hur tankar kring identitet, karriÀr och familjeliv kring detta kan se ut. Jag kommer att skriva om detta utifrÄn tvÄ synsÀtt, dels frÄn det individuella planet, dÀr jag utgÄr frÄn mina intervjuer och berÀttar om mina informanters tankar, dels ur ett bredare perspektiv dÀr jag sÀtter informanternas berÀttelser i ett större samanhang, men fokus pÄ unga mÀnniskors situation i Sverige..

I detta kandidaterbete studeras Gauss hypergeometriska differentialekvation, samt hur den hypergeometriska funktionen kan anv?ndas f?r att l?sa kopplingsproblemet (jfr. eng. connection problem). Den hypergeometriska funktionen ger uttryck f?r de lokala l?sningarna kring differentialekvationens tre singulariteter.

LÀxor har alltid varit en del av skolan och synen pÄ lÀxor under Ärens gÄng varierat historiskt. FrÄn början av 1900-talet var lÀxor viktiga för fostran och lÀxor har handlat om fakta som ska nötas in. Under 1940- talet dyker kraftiga motreaktioner dyker upp mot lÀxor. 1962 skrivs lÀxor in i lÀroplanen och de var mycket detaljerat skrivet för hur lÀxorna ska utföras. Inom Lgr80 fÄr lÀxan ett uppsving och en strÀngare ton, men i och med Lpo94 sÄ skrivs lÀxor ut ur kursplanen.