I detta arbete belyser jag den interaktiva tavlans anvÀndningsomrÄde i tvÄ svenska skolor, samt beskriver hur den anvÀnds i andra lÀnder som exempelvis Storbritannien. Syftet var Àven att undersöka pÄ vilka punkter den skiljde sig frÄn en vanlig whiteboard och Àven vilka problem som kunde uppstÄ vid anvÀndningen av den interaktiva tavlan i undervisningen. Undersökningen i de svenska skolorna genomfördes i form av en intervju med sex lÀrare som alla anvÀnde den interaktiva tavlan i sin undervisning. Kontakten med lÀrarna inleddes via brevvÀxling per e-post och avslutades med en telefonintervju.Resultatet visar att den interaktiva tavlan frÀmst anvÀndes till att visa bilder och animationer som ett komplement till skolans traditionella whiteboard eftersom den interaktiva tavlan kÀndes för onaturlig att skriva pÄ. Alla lÀrare i undersökningen betonade dock att den interaktiva tavlan fÄtt ett positivt mottagande av eleverna, dÀr interaktiviteten och anvÀndningen av bilder och ljud som tillfördes till undervisningen sÄgs som den största styrkan tillsammans med möjligheten att kunna stÄ framför klassen och styra datorn.

VÄrt syfte med studien var att undersöka barns uppfattningar om lÀsning och skrivning, dÀr vi utgick frÄn frÄgestÀllningarna varför, hur och nÀr. TillvÀgagÄngssÀttet för att besvara vÄra frÄgestÀllningar var av kvalitativ art, dÀr 16 barn intervjuades. Barnen befann sig i Ärskurs tvÄ i en skola i KalmaromrÄdet.Resultatet visade att de flesta barn förknippade syftet kring att lÀra sig lÀsa och skriva till framtiden eller vuxenlivet. Majoriteten av barnen upplevde att de lÀste och skrev bÄde hemma och i skolan, dock skiljde det sig Ät vad gÀller mÀngden lÀsning som skedde i respektive miljö. En differens kunde Àven ses i vad de skrev om, beroende pÄ om de var hemma eller i skolan.

Syftet med denna rapport Àr att öka förstÄelsen för de faktorer som pÄverkar IT-anvÀndninghos dess anvÀndare. Vi vill ta reda pÄ vilka faktorer som Àr med och pÄverkar anvÀndarna ochvilken betydelse det har för den verkliga anvÀndningen. För att kunna uppnÄ detta har vi valtatt utgÄ frÄn en redan befintlig modell av Thompsons et al (1991). Vi har intervjuat en radolika anvÀndare, med olika arbetsuppgifter och bakgrunder. Genom att ta till oss anvÀndarnaserfarenheter och upplevelser, har vi kunnat testa modellen och förmedlat ny kunskap om ITanvÀndning.Detta genom att vidareutveckla den modell med pÄverkansfaktorer som vi anvÀntoss av.I vÄr empiriska undersökning har vi trÀffat ett antal personer som anvÀnder datorn som etthjÀlpmedel i sitt arbete.

Kravet pÄ dokumentation av elever har ökat starkt sedan den mÄlstyrda skolan infördes. Skolorna ska skriva individuella planer för varje elev samt ÄtgÀrdsprogram för elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Konkurrens mellan skolor om resurser gör att rektor kan kÀnna sig tvungen att problematisera elevens tillkortakommanden ytterligare dÄ skolan ansöker om sÀrskilt stöd.LitteraturgenomgÄngen visar att behovet av att skriva om elever som faller utanför vad samhÀllet för varje tid ansett normalt, har funnits alltsedan folkskolan startade. Elever som inte kunde följa med i skolan eller hade ett avvikande beteende sÀrskiljdes, exkluderades, och blev placerade i hjÀlpklasser eller pÄ institutioner. Idag har vi en skola för alla och inkludering Àr ett honnörsord.

SammanfattningDenna uppsats fokuserar hur datorspelande kommer till uttryck i verksamheten pÄ en förskola i södra Sverige. För att ta reda pÄ detta övergripande syfte har vi brutit ner syftet i tre olika frÄgestÀllningar som behandlar datorspelskulturen, datorspelsanvÀndandet och pedagogernas medverkan till datorspelsanvÀndande i förskolan.                      UtgÄngspunkten med vÄrt arbete Àr att genomföra en kvalitativ, abduktiv studie med inspiration av ett etnografiskt perspektiv. Detta har vi valt för att komma nÀrmre miljön, vilket avser den omgivning som informanterna deltar i, samt kulturen pÄ förskolan. Tidigare forskning visar att datorspelsanvÀndningen gÄr allt lÀgre ner i Äldrarna vilket i sin tur medför att verksamma pedagoger bör öka sin kompetens inom digitala tekniker för att kunna bemöta barns kunskaper och erfarenhet i förhÄllande till bland annat konvergenskulturen, vilket innebÀr att gamla medier nÀrmar sig nya medier. Det Àr genom barns kunskaper och erfarenheter som pedagogerna kan fÄ en ökad inblick i hur datorspelskulturen och hur datorspelsanvÀndandet ur ett samhÀllsperspektiv, dÀr vÄr syn pÄ digitala tekniker pÄverkar hur samhÀllet skapar eller minskar de klyftor som kan uppstÄ mellan mÀnniskor i förhÄllande till erfarna och oerfarna anvÀndare.

VÄrt arbete var att skriva en handledning för att studenter och lÀrare snabbt ska komma igÄng med programmet Altium Designer 6 och utvecklingskortet som Institutionen för Teknik och Naturvetenskap (ITN) har.Utrustningen som vi anvÀnt heter Altium Designer LiveDesign Evaluation Kit. Det Àr ett paket bestÄende av ett utvecklingskort som Àr försett med en FPGA-krets. FPGA (Field Programmable Gated Array) Àr en krets innehÄllande logiska komponenter.Denna krets kan man programmera till olika logiska funktioner med sprÄket VHDL. För programmering anvÀnds programmet Altium Designer 6 I vÄr handledning finns information om utvecklingskortet, lite om hur det hÄrdvarubeskrivande sprÄket VHDL Àr uppbyggt.Rapporten innehÄller sedan steg för steg beskrivningar av hur man gÄr till vÀga för att programmera och provköra enklare VHDL-exempel frÄn programmet Altium Designer 6. Allt för att man snabbt ska fÄ grunderna sÄ man kan skriva egna program..

NÀr fler och fler vÀljer att lÀra sig programmering kan det vara bra att öva pÄ attlösa problem, genom att skriva funktioner som sedan kan testas för att se omanvÀndaren har lyckats. Function Practice Àr en tjÀnst för att kunna öva programmeringpÄ just detta sÀtt, genom att lösa uppgifter med att skriva funktioneri olika programmeringssprÄk, de sprÄk som kommer kunna anvÀndas ÀrJava, C++ och Python. Det ger Àven ett lÀtt och smidigt sÀtt att skapa sÄdanauppgifter. Syftet med projektet Àr att utveckla denna tjÀnst, genom att skapa enwebbtjÀnst som kan kompilera och köra funktioner för de olika sprÄken, enhemsida som anvÀndarna kan skriva och testa kod pÄ, samt ett sÀtt att definierauppgifterna som ska lösas, detta testas sedan med hjÀlp av ett anvÀndartest i enmindre grupp för att se om hur anvÀndarvÀnlig den Àr, samt att funktionalitetentestas och jÀmförs med nÄgra tidigare lösningar. TjÀnsten testas för att se om ytterligaresÀkerhet behövs genom att försöka att köra kommandon pÄ vÀrdsystemet.Slutsatsen av projektet Àr funktionaliteten bakom tjÀnsten fungerar dock atthemsidan behöver vara lite tydligare för att den ska vara mer anvÀndarvÀnlig,samt att anvÀndaren borde kunna fÄ felmeddelanden utifall nÄgot inte fungerarför att de lÀttare ska veta vad de behöver göra.

I denna uppsats har jag valt att skriva om unga kvinnors tankar kring karriÀr, familjeliv och identitet. Dessa Àmnen Àr saker som jag tror att de flesta upplever eller har upplevt att det finns mÄnga tankar och frÄgor kring, och jag vill genom min studie ge dessa kvinnors bild av hur man fÄr livspusslet att gÄ ihop och hur tankar kring identitet, karriÀr och familjeliv kring detta kan se ut. Jag kommer att skriva om detta utifrÄn tvÄ synsÀtt, dels frÄn det individuella planet, dÀr jag utgÄr frÄn mina intervjuer och berÀttar om mina informanters tankar, dels ur ett bredare perspektiv dÀr jag sÀtter informanternas berÀttelser i ett större samanhang, men fokus pÄ unga mÀnniskors situation i Sverige..

LÀxor har alltid varit en del av skolan och synen pÄ lÀxor under Ärens gÄng varierat historiskt. FrÄn början av 1900-talet var lÀxor viktiga för fostran och lÀxor har handlat om fakta som ska nötas in. Under 1940- talet dyker kraftiga motreaktioner dyker upp mot lÀxor. 1962 skrivs lÀxor in i lÀroplanen och de var mycket detaljerat skrivet för hur lÀxorna ska utföras. Inom Lgr80 fÄr lÀxan ett uppsving och en strÀngare ton, men i och med Lpo94 sÄ skrivs lÀxor ut ur kursplanen.

SammanfattningDet hÀr projektet handlade om att konstruera en effektmÀtare. Projektet var en del av ett större projekt som heter Wattch som drevs av forskningsinstitutet Interactive Institute. Tanken med projektet Wattch var att elförbrukningen ska jÀmföras med bensinförbrukningen i en bil.UtgÄende frÄn en kravspecifikation sÄ skulle en effektmÀtare konstrueras. Det första som gjordes var en projektplan som beskriver idé, mÄl och tidplan för projektet. Efter det sÄ gjordes förstudier om hur effekt berÀknas, hur fasströmmen kan mÀtas och om information om trÄdlöst nÀtverk.

Vi, Linda Runvall och Satu Parantainen, har gjort vÄrt examensarbete för företaget Leine & Linde i StrÀngnÀs. De tillverkar pulsgivare som anvÀnds inom industrin. Examensarbetet bestod av att göra om en befintlig manual och skriva guidelines (riktlinjer) till Leine & Lindes personal.Under vÄrt examensarbete har vi anvÀnt oss av vÄra kunskaper inom informationsdesign. Rune Pettersson, professor i informationsdesign vid MÀlardalens högskola, beskriver Àmnet informationsdesign sÄhÀr:?In order to satisfy the information needs of the intended receivers information design comprises analysis, planning, presentation and understanding of a message- its content, language and form.

I dag finns det olika sÀtt att arbeta med specialpedagogik i skolan. Ett sÀtt att arbeta med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter, kan vara genom att arbeta med att utveckla den fonologiska medvetenheten. Genom att parallellt arbeta med FMT-metoden (Funktions-inriktad musikterapi), kan eleven utvecklas snabbare och optimalt. Utan basfunktioner som ger förutsÀttningar för att utvecklas pÄ ett stimulerande sÀtt, kan eleven inte lyckas lika bra. FMT-metoden Àr en neuromuskulÀr metod och utvecklar just basfunktionerna.

Syftet med undersökningen var att se hur nÄgra lÀrare i förskoleklassen arbetar med att frÀmja skrivutvecklingen hos elever samt vilka metoder de anvÀnder sig av. Jag har intervjuat sex lÀrare och observerat tre klasser vid tre olika tillfÀllen för att kunna ta reda pÄ hur lÀrarna arbetade med elevernas skrivinlÀrning. Det som framkom i undersökningen var att det Àr av betydelse att som lÀrare uppmuntra eleverna nÀr de spontant tar initiativ till att skriva och att eleverna fÄr skriva om sÄdant som intresserar dem och som de kan relatera till. SkrivinlÀrningen ska vara rolig, lekfull och lustfylld sÄ att elevernas nyfikenhet för skrivande vÀcks. Det Àr viktigt att arbeta med fonologisk medvetenhet hos eleverna.

Syftet med mitt utvecklingsarbete har varit att lÄta de elever som vanligtvis kÀmpar med sitt skrivande, fÄ möjligheten att uttrycka sig i text pÄ ett sÀtt som kan vara svÄrt för dem i vanlig prosaform. Syftet har ocksÄ varit att lÄta eleverna sjÀlva fÄ upptÀcka vad lyrik Àr, samt att lÄta dem skriva sin egen lyrik. Mitt utvecklingsarbete har bestÄtt av ett temaarbete med lyrik i en klass i Är 6. Eleverna har sjÀlva fÄtt vara med och bestÀmma temats innehÄll och arbetssÀtt, vilket enbart har gynnat mitt arbete. Under temats gÄng har eleverna fÄtt skriva, lÀsa och lyssna pÄ lyrik av olika slag.

MÄlet med detta examensarbete var att bygga en geografisk databas och en ArcView-applikation som hanterar data om ett elnÀt och dess komponenter. Arbetet har bestÄtt av följande moment: ? Insamling av information ? Uppbyggnad av en geografisk databas i Access ? Uppbyggnad av en ArcView-applikation ? Koppling mellan databasen och ArcView ? Studier av befintliga lösningar inom omrÄdet Arbetet resulterade i ett fungerande system som tÀcker ett litet geografiskt omrÄde. Grundtanken Àr att allt data skall lagras i databasen och presenteras i ArcView. Kopplingen mellan programvarorna Àr gjord med ODBC (Open DataBase Connectivity).