Under vÄren 2012 har jag skrivit lÄtar utifrÄn olika givna förutsÀttningar som jag sjÀlv har valt. De olika givna förutsÀttningarna för lÄtarna har varit: ?ReferenslÄt?- Jag skriver en lÄt med inspiration hÀmtad frÄn en redan befintlig lÄt ur min skivsamling. ?ABAB form?- LÄten ska endast bestÄ av tvÄ formdelar.

 UtifrÄn tvÄ pedagogiska metoder Verkstadsarbetet och Datorn som pedagogiskt verktyg Àr syftet med studien att söka svar pÄ frÄgorna om hur elevers sprÄklÀrande synliggörs samt vilka förutsÀttningar som ges för elevers sprÄklÀrande. Studien Àr en fallstudie med etnografisk ansats. Vid datainsamlingen anvÀndes triangulering och de datainsamlingstekniker som anvÀndes var deltagande observationer, informella samtal med bÄde elever och lÀrare samt en fokusgruppintervju med lÀrare. Resultatet visar att elevernas sprÄklÀrande synliggörs genom olika typer av samtal, i analoga lÀspraktiker, i analoga skrivpraktiker, i digitala lÀspraktiker och i digitala skrivpraktiker. Studien visar vidare att ett stort antal förutsÀttningar, inom olika omrÄden, ges för elevers sprÄklÀrande.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare verksamma i Är 1 till 5 anvÀnder sig av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen. Vi vill ta reda pÄ deras avsikter med datoranvÀndningen och om de kan se nÄgra fördelar respektive nackdelar med IKT. Studien tar upp de satsningar som har gjorts pÄ IKT i skolan frÄn 1970-talet fram till idag, samt hur anvÀndandet har sett ut i skolor bÄde nationellt och internationellt. Studien har en sociokulturell teoretisk utgÄngspunkt dÀr vi valt att fokusera pÄ Vygotskijs teori.Studien Àr av kvalitativ art och vi har anvÀnt oss av intervju som forskningsredskap. Vi har intervjuat fem lÀrare som Àr verksamma pÄ fyra olika skolor och som arbetar i skolÄr 1-5.Studien visar hur fem lÀrare anvÀnder sig av IKT i undervisningen och orsaker till varför, samt hur de skulle vilja arbeta.

Sedan början pÄ 1900-talet har tekniken med vingförsedda stolpar utvecklats och anvÀnts till olika föremÄl och ÀndamÄl. För tre Är sedan grundades svenska företaget Vingfundament Terrawing AB utav Roland Johansson och Johnny Mattsson. De utvecklar och tillverkar vingfundament för mindre konstruktioner som t.ex. vÀgskyltar och bullerskÀrmar. Peab i VÀxjö har pÄ ett projekt i SkÄne pÄ Revingehed anvÀnt sig utav vingfundament dÄ de grundlagt huskulisser, detta Àr ett av de större projekten som utförts med just vingfundament.

Inledning: NÀr företag genomgÄr rekryteringsprocesser sÄ finns dÀr flera olika strategier attanvÀnda sig utav. Denna studie kommer att skapa en förstÄelse för rekryteringsstrategiernasom ett specifikt företag som uppger sig jobba enligt Talent Management anvÀnder sig av.Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att skapa en förstÄelse för hur ett företag somuppger sig jobba med Talent Management utformar sin rekryteringsstrategi och dÀrigenomkunna uppfylla ett kunskapstomrum angÄende rekryteringsstrategierna inomforskningsomrÄdet Talent Management.ForskningsfrÄgor:Hur definieras talang vid rekrytering i ett företag som jobbar med Talent Management?Hur vÀljer företag vilka rekryteringsstrategier som Àr lÀmpliga?Vilka rekryteringsstrategier anvÀnder sig företaget utav?Metod: Denna studie har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod som har innefattatsemistrukturerade intervjuer för materialinsamlingen. Intervjuerna och det empiriskamaterialet Àr insamlat frÄn ett ledande företag inom sin branchen.Slutsats: Denna studie kunde pÄvisa att de centrala rekryteringsstrategierna i ett företag somuppger sig anvÀnda sig utav Talent Management Àr Head Hunting, Employer Branding,profilering samt talangpooler. Vi kunde Àven dra slutsatser att samtliga rekryteringsstrategiersom förekommer inom ett företag inte nödvÀndigtvis behöver tillhöra den rÄdande uttalademanagementstilen.

Syftet med denna uppsats Àr att studera fyra gymnasieungdomars instÀllningar till skrivande och respons i skolan och pÄ bloggar. I Àmnesplanen för svenska som trÀder i kraft hösten 2011 stÄr det bland annat att undervisningen i svenska ska ? stimulera elevernas lust att tala, skriva, lÀsa och lyssna och dÀrmed stödja deras personliga utveckling? samt ?syfta till att eleverna utvecklar sin förmÄga att kommunicera i tal och skrift(?)?. I uppsatsen undersöks hur ungdomarna tycker att de motiveras till att skriva i skolan och nÀr de skriver blogg samt vad de anser om skrivande och respons i skolan och nÀr de skriver blogg. Ungdomarna har intervjuats genom kvalitativa intervjuer.

Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i Ärskurs Ätta hanterar tal i brÄkform vid problemlös-ning, med inriktning pÄ del av en helhet och del av antal, nÀr datorn anvÀnds som verktyg. Fokus Àr pÄ de elever som visar svÄrigheter inom detta matematikomrÄde.Teori: Vi utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet som innefattar bÄde socialt samspel och redskap som utvecklar vÄrt tÀnkande för att ge oss stöd i lÀrandet. VÄrt specialpedagogiska synsÀtt innebÀr att elevers svÄrigheter uppstÄr i mötet med omgivningen och detta benÀmns i forskningslitteraturen som det relationella perspektivet. Metod: För att pÄ djupet kunna studera de forskningsfrÄgor som studien utgÄr ifrÄn anvÀnds fallstudie som metod. Empirin samlas in genom att eleverna, som arbetar i par, anvÀnder ett skÀrminspelningsprogram Screencast-O-Matic sÄ att vi kan ta del av elevernas samtal och det som sker pÄ deras datorskÀrmar.

Bakgrund: Akutmottagningen Àr en enhet som erbjuder behandling och vÄrd till akut sjuka eller skadade patienter. De patienter med störst behov utav vÄrd gÄr först, vilket kan leda till att mindre akut sjuka patienter prioriteras ned i köordningen. Det kan i sin tur leda till lÄnga vÀntetider. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att vÀnta pÄ akutmottagningen. Metod: AllmÀn litteraturstudie.

I en bank mĂ„ste en kreditbedömning utföras innan ett kreditbeslut kan fattas. Utfallet beror dĂ„ pĂ„ om kreditbedömaren har tillrĂ€cklig information om företaget och hur pĂ„litlig denna information Ă€r. NĂ€r kreditgivare söker och tolkar information om det kreditsökande företaget anvĂ€nder de sig utav flera kĂ€llor dĂ€r kreditgivarens sociala nĂ€tverk Ă€r en utav dessa kĂ€llor.  Syftet med denna uppsats Ă€r att förklara och analysera om kreditbedömarens sociala nĂ€tverk pĂ„verkar kreditbeslutet betrĂ€ffande utlĂ„ning till smĂ„ och medelstora företag, genom en kvalitativ undersökning. Studien bestĂ„r av tre personliga intervjuer som har utförts pĂ„ Handelsbankens kontor i HöganĂ€s, Varberg och Ängelholm.

De kommunikationsfo?ra?ndringar som kommit med den tekniska utvecklingen har fo?r organisationer inneburit en o?kad komplexitet och decentralisering som sta?ller ho?gre krav pa? den enskilde medarbetaren. Det har a?ven fo?ra?ndrat hur medarbetarna tar till sig, fo?rmedlar och bearbetar den information som ges. Fo?rutom att inneha?llet i det som kommuniceras bo?r fo?rega?s av relevans sta?ller det ocksa? krav pa? fo?retagsledningar och enskilda avdelningsansvarigas kommunikationsinsatser.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att vi ville genom utomhuspedagogik ge möjlighet för barns utveckling och lÀrande inom matematik och undersöka barns uppfattningar om matematik. Vi har planerat och genomfört matematikaktiviteter i utomhusmiljö. Verktyg som anvÀnts för dokumentation i utvecklingsarbetet var ostrukturerad observation dÀr vi förde anteckningar. Vi planerade och genomförde 12 aktiviteter under fyra tillfÀllen pÄ en förskola. I barngruppen ingick tio femÄringar.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare i svenska stÀller sig till IKT-anvÀndningen.Vilka förutsÀttningar har de och pÄ vilket sÀtt jobbar de för mÄluppfyllnad med IKT som hjÀlp.För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor skickades enkÀter till lÀrare pÄ grundskolans senare Är och gymnasiet pÄ 16 olika skolor. Knappt hÀlften av de utskickade enkÀterna besvarades.Svaren visar att majoriteten av lÀrarna stÀller sig positiv till anvÀndningen av IKT i klassrummet. Flera gav exempel pÄ hur de anvÀnder IKT och hur det relaterar till kursmÄlen för svenska pÄ grundskolans senare Är och gymnasiet. HÀlften av enkÀtdeltagarna menade att de hade en god IKT-kunskap. Lika mÄnga hade fÄtt fortbildning och kÀnde stöd av ledningen till detta.

I Halmstads kommun har det de senaste Ären genomförts ett projekt som heter HÀlsotramparna. Syftet med detta projekt har frÀmst varit att sÀnka koldioxidutslÀppen inom kommunen, men mÄlet har dessutom varit att visa pÄ vinster ekonomiskt och hÀlsomÀssigt.För att se om mÄl uppnÄtts och om den pÄverkan man velat Ästadkomma lett till förÀndring Àr det viktigt att projektet utvÀrderas. Det vi har för avsikt att genomföra Àr en kvalitativ utvÀrdering utav HÀlsotramparna 2008. ForskningsfrÄgan har varit varför personerna som deltog valde att antingen fortsÀtta eller inte fortsÀtta med den aktivitet projektet syftade till, och vad osm lÄg bakom detta?.

Syftet med denna studie Àr att titta pÄ samarbetsprojektet mellan Halmstad Kommun, Sverige, och Vitebsk region i Vitryssland för att kunna se hur mycket projektet har bidragit med att förÀndra synsÀttet i Vitryssland gentemot barn och ungdomar med funktionsnedsÀttningar. Vi valde att anvÀnda oss utav semistrukturerade intervjuer som hör till den kvalitativa metoden, bland annat utfördes tre intervjuer via e-post, eftersom tvÄ individer utav informanterna bor i Vitryssland. DÀrför valde vi att intervjua fem individer som var huvudansvariga för projektet och hade olika roller inom det. Ur ett stort urval av sociologiska teoretiker valde vi att fokusera pÄ, Bengt Nirje, Goffman, Mills och Bourdieu. Det materialet som vi har haft tillgÄng till har varit vÀldigt begrÀnsat och har varit lite komplicerat att analysera utifrÄn vÄra egna tankar och reflektioner, eftersom att vi inte har haft möjlighet till att Äka till Vitryssland och fÄ ta del utav projektets resultat Resultatet visade hur viktigt det Àr med en bra kommunikation men Àven att fÄ förtroende för varandra, vilket leder till mer öppenhet dÀrigenom ett bÀttre resultat.Nyckelord: Normaliseringsprincipen, delaktighet, stigmatisering, tillgÀnglighet och hinder, jÀmlikhet, LASS, LSS, integrationsprocessen..

Detta arbete undersöker vilken grad av fysisk sexualisering utav kvinnliga spelkaraktÀrer som föredras av kvinnliga-respektive manliga spelare samt vilka attribut som frÀmst anses bidra till sexualisering/objektifiering.Arbetet tar avstamp frÄn Laura Mulveys teori kring ?den manliga blicken? för att fÄ en förstÄelse för hur ?casual?-spelare tÀnker nÀr de omedvetet eller medvetet anvÀnder sig av normativa skönhetsideal och stereotyper vid skapandet av kvinnliga spelkaraktÀrer.51 deltagare utförde den kvantitativa webbenkÀten med tillhörande ?dress up?-spel och 4 informanter deltog i kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuernas syfte var att anvÀndas som komplimenterade svar till den kvantitativa webbenkÀten.Resultatet uppvisade skillnader mellan mÀn och kvinnors preferenser av sexualiseringsgrad samt att det attribut som ansÄgs ha en störst sexualiserande/objektifierande effekt var skoalternativen.I framtida arbete vore en korrigering utav artefakten nödvÀndig, mer data skulle behöva insamlas för ett generaliserbart resultat samt kompletteras med en manlig version utav ?dress up?-spelet för en utförlig jÀmförelse mellan könen..