Syfte: Studiens syfte var att undersöka fem högstadieelevers uppfattningar och erfarenheter av en-till-en-datorer. De intervjuade eleverna hade sedan tidigare bedömts ha behov av en egen skoldator som sÀrskilt stöd. LÀsÄret 2012/2013 fick samtliga elever Äk 6-9 pÄ den aktuella skolan en-till-en-datorer, varför förutsÀttningarna för lÀrandet förÀndrades. Syftet med studien var att undersöka dessa elevers erfarenheter och uppfattningar om motivationen till skolarbetet, sjÀlvkÀnslan, mÄluppfyllelsen samt om arbetssÀttet hade förÀndrats i och med att alla fick en dator. FrÄgorna var: Hur beskriver de intervjuade eleverna, som tidigare haft en egen skoldator, nu sin upplevda skolsituation, nÀr alla elever har en en-till-en-dator? Hur upplever eleverna inkludering, mÄluppfyllelse och motivation till skolarbete detta lÀsÄr, jÀmfört med föregÄende? PÄ vilket sÀtt har en-till-en-datorerna inneburit att eleverna anvÀnder datorn pÄ annorlunda sÀtt idag, mot föregÄende lÀsÄr.Teori: Studien utgÄr ifrÄn sociokulturell teori som teoretisk ram, dÀr datorn ses som en medierande artefakt.

Syftet med underso?kningen var att utro?na huruvida problemlo?sning i grupp ger ett ba?ttre resultat a?n individuellt. Fyrtiotre elever, i tva? slumpvis utvalda gymnasieklasser, svarade pa? ett fra?geformula?r enskilt fo?r att da?refter tillsammans, i elva grupper, la?mna in ett gemensamt svar fo?r sin grupp. Tanken med underso?kningen var att ta reda pa? hur ma?nga korrekta svar eleverna fick individuellt och i grupp och om man kunde utla?sa om det uppsta?tt teamthink och/eller gruppta?nkande ur ba?de gruppens och den enskildes perspektiv. Efter att ha diskuterat fra?gorna i grupp, och la?mnat ett gemensamt svar fo?r gruppen, fick eleverna 260 korrekta svar ja?mfo?rt med 150 korrekta svar individuellt.

BAKGRUND: Inledningsvis ges lÀsaren en introduktion genom en Äterblick i hur pedagoger förri tiden sÄg pÄ rörelsens betydelse för barns utveckling. Detta följs av en kortsammanfattning om förskolans utveckling i Sverige. Efter det beskrivs tidigareforskning om barns utveckling inom motorik, sprÄk och sjÀlvkÀnsla samt vadforskningen sÀger om rörelselekens betydelse. DÀrefter kommer en beskrivning avnyare forskning om pedagogers uppfattningar kring rörelsens betydelse.Avslutningsvis beskriver vi rörelsens betydelse för barns hÀlsa.SYFTE: VÄrt syfte Àr att undersöka nio förskollÀrares uppfattningar om den organiseraderörelselekens betydelse för barns utveckling. För att utföra denna undersökningvill vi Àven ta reda pÄ hur dessa förskollÀrare arbetar med rörelselek och vad depraktiskt gör under de stunderna.METOD: Metoden som vi valt Àr en kvalitativ metod med inspiration av fenomenografi.

Den hÀr uppsatsen skildrar utvecklingen av flickors skolsituation vid högre allmÀnna lÀroverkets gymnasium i VÀsterÄs mellan Ären 1927 och 1937. Uppsatsen redogör för bÄde lÀrarkollegiets och de manliga elevers attityder gentemot de kvinnliga eleverna. I uppsatsen undersöks Àven vilken ring flickorna valde, latin- eller realringen samt om lÀrarnas attityder pÄ nÄgot sÀtt kom att pÄverka flickornas betyg. Undersökningen visar att lÀrarkollegiet varoenigt i frÄgan rörande flickors rÀtt till högre utbildning. Det frÀmsta argumentet mot att tillÄta flickorna att lÀsa vid gymnasiet var den hÀvdade lokalbristen, nÄgot som Kungl.

Studien undersöker samband mellan gymnasielÀrares bakgrund och IT-kompetenser samt hur arbetet med IT organiseras pÄ gymnasieskolor och vilka möjligheter till kompetensutveckling som gymnasielÀrare har. Samtliga data kommer frÄn en anonym webbaserad enkÀtundersökning som besvarades av 62 gymnasielÀrare pÄ olika gymnasieskolor i mellersta Sverige (utskick till cirka 290). Insamlad data analyserades kvantitativt i SPSS och Microsoft Excel och presenteras som tabeller och diagram. Intressanta fynd i analysen Àr att yngre respondenter skattar sina egna IT-kompetenser högre Àn Àldre respondenter och att det finns en tydlig skillnad i att kvinnliga respondenter ser betydligt större behov av kompetensutveckling Àn manliga respondenter. Vidare ses mjukvara för ordbehandling och skolans lokala lÀrplattform som tvÄ av de viktigaste verktygen i yrket, medan förmÄgan att skapa egen media i genomsnitt ses som mindre relevant.

I ett kortbetalningssystem sÄsom Visa International Service Association (Visa) finns det fem stycken tongivande parter: kortinlösaren; kortutgivaren; kortinnehavaren; sÀljföretaget och Payment Service Provider (PSP). Ett sÀljföretag som lÄter sina kunder betala för varor och tjÀnster pÄ sin webbplats skickar kundernas kortnummer krypterat till en PSP som vidarebefodrar dessa till VisaNet som Àr dataknutpunkten i Visa. VisaNet söker med hjÀlp utav kortnumret upp den bank som har utgivit kortet och efterfrÄgar samma bank om en transaktion fÄr ske frÄn kortet. VisaNet fÄr ett svar som vidarebefordras vidare tillbaka till sÀljföretaget som sedermera Àven fÄr sina pengar överförda till sitt konto frÄn kundens konto.Uppdragsgivaren till detta examensarbete skall utveckla ett helt eget system och bli sin egen PSP utifall uppdragsgivaren berÀknar att mer Àn 1,3 miljoner stycken kortbetalningar kommer att ske genom uppdragsgivarens kortbetalningssystem per Är. NÀr detta examensarbete utfördes uppskattades antalet kortbetalningar per Är inte till denna siffra och rapportförfattaren utvecklade dÀrför ett korbetalningssystem med hjÀlp utav en befintlig PSP.Kortbetalningssystemets kÀrna Àr ett API som andra systemutvecklare hos uppdragsgivaren kan anropa.

Syftet med denna intervjustudie var att undersöka vad ett antal domare och blivande domare anser om de svÄrbegripliga ord som anvÀnds i skrivna domskÀl och domslut. Fem personer intervjuades; tvÄ fiskaler, tvÄ ordinarie domare och en pensionerad domare som fortfarande var aktiv. De fick i samband med intervjuerna Àven formulera om svÄrbegripliga meningar frÄn autentiska domar. Forskningsansatsen var dels inspirerad av fenomenologin med avseende att beskriva intervjupersonernas upplevelser av de svÄra orden pÄ ett objektivt sÀtt, men ocksÄ av hermeneutiken dÄ viss tolkning görs i diskussionsdelen. Intervjupersonerna var medvetna om att vissa ord som anvÀnds Àr svÄrbegripliga för allmÀnheten, och majoriteten av dem uppgav att de försökte undvika att anvÀnda Älderdomliga ord.

Titeln ?Inte bara ett papper? syftar till den alkoholpolicy som skall finnas pÄ företagen. Denna policy Àr grunden till ett vÀlfungerande förebyggande arbete. Policyn Àr ett viktigt verktyg och man mÄste tillÀmpa den praktiskt.Syftet med undersökningen Àr att undersöka företagares alkoholförebyggande arbete pÄ arbetsplatserna och i vilken utstrÀckning företagare anammat detta arbete. Studien tittar pÄ vilka faktorer som Àr viktiga att tÀnka pÄ vid preventionsarbete för att ge en ökad kunskap om det förebyggande arbetet.

Syfte: Syftet med denna litteratur?versikt ?r att unders?ka och sammanst?lla det vetenskapliga underlaget kring huruvida en ketogen kost minskar antal migr?nattacker och antal dagar med migr?n hos personer med migr?n. Metod: F?r att besvara syftet valdes en systematisk litteratur?versikt. S?kning gjordes i PubMed och Scopus med hj?lp av fyra s?kblock. Utfallsm?tten var antal dagar med migr?n samt antal migr?nattacker.

SmÄ onoterade bolag vÀnder sig ofta till kreditgivare för att lÄna kapital. Revisionen fungerar som en kontrollmekanism som syftar till att reducera risken med att informationen i de finansiella rapporterna inte speglar verkligheten. Eftersom kreditgivare i stor utrÀckning grundar lÄnebeslut till smÄ företag pÄ Ärsredovisningen sÄ har kreditgivare ett stort intresse utav att revisionen hÄller en hög kvalitet. Revisorns faktiska oberoende Àr en förutsÀttning för att intressenter sÄ som kreditgivare ska kunna kÀnna tilltro till att de finansiella rapporterna ger en sanningsenlig bild av företagets ekonomiska stÀllning Det Àr lika illa om revisorn förefaller vara icke- oberoende eftersom ett dÄligt rykte skadar revisionsbyrÄn och revisorn ifrÄga. DÀrmed Àr det viktigt att revisorer undviker situationer och omstÀndigheter som tillsynes skulle kunna skada objektiviteten. Studiens frÄgestÀllning Àr; PÄ vilket sÀtt upplever kreditgivare revisorns oberoende om i) revisorn har ett mÄngÄrigt revisionsuppdrag, ii) revisorns utför konsultuppdrag till samma företag som denne reviderar, iii) revisorn har ett ekonomiskt egenintresse i det företag han reviderar, och hur kan dessa potentiella oberoendehot pÄverka redovisningskvaliteten och lÄneansökan Huvudsyftet i denna studie Àr att studera kreditgivares uppfattning gÀllande revisorns oberoende om revisorn ifrÄga reviderar ett och samma företaget under mÄnga Ärs tid, utför konsulttjÀnster Ät det företag som han reviderar och har ett ekonomiskt intresse i det företag som han reviderar.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad lÀrare och pedagoger anser om effekterna av media, IT och IKT i undervisningen. FrÀmjar eller hÀmmar det elevernas kunskapsinhÀmtande och vilken pÄverkan har den tekniska tillgÄngen pÄ elevernas skriftsprÄk, det vill sÀga hur mycket pÄverkas eleverna av det sprÄk som förekommer i andra informella kontexter sÄ som textmeddelande (sms) via telefonen, bruket av chattsprÄk samt de bloggsidor som de regelbundet besöker. Den variant av tillvÀgagÄngssÀtt jag har valt att grunda undersökningen pÄ Àr av kvantitativ form. PÄverkas elevernas skriftsprÄk nÄgot av den IT som förekommer i undervisningen idag och Ät vilket hÄll i sÄ fall? Som en parallell sÄ pekar tidigare undersökningar pÄ att eleverna vidgar sprÄket med hjÀlp av den teknologi som gÄr att tillgÄ i dagens undervisning.

I föreliggande uppsats studeras Ryszard Kapuscinskis bok Ebenholts (sv. 2000). Syftet Àr att nÀrlÀsa texten och söka förstÄelse för de narrativa och berÀttarmÀssiga tekniker, som Àr centrala i förstÄelsen av Kapuscinski. Teoristoffet grundar sig frÀmst pÄ Arne Melbergs tankar kring reselitteratur i kombination med utvalda delar frÄn det postkoloniala fÀltet..

Det blir allt vanligare att elever som börjar gymnasieskolan erbjuds varsin laptop, men fÄ matematiklÀrare verkar anvÀnda dem i sin undervisning. Syftet med detta examensarbete Àr dÀrför att undersöka hur lÀrare resonerar kring datorstöd i matematikundervisningen nu nÀr eleverna har tillgÄng till varsin dator. De forskningsfrÄgor som besvaras i undersökningen berör gymnasielÀrares anvÀndning och syn pÄ datorstöd samt vad som krÀvs för att lÀrare ska anvÀnda datorstöd. I undersökningen har fyra matematiklÀrare pÄ gymnasiet intervjuats. Resultatet Àr att nÀr datorstöd anvÀnds i matematikundervisningen sÄ Àr det frÀmst lÀraren som anvÀnder datorn, och dÄ till att demonstrera, ÄskÄdliggöra svÄrritade figurer, visa simuleringar samt till att variera koefficienter i olika funktioner och visa pÄ de förÀndringar som sker.

Sex Àr idag inte ett tabubelagt Àmne utan kan fritt diskuteras. NÀr barnet blir tonÄring börjar det intressera sig för frÄgor kring sex. Titeln ?Sexsnack? syftar till elevers prat om sex, nÀr de gÄr i nian. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka elever i nionde klass pratar med vid frÄgor kring sex, och om vad de dÄ frÀmst pratar om.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur utvalda bolags aktieavkastning inom branscherna flyg, fordon samt olja reagerar vid signifikanta oljeprisförÀndringar.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgörs av den effektiva marknadshypotesen samt Behavioural Finance med undergrenarna prospect theory, herd behaviour och overconfidence.Metod: Studien utgÄr ifrÄn ett deduktivt inslag med en kvantitativ studie. Undersökningen utgörs av sex eventstudier som datainsamlingsmetod samt en intervju som applikation pÄ det kvantitativa resultatet. Urvalskriterium bestÄr av tio bolag inom respektive bransch med en rangordning utefter högst omsÀttning samt företag med en koppling till svenskt nÀringsliv med högst omsÀttning.Empiri: Empirin presenteras utifrÄn diagram och tabeller över de utförda eventstudierna. Diagrammen syftar till att redovisa den avvikande avkastningen för respektive bolag. Tabellerna ger en redogörelse över eventuellt samband mellan respektive bransch och oljeprisförÀndringarna.Slutsats: Flygbolagen uppvisade samband med oljepriset vid fyra utav sex eventen.