I detta arbete belyser jag den interaktiva tavlans anvÀndningsomrÄde i tvÄ svenska skolor, samt beskriver hur den anvÀnds i andra lÀnder som exempelvis Storbritannien. Syftet var Àven att undersöka pÄ vilka punkter den skiljde sig frÄn en vanlig whiteboard och Àven vilka problem som kunde uppstÄ vid anvÀndningen av den interaktiva tavlan i undervisningen. Undersökningen i de svenska skolorna genomfördes i form av en intervju med sex lÀrare som alla anvÀnde den interaktiva tavlan i sin undervisning. Kontakten med lÀrarna inleddes via brevvÀxling per e-post och avslutades med en telefonintervju.Resultatet visar att den interaktiva tavlan frÀmst anvÀndes till att visa bilder och animationer som ett komplement till skolans traditionella whiteboard eftersom den interaktiva tavlan kÀndes för onaturlig att skriva pÄ. Alla lÀrare i undersökningen betonade dock att den interaktiva tavlan fÄtt ett positivt mottagande av eleverna, dÀr interaktiviteten och anvÀndningen av bilder och ljud som tillfördes till undervisningen sÄgs som den största styrkan tillsammans med möjligheten att kunna stÄ framför klassen och styra datorn.

Den hÀr uppsatsen Àr en kvalitativ analys om hur Stockholm stad har valt att anvÀnda sig utav eventkommunikation för att kommunicera ett budskap. Eftersom att event kan anvÀndas som strategi inom flera typer utav kommunikationsomrÄden, anvÀnds hÀr begrepp som kan relatera till flera av dessa omrÄden.För att komma i nÀrmare kontakt med eventet har intervjuer genomförts med projektledaren och kommunikationsansvarig för Kulturnatt Stockholm. Genom textanalys, retorisk analys och innehÄllsanalys studeras intervjusvaren och en reklamaffisch som utformats för att marknadsföra eventet.Det kan konstateras att det utformade syftet för eventet gÄr hand i hand med det kommunicerande budskapet och att Stockholms stads intressen kan Äterspeglas i reklamaffischen. .

VÄrt syfte med studien var att undersöka barns uppfattningar om lÀsning och skrivning, dÀr vi utgick frÄn frÄgestÀllningarna varför, hur och nÀr. TillvÀgagÄngssÀttet för att besvara vÄra frÄgestÀllningar var av kvalitativ art, dÀr 16 barn intervjuades. Barnen befann sig i Ärskurs tvÄ i en skola i KalmaromrÄdet.Resultatet visade att de flesta barn förknippade syftet kring att lÀra sig lÀsa och skriva till framtiden eller vuxenlivet. Majoriteten av barnen upplevde att de lÀste och skrev bÄde hemma och i skolan, dock skiljde det sig Ät vad gÀller mÀngden lÀsning som skedde i respektive miljö. En differens kunde Àven ses i vad de skrev om, beroende pÄ om de var hemma eller i skolan.

Syftet med denna rapport Àr att öka förstÄelsen för de faktorer som pÄverkar IT-anvÀndninghos dess anvÀndare. Vi vill ta reda pÄ vilka faktorer som Àr med och pÄverkar anvÀndarna ochvilken betydelse det har för den verkliga anvÀndningen. För att kunna uppnÄ detta har vi valtatt utgÄ frÄn en redan befintlig modell av Thompsons et al (1991). Vi har intervjuat en radolika anvÀndare, med olika arbetsuppgifter och bakgrunder. Genom att ta till oss anvÀndarnaserfarenheter och upplevelser, har vi kunnat testa modellen och förmedlat ny kunskap om ITanvÀndning.Detta genom att vidareutveckla den modell med pÄverkansfaktorer som vi anvÀntoss av.I vÄr empiriska undersökning har vi trÀffat ett antal personer som anvÀnder datorn som etthjÀlpmedel i sitt arbete.

Med denna studie avser vi att identifiera vilka hinder som finns i demokratise-ringsprocessen. För att göra detta anvÀnder vi oss utav en historisk-sociologisk te-ori, presenterad utav Rueschemeyer, Stephens, Stephens (1992). Teorin bygger pÄ antagandet att det Àr maktrelationen mellan samhÀllets klasser som styr förutsÀtt-ningarna för en demokratisk utveckling, dÀr en stark markÀgande elit samt en svag underklass utgör negativa faktorer. För att pröva teorin gör vi en fallstudie över Guatemala. Denna grundar sig pÄ en jÀmförelse av demokratiseringsprocessen över tid, frÄn tidigt 90-tal fram till idag.

Kravet pÄ dokumentation av elever har ökat starkt sedan den mÄlstyrda skolan infördes. Skolorna ska skriva individuella planer för varje elev samt ÄtgÀrdsprogram för elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Konkurrens mellan skolor om resurser gör att rektor kan kÀnna sig tvungen att problematisera elevens tillkortakommanden ytterligare dÄ skolan ansöker om sÀrskilt stöd.LitteraturgenomgÄngen visar att behovet av att skriva om elever som faller utanför vad samhÀllet för varje tid ansett normalt, har funnits alltsedan folkskolan startade. Elever som inte kunde följa med i skolan eller hade ett avvikande beteende sÀrskiljdes, exkluderades, och blev placerade i hjÀlpklasser eller pÄ institutioner. Idag har vi en skola för alla och inkludering Àr ett honnörsord.

SammanfattningDenna uppsats fokuserar hur datorspelande kommer till uttryck i verksamheten pÄ en förskola i södra Sverige. För att ta reda pÄ detta övergripande syfte har vi brutit ner syftet i tre olika frÄgestÀllningar som behandlar datorspelskulturen, datorspelsanvÀndandet och pedagogernas medverkan till datorspelsanvÀndande i förskolan.                      UtgÄngspunkten med vÄrt arbete Àr att genomföra en kvalitativ, abduktiv studie med inspiration av ett etnografiskt perspektiv. Detta har vi valt för att komma nÀrmre miljön, vilket avser den omgivning som informanterna deltar i, samt kulturen pÄ förskolan. Tidigare forskning visar att datorspelsanvÀndningen gÄr allt lÀgre ner i Äldrarna vilket i sin tur medför att verksamma pedagoger bör öka sin kompetens inom digitala tekniker för att kunna bemöta barns kunskaper och erfarenhet i förhÄllande till bland annat konvergenskulturen, vilket innebÀr att gamla medier nÀrmar sig nya medier. Det Àr genom barns kunskaper och erfarenheter som pedagogerna kan fÄ en ökad inblick i hur datorspelskulturen och hur datorspelsanvÀndandet ur ett samhÀllsperspektiv, dÀr vÄr syn pÄ digitala tekniker pÄverkar hur samhÀllet skapar eller minskar de klyftor som kan uppstÄ mellan mÀnniskor i förhÄllande till erfarna och oerfarna anvÀndare.

VÄrt arbete var att skriva en handledning för att studenter och lÀrare snabbt ska komma igÄng med programmet Altium Designer 6 och utvecklingskortet som Institutionen för Teknik och Naturvetenskap (ITN) har.Utrustningen som vi anvÀnt heter Altium Designer LiveDesign Evaluation Kit. Det Àr ett paket bestÄende av ett utvecklingskort som Àr försett med en FPGA-krets. FPGA (Field Programmable Gated Array) Àr en krets innehÄllande logiska komponenter.Denna krets kan man programmera till olika logiska funktioner med sprÄket VHDL. För programmering anvÀnds programmet Altium Designer 6 I vÄr handledning finns information om utvecklingskortet, lite om hur det hÄrdvarubeskrivande sprÄket VHDL Àr uppbyggt.Rapporten innehÄller sedan steg för steg beskrivningar av hur man gÄr till vÀga för att programmera och provköra enklare VHDL-exempel frÄn programmet Altium Designer 6. Allt för att man snabbt ska fÄ grunderna sÄ man kan skriva egna program..

Vi lever idag i ett ma?ngkulturellt samha?lle som a?r i sta?ndig ro?rlighet, na?got som gjort att ocksa? den svenska skolan ser annorlunda ut a?n fo?r bara na?gra a?r sedan. Mitt i denna ro?rlighet sa? har ocksa? la?rarnas uppgift vidgats och satt de i en kontext som kra?ver mer, men kanske ocksa? a?ven ger mer? Denna uppsats a?r en studie om la?rarnas upplevelser om att vara en del utav en ma?ngkulturell skolkontext. Hur upplever de sin arbetsplats, hur ter sig bemo?tandet mellan la?rare och elev, och vilka konsekvenser talar de om vad ga?ller ungdomarnas integreringsprocess? .

NÀr fler och fler vÀljer att lÀra sig programmering kan det vara bra att öva pÄ attlösa problem, genom att skriva funktioner som sedan kan testas för att se omanvÀndaren har lyckats. Function Practice Àr en tjÀnst för att kunna öva programmeringpÄ just detta sÀtt, genom att lösa uppgifter med att skriva funktioneri olika programmeringssprÄk, de sprÄk som kommer kunna anvÀndas ÀrJava, C++ och Python. Det ger Àven ett lÀtt och smidigt sÀtt att skapa sÄdanauppgifter. Syftet med projektet Àr att utveckla denna tjÀnst, genom att skapa enwebbtjÀnst som kan kompilera och köra funktioner för de olika sprÄken, enhemsida som anvÀndarna kan skriva och testa kod pÄ, samt ett sÀtt att definierauppgifterna som ska lösas, detta testas sedan med hjÀlp av ett anvÀndartest i enmindre grupp för att se om hur anvÀndarvÀnlig den Àr, samt att funktionalitetentestas och jÀmförs med nÄgra tidigare lösningar. TjÀnsten testas för att se om ytterligaresÀkerhet behövs genom att försöka att köra kommandon pÄ vÀrdsystemet.Slutsatsen av projektet Àr funktionaliteten bakom tjÀnsten fungerar dock atthemsidan behöver vara lite tydligare för att den ska vara mer anvÀndarvÀnlig,samt att anvÀndaren borde kunna fÄ felmeddelanden utifall nÄgot inte fungerarför att de lÀttare ska veta vad de behöver göra.

I denna uppsats har jag valt att skriva om unga kvinnors tankar kring karriÀr, familjeliv och identitet. Dessa Àmnen Àr saker som jag tror att de flesta upplever eller har upplevt att det finns mÄnga tankar och frÄgor kring, och jag vill genom min studie ge dessa kvinnors bild av hur man fÄr livspusslet att gÄ ihop och hur tankar kring identitet, karriÀr och familjeliv kring detta kan se ut. Jag kommer att skriva om detta utifrÄn tvÄ synsÀtt, dels frÄn det individuella planet, dÀr jag utgÄr frÄn mina intervjuer och berÀttar om mina informanters tankar, dels ur ett bredare perspektiv dÀr jag sÀtter informanternas berÀttelser i ett större samanhang, men fokus pÄ unga mÀnniskors situation i Sverige..

I detta kandidaterbete studeras Gauss hypergeometriska differentialekvation, samt hur den hypergeometriska funktionen kan anv?ndas f?r att l?sa kopplingsproblemet (jfr. eng. connection problem). Den hypergeometriska funktionen ger uttryck f?r de lokala l?sningarna kring differentialekvationens tre singulariteter.

I dagslÀget dimensioneras bullerskÀrmar efter varje projekt med den enda gemensamma nÀmnaren att de skall uppfylla utformade riktlinjer och bullerkrav. De kan skilja sig enormt vad gÀller estetisk utformning och konstruktion. Denna arbetsgÄng Àr bÄde tids - och kostnadsineffektiv med konsekvenser som följd, framförallt dÄ externa arkitekter anstÀlls för att sÀtta sin egen prÀgel. Uppgiften har utdelats gemensamt utav Trafikverket och Peab som ser ett behov utav standardiserade bullerskÀrmar. Slutsatsen har dragits utav tidigare projekt och dÄ framförallt projekt MÀlarbanan.Denna rapport syftar till att, med utgÄngspunkt MÀlarbanan, ta fram ett förslag till ett standardiserat system som skall kunna anvÀndas runt om i Sverige.

LÀxor har alltid varit en del av skolan och synen pÄ lÀxor under Ärens gÄng varierat historiskt. FrÄn början av 1900-talet var lÀxor viktiga för fostran och lÀxor har handlat om fakta som ska nötas in. Under 1940- talet dyker kraftiga motreaktioner dyker upp mot lÀxor. 1962 skrivs lÀxor in i lÀroplanen och de var mycket detaljerat skrivet för hur lÀxorna ska utföras. Inom Lgr80 fÄr lÀxan ett uppsving och en strÀngare ton, men i och med Lpo94 sÄ skrivs lÀxor ut ur kursplanen.

SammanfattningDet hÀr projektet handlade om att konstruera en effektmÀtare. Projektet var en del av ett större projekt som heter Wattch som drevs av forskningsinstitutet Interactive Institute. Tanken med projektet Wattch var att elförbrukningen ska jÀmföras med bensinförbrukningen i en bil.UtgÄende frÄn en kravspecifikation sÄ skulle en effektmÀtare konstrueras. Det första som gjordes var en projektplan som beskriver idé, mÄl och tidplan för projektet. Efter det sÄ gjordes förstudier om hur effekt berÀknas, hur fasströmmen kan mÀtas och om information om trÄdlöst nÀtverk.