FacebookanvÀndandet ökar i alla Äldrar i Sverige. 2010 var hÀlften av alla svenskar med i ett eller flera sociala nÀtverk (Findal, 2010). AnvÀndarna skickar meddelanden, skriver statusuppdateringar, laddar upp bilder, planerar evenemang och chattar med sina FacebookvÀnner som ofta bestÄr av en blandning av familj, slÀkt, vÀnner och ytligt bekanta. Med tanke pÄ blandningen av FacebookvÀnner uppstÄr frÄgan om hur de sociala relationerna ser ut och fungerar pÄ Facebook. Skiljer de sig frÄn fysiska sociala relationer och i sÄdant fall pÄ vilka sÀtt? Tidigare forskning i Àmnet visar att pÄ Facebook kommunicerar vi ofta med personer som vi Àr ytligt bekanta med.

SmÀrta Àr det obehag som individen upplever ligga utanför den nivÄ av smÀrta som han eller hon upplever tolererbar. SmÀrtan benÀmns vanligtvis som antingen kronisk eller akut. Akut smÀrta Àr den som benÀmns som kortvarig och övergÄende, den övergÄr till kronisk smÀrta dÄ det pÄgÄtt lÀngre Àn tre mÄnaders tid. SmÀrtan uppstÄr utav en direkt eller indirekt skada som registreras utav de nociceptiva smÀrtreceptorerna. I fall dÀr smÀrtans ursprung Àr okÀnd benÀmns smÀrtan som idiopatisk.

I den ha?r studien implementeras en finita elementmetod fo?r att lo?sa optimala styrpro- blem i programvaran FEniCS. Den finita elementmetod som anva?nds a?r ha?mtad fra?n Karin Krafts doktorsavhandling Adaptive Finite Element Methods for Optimal Control Problems [2].Optimala styrproblem behandlar styrning av dynamiska system. Systemen beskrivs av en tillsta?ndsekvation och ma?let a?r att styra systemet mot ett visst tillsta?nd till en sa? la?g kostnad som mo?jligt.

Titel: Dyslexi, internet och stigma ? en netnografisk studie av nĂ€tbaserad kommunikation hos personer med dyslexiFörfattare: Helena TaubnerHandledare: Åsa WengelinExaminator: Magnus TidemanMagisteruppsats (30 hp) i handikappvetenskap vid Högskolan i Halmstad, vĂ„ren 2013Uppsatsen Ă€r skriven pĂ„ svenska.VĂ„r kommunikation förĂ€ndras stĂ€ndigt, och internet Ă€r en viktig faktor i den utvecklingen. Nya sĂ€tt att effektivisera skriften, som till exempel förkortningar och specialtecken, vĂ€xer fram. Vi blandar det skrivna sprĂ„ket med foton, filmer, ljudklipp och lĂ€nkar. Normerna för vad som anses vara korrekt sprĂ„k förĂ€ndras. NĂ€r omgivningens förvĂ€ntningar pĂ„ oss inte motsvaras av vĂ„ra förmĂ„gor uppstĂ„r ett stigma.

Bakgrund: Sjuksk?terskors har en nyckelroll i v?rden och vikten av effektiv kommunikation f?r att s?kerst?lla h?gkvalitativ omv?rdnad. Spr?kbarri?rer identifieras som hinder f?r kommunikation och patients?kerhet, d?r anv?ndningen av tolkar kan vara en l?sning men ocks? medf?ra utmaningar. Det ?r av avg?rande betydelse att s?kerst?lla korrekt information och kommunikation f?r att minska risken f?r v?rdsskador och fr?mja patients?kerheten.

Jag har en utifrĂ„n mitt intresseomrĂ„de informationsteknik, gjort en studie av barn nĂ€r de arbetar i och anvĂ€nder multimediaprogrammet Kid Pix i Ă„rskurs 1. Syftet med denna undersökning Ă€r att skapa kunskap om hur elever i 7-8 Ă„rs Ă„lder anvĂ€nder ett enkelt multimediaprogram. Jag har med detta ocksĂ„ förhoppningar att konsekvenserna blir förbĂ€ttrad undervisning, rĂ€tt programval och ökad motivation hos eleverna nĂ€r det gĂ€ller datoranvĂ€ndandet.NĂ„gra av mina största frĂ„gestĂ€llningar har varit att se hur kan barn i 7-8 Ă„rs Ă„lder arbeta sjĂ€lvgĂ„ende efter en given arbetsgĂ„ng nĂ€r det gĂ€ller det enkla multimediaprogrammet Kid Pix? Fungerar det att göra sjĂ€lvinstruerande uppgiftskort som eleverna fĂ„r lĂ€sa och följa? Hur fungerar arbetet vid datorn? Hur Ă€r elevernas samarbetsförmĂ„ga? Är det nĂ„gon skillnad pĂ„ pojkar och flickors sĂ€tt att lösa uppgifterna? Till sist frĂ„gar jag mig ocksĂ„ hur förĂ€ldrarna till eleverna har upplevt att eleverna motiverats kring arbetet med Kid Pix?Jag har gjort en kvalitativ studie av eleverna i klassrumsmiljön. Jag Ă€r en del av undersökningen och dĂ€rmed blir min forskning en aktionsforskning som belyser elevernas handlande och upplevelse i olika situationer.

Livsmedelslagstiftningens syfte Àr att skydda konsumenternas hÀlsa genom att se till att livsmedlen Àr sÀkra, syftet innefattar ocksÄ konsumenternas rÀtt till informationen om de livsmedel de vÀljer. I Sverige finns det idag flera olika Äsikter om hur kontrollbesök upplevs och uppfattas. En del av Äsikterna som företagarna har gÄr isÀr om hur kontrollpersonerna arbetar, en Äsikt Àr att man numera arbetar Ät samma riktning Àn vad man gjorde förr. Det finns Àven de som anser att kontrollpersonerna kan verka lite som gratiskonsulter medan andra tycker att de Àr alldeles för komplicerade och byrÄkratiska. VÄrt syfte med examensarbetet var att undersöka hur kontrollbesök uppfattas av livsmedelsinspektörer respektive av restaurangÀgare, samt hur kommunikationen mellan dessa tvÄ uppfattas.

Detta examensarbete har utförts pÄ uppdrag av Sandviken Energi ElnÀt AB, i syfte att kontrollera och uppdatera selektivplanerna för en utav deras mottagningsstationer. Tidigare relÀskyddsinstÀllningar för stationerna pÄ nÀtet Àr nÄgot som följt med sedan gammalt och insyn i huruvida dessa stÀmt överens med de verkliga förhÄllandena har saknats.Data för arbetet har samlats in frÀmst frÄn Sandviken Energis kartsystem Meldis vad gÀller ledningslÀngder, transformatordata och underliggande nÀt. Data har Àven samlats in frÄn tidigare selektivplansberÀkningar pÄ det aktuella nÀtet samt de aktuella relÀskyddsinstÀllningarna.I arbetet sÄ förklaras de grundlÀggande principerna för relÀskyddsteori, aktuella regler och standarder inom Àmnet samt grundprinciperna för selektivitet. Arbetet förklarar Àven de berÀkningar som behöver genomföras för att kunna ta fram styrparameterar att anvÀnda vid framtagning utav relÀskyddsinstÀllningar.BerÀkningar för kortslutningsströmmar i nÀtet har skett enligt SS-EN 60909-0 och har genomförts i Excel. UtifrÄn de framrÀknade maximala och minimala kortslutningsströmmar, samt insamlad data över nÀtet har ett förslag för nya relÀskyddsinstÀllningar tagits fram.

TrÄdning Àr svÄrt att fÄ sÄ effektivt som möjligt och det Àr komplicerat att skriva kod för det. Det hÀr examensarbetet beskriver en implementation och jÀmför sedan implementationerna. UtvÀrderingen av implementationerna i Java, Jetlang och Erlang avslöjar att Jetlang skalar bÀst bÄde nÀr det gÀller komplexitet och hÄrdvara. Erlang behöver minst extra kod för att hantera trÄdning. NÀr det gÀller mÄnga smÄ körningar har Àven Erlang bÀst prestanda men tappar försprÄnget snabbt nÀr komplexiteten ökar..

Patientutbildning Àr en viktig del av behandlingen vid typ 2 diabetes. Det finns dock ingen samlad kartlÀggning av vilken patientutbildning som bedrivs sedan tidigare. Syftet med studien var att kartlÀgga hur patientutbildning för personer med typ 2 diabetes bedrevs inom primÀrvÄrden i Sverige Är 2006 samt studera om det fanns nÄgot samband mellan hur patientutbildning bedrevs och personernas metabola kontroll. Totalt deltog 684 vÄrdcentraler/hÀlsocentraler/mottagningar (mottagningar). Data erhölls bÄde frÄn en enkÀt och Nationella diabetesregistret som omfattade 91 637 patienter med typ 2 diabetes.

Syftet med denna studie Àr att undersöka den pÄstÄdda universala naturen av mÀnskliga rÀttigheter genom att anvÀnda mig av debatten kring asiatiska vÀrderingar, som en kulturrelativistisk teori. De grundlÀggande argumenten som poÀngteras av försvarare av asiatiska vÀrderingar Àr att de asiatiska och vÀsterlÀndska stater tillhör olika kulturer som Àven skiljer i deras uppfattning av etik och moral, vilket pÄverkar deras olika uppfattning av mÀnskliga rÀttigheter. I argumentationsanalysen kring asiatiska vÀrderingar har jag anvÀnt mig utav texter frÄn Xiaorong Li, Amartya Sen, Lee Kuan Yew och Mahathir bin Mohamad, dÄ dessa forskare och politiker representerar Äsikterna av de tvÄ teorierna jag anvÀnder mig utav i argumentationsanalysen, universalism och relativism/kulturelativism. Kopplat till denna debatt diskuterar jag Àven hur ett större konsensus kring internationella mÀnskliga rÀttigheter skulle ske, eller ifall det finns en möjlighet för en nedgÄng av ett internationellt konsensus. Jag har kommit fram till att argumenten frÄn bÄda sidor i diskussionen presenterade i denna studie har fört fram viktiga Äsikter som Àr av stor betydelse för framtida samarbete mellan stater.

Sverige Àr fortfarande inte jÀmstÀllt, det Àr kvinnan som tar största ansvaret för hushÄll och barn vilket resulterar i mer deltidsarbete och sÀmre hÀlsa (SCB, 2012). Grundskolan ska förmedla jÀmstÀlldhet och i hem- och konsumentkunskap ligger fokus pÄ arbetsfördelning i hemmet (Skolverket, 2011b). Grundskolan Àr Àven skyldig att arbeta för att motverka traditionella könsmönster, dÄ dessa kan begrÀnsa elevernas utveckling av förmÄga och intresse. Syftet med studien Àr att belysa val av arbetssÀtt lÀrare i hem- och konsumentkunskap i Göteborg anvÀnder sig av för att implementera de delar i grundskolansstyrdokument som rör jÀmstÀlldhet och traditionella könsmönster i undervisningen. Studien Àr gjord utifrÄn en kvalitativ explorativ ansats i form utav semistrukturerade intervjuer med sex hem- och konsumentkunskapslÀrare.

FrÄn att linjÀrt skriva av goodwill skall det nu bara göras nedskrivningar om nedskrivningsbehov föreligger. Syftet med vÄr undersökning Àr att kvantitativt illustrera förÀndringarna i kostnader för av- och nedskrivningar av goodwill sedan införandet av IFRS 3 för 60 bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen och som Äterfinns pÄ den nordiska Large-cap listan. Enligt vÄr undersökning har kostnaden för goodwill mellan 2004 och 2005 sjunkit frÄn 20 465,1 msek till 978,8 msek. Av den sammanlagda resultatökningen pÄ 74 653,0 msek för de undersökande bolagen Àr 31,82 % direkt hÀnförlig till avskaffandet av goodwillavskrivningen..

BakgrundBarn vistas i dag stor del av sin vakna tid pÄ förskolan. Forskning visar pÄ vikten av utevistelsens betydelse för dessa barn. Utemiljön pÄ förskolan skall ses som ett komplement till innemiljön. Forskningen visar Àven att förskolegÄrdar som Àr naturrika (stora ytor, trÀd, buskar, stockar och stenar m.m.) stimulerar barnens motorik, lek, fantasi, kreativitet, samspel, sociala förmÄga osv. pÄ ett sÀtt som inte en gÄrd utan dessa egenskaper kan göra.

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ vilka alternativa verktyg och metoder pedagoger anvÀnder i sin undervisning med elever i dyslektiska svÄrigheter samt vad det Àr som kan styra pedagogens val av alternativa verktyg och metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie, dÀr vi har intervjuat sju pedagoger. VÄrt resultat av intervjuerna har visat att de mest förekommande alternativa verktygen Àr datorn, scanner, talande tangentbord, talsyntes, avkodningsövningar, Lexia och minneslekar. De metoder som Àr mest förekommande i undervisning med elever i dyslektiska svÄrigheter Àr Rydaholmsmetoden och att arbeta med elevens sjÀlvbild. VÄra intervjuer har Àven visat att det Àr pedagogens kompetens och intresse, specialpedagogens/speciallÀrarens val av alternativa verktyg och metoder samt skolans resurser som styr valet av de alternativa verktyg och metoder som anvÀnds i undervisningen..