Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare i svenska stÀller sig till IKT-anvÀndningen.Vilka förutsÀttningar har de och pÄ vilket sÀtt jobbar de för mÄluppfyllnad med IKT som hjÀlp.För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor skickades enkÀter till lÀrare pÄ grundskolans senare Är och gymnasiet pÄ 16 olika skolor. Knappt hÀlften av de utskickade enkÀterna besvarades.Svaren visar att majoriteten av lÀrarna stÀller sig positiv till anvÀndningen av IKT i klassrummet. Flera gav exempel pÄ hur de anvÀnder IKT och hur det relaterar till kursmÄlen för svenska pÄ grundskolans senare Är och gymnasiet. HÀlften av enkÀtdeltagarna menade att de hade en god IKT-kunskap. Lika mÄnga hade fÄtt fortbildning och kÀnde stöd av ledningen till detta.

Syftet med min studie har varit att undersöka kÀrlekens spelregler och vÀrderingar utifrÄn Judith Butlers tankar kring imiterandet av kön. Jag har valt att studera den kvinnliga och manliga diskursens verkan under kÀrleksspelets tidigaste fas. Materialet bestÄr utav fem skilda intervjuer utförda pÄ tvÄ kvinnor och tre mÀn, samtliga mellan 20 och 26 Är gamla. I analysen har tvÄ tydligt uppdelade könsroller kunnat uttydas och en patriarkal makthierarki har uppenbarats. Jag började mitt arbete med större förhoppningar Àn vad resultatet kom att pÄvisa angÄende eventuella förÀndringar i genussystemet.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad KRAV vill kommunicera med sitt varumÀrke och hur mottagarna upplever budskapet. Vi har anvÀnt oss utav kvalitativ metod för att samla in primÀrdata. Intervjuer har utförts med en informatör pÄ organisationen KRAV, samt personer pÄ utvalda KRAV-anslutna restauranger och storhushÄll i SkÄne. SekundÀrdata har inhÀmtats i form utav böcker och vetenskapliga artiklar, samt Internet. Vi har kommit fram till att det finns en överensstÀmmelse, mellan organisationen KRAV och KRAV-anslutna restauranger och storhushÄll, i synsÀtt, vÀrderingar, samt uppfattningar kring vad varumÀrket KRAV kommunicerar..

Monitors affĂ€rssystem MONITOR Ă€r under stĂ€ndig utveckling och i och med detta ville man kolla upp huruvida PostgreSQL skulle kunna anvĂ€ndas som DBMS istĂ€llet för det nuvarande; Sybase SQL Anywhere. Examensarbete har dĂ€rför bestĂ„tt av en jĂ€mförelse hur PostgreSQL stĂ„r sig jĂ€mte andra DBMS:er, en implementering utav en PostgreSQLdatabas som MONITOR arbetar mot samt ett prestandatest utav skapandet av databasen.I mĂ„nga avseenden verkar PostgreSQL vara ett alternativ till SQL Anywhere;Alla datatyper finns i bĂ„da dialekterna.Backup av data finns i olika utföranden och gĂ„r att automatisera.Enkelt att installera och uppdatera.Ingen licensieringskostnad existerar.Support finns tillgĂ€nglig i olika former.Dock sĂ„ Ă€r inte PostgreSQL ett bra DBMS att byta till i dagslĂ€get dĂ„ systemet inte fungerade pĂ„ grund av att vissa uttryck inte översattes ordentligt samt att ingen motsvarighet till LIST existerar. Ännu större Ă€r dock problemet med tiden det tar att flytta data till en PostgreSQL-databas dĂ„ det inte Ă€r intressant att lösa problem med funktioner i systemet om det Ă€ndĂ„ inte gĂ„r att anvĂ€nda pĂ„ grund utav att konvertering av data tar sĂ„ lĂ„ng tid som det gör..

Omfattande ekonomistyrning tillÀmpas i första hand utav stora företag och dessutom Àrformella styrverktyg konstruerade för tillÀmpning i stora företag. Ett företagsekonomistyrning Àr betydelsefull dÄ flera företag möter hÄrd konkurrens och finanskriser.DÀrmed Àr det intressant att studera smÄ och medelstora företags ekonomistyrning, eftersomekonomistyrningen likvÀl kan vara till fördel för smÄ och medelstora företag. Uppsatsenssyfte Àr att beskriva ekonomistyrningen hos smÄ respektive medelstora företag samt attanalysera skillnader mellan smÄ och medelstora företags tillÀmpning utav formellastyrverktyg. Uppsatsen följer en kvalitativ forskningsmetod dÄ avsikten Àr att skapa endjupare förstÄelse för formella styrverktyg i smÄ och medelstora företag. Uppsatsen Àrgenomförd med ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt i avsikt för att se helheten iforskningsproblemet.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare i svenska stÀller sig till IKT-anvÀndningen.Vilka förutsÀttningar har de och pÄ vilket sÀtt jobbar de för mÄluppfyllnad med IKT som hjÀlp.För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor skickades enkÀter till lÀrare pÄ grundskolans senare Är och gymnasiet pÄ 16 olika skolor. Knappt hÀlften av de utskickade enkÀterna besvarades.Svaren visar att majoriteten av lÀrarna stÀller sig positiv till anvÀndningen av IKT i klassrummet. Flera gav exempel pÄ hur de anvÀnder IKT och hur det relaterar till kursmÄlen för svenska pÄ grundskolans senare Är och gymnasiet. HÀlften av enkÀtdeltagarna menade att de hade en god IKT-kunskap. Lika mÄnga hade fÄtt fortbildning och kÀnde stöd av ledningen till detta.

Rapporten undersöker om kontextberoende generering av trÀd Àr lÀmpligt att anvÀnda i dataspel. I arbetet presenteras ett system som möjliggör procedurell generering av trÀd som omgivningen kan pÄverka. De faktorer som inverkar pÄ trÀdets grenstruktur Àr solljus, vind och gravitation. Projektet bidrar med en lösning till att minska utvecklingstiderna för dataspel genom att möjliggöra att trÀdmodeller algoritmiskt genereras i datorn istÀllet för att de modelleras av en artist..

Syftet med vÄrt arbete var att synliggöra i vilken utstrÀckning samt beskriva pÄ vilket sÀtt datorer implementeras i det pedagogiska arbetet i förskolan (förskoleverksamheter). För att uppnÄ det framstÀllda syftet genomförde vi en enkÀtundersökning bland yrkesverksamma pedagoger pÄ ett antal förskolor. MÄlgruppen var förskollÀrare och barnskötare. Valet att inkludera barnskötare i studien baserades pÄ att verksamma i förskolans vÀrld arbetar efter samma regelverk, i detta fall LÀroplan för förskolan, Lpfö 98 (Skolverket, 2010) men kan ha vÀldigt olika förhÄllningssÀtt och förutsÀttningar som bland annat kan bero pÄ utbildningsform. För att kunna synliggöra implementeringen pÄ ett tillförlitligt sÀtt behövdes mÄnga respondenters erfarenheter och uppfattningar, dÀrför valdes en kvantitativ enkÀtstudie som metod.

Jag, liksom sÄ mÄnga andra Àlskar berÀttelser och sagor. Det bÀsta jag visste nÀr jag gick i skolan var nÀr lÀraren med inlevelse berÀttade fÀngslande berÀttelser eller höglÀste ur en bok. Det Àr min förhoppning att jag sjÀlv ska bli en inspirerande berÀttare/boklÀsare för mina blivande elever. Genom mitt examensarbete fick jag en möjlighet att utveckla mitt berÀttar- och bokintresse med mitt allt mer spirande intresse för historia. Detta arbete fÄr nÀrmast beskrivas som ett utvecklingsarbete i och med att jag har valt att skriva en barnbok om min hemstad Ystads historia.

Monitors affĂ€rssystem MONITOR Ă€r under stĂ€ndig utveckling och i och med detta ville man kolla upp huruvida PostgreSQL skulle kunna anvĂ€ndas som DBMS istĂ€llet för det nuvarande; Sybase SQL Anywhere. Examensarbete har dĂ€rför bestĂ„tt av en jĂ€mförelse hur PostgreSQL stĂ„r sig jĂ€mte andra DBMS:er, en implementering utav en PostgreSQLdatabas som MONITOR arbetar mot samt ett prestandatest utav skapandet av databasen.I mĂ„nga avseenden verkar PostgreSQL vara ett alternativ till SQL Anywhere;Alla datatyper finns i bĂ„da dialekterna.Backup av data finns i olika utföranden och gĂ„r att automatiseraEnkelt att installera och uppdatera.Ingen licensieringskostnad existerar.Support finns tillgĂ€nglig i olika former.Dock sĂ„ Ă€r inte PostgreSQL ett bra DBMS att byta till i dagslĂ€get dĂ„ systemet inte fungerade pĂ„ grund av att vissa uttryck inte översattes ordentligt samt att ingen motsvarighet till LIST existerar. Ännu större Ă€r dock problemet med tiden det tar att flytta data till en PostgreSQL-databas dĂ„ det inte Ă€r intressant att lösa problem med funktioner i systemet om det Ă€ndĂ„ inte gĂ„r att anvĂ€nda pĂ„ grund utav att konvertering av data tar sĂ„ lĂ„ng tid som det gör..

BakgrundDen tekniska utrustningen i skolan anvÀnds hÀr som ett samlingsnamn pÄ verktyg som persondator, dokumentkamera, projektor och smartboard. Att eleverna kan anvÀnda denna utrustning finns med som uppnÄendemÄl i den nya lÀroplanen. Den teoretiska utgÄngpunkten i min undersökning kommer frÄn litteraturen samt de bÄda teoretikerna Freinet och Dewey.Det centrala för dem Àr elevernas praktiska deltagande, vilket Äterspeglas i begreppetlearning by doing med ursprung hos Dewey.SyfteAtt undersöka hur pedagoger och elever pÄ en utvald skola anvÀnder sig av den tekniskautrustningen som de har tillgÄng till. Detta för att ta reda pÄ om de ekonomiska resurser som satsas pÄ den tekniska utrusningen pÄ skolan ger nÄgra positiva resultat pÄ elevernas inlÀrning.MetodDenna undersökning har gjorts med kvalitativ analys som ansats. Datainsamling har skettmed hjÀlp av intervjuer av tre pedagoger och sex elever i Ärskurs 6.

MÄnga av vÀrldens ursprungsbefolkningar lever i nybyggarsamhÀllen, dÀr deras situation prÀglas av en social marginalisering och tyngs av sociala problem. För att kunna ge ett bidrag och ökad förstÄelse kring denna problematik Àr studien utformad som en kritisk diskussion kring medborgarskapet. Det statliga medborgarskapet Àr centralt, eftersom det definierar vilka individer och kollektiv som inkluderas respektive exkluderas i en politisk gemenskaps specifika rÀttigheter och skyldigheter. Trots ett inkluderande i det formella medborgarskapet, har ursprungsbefolkningarna dock haft svÄrigheter att ta del utav dessa rÀttigheter. Medborgarskapet vilar pÄ en konstruktion som utformats efter det hegemoniska nybyggar-kollektivets vÀrderingar.

Allt fler skolor satsar pÄ digitalisering och köper in egna datorer till eleverna. I samband med detta stÀlls det krav pÄ eleverna att de skall kunna hantera tekniken och vara digitalt komp-etenta. Digital kompetens ses som en viktig del för elever att besitta och för att fungera i vÄrt samhÀllsliv. Detta Àr dock ingenting som skolan vi studerat frÀmjar dÄ de inte bidrar till en ökad digital kompetens hos eleverna. Det finns forskare som dÀremot anser att det Àr i skolan som eleverna bör fÄ sin digitala kompetens.

Examensarbetets syfte var att bidra med lite mer kunskap kring barns matematikiska utövande, specifikt deras problemlösningsstrategier, samt att synliggöra deras problemlösningsstrategier. Den övergripande forskningsfrÄgan var: vilka problemlösningsprocesser anvÀnder sig barn utav nÀr de inte nÄr de redskap de efterstrÀvar? De teoretiska utgÄngspunkterna har en grund i ett sociokulturellt perspektiv. Undersökningen genomfördes pÄ tre förskolor dÀr totalt 33 barn i Äldern ett till tre medverkade. De olika problemlösningsstrategierna dokumenterades med hjÀlp av observationer i form av löpande protokoll.Resultatet visade att barnen anvÀnt sig utav fem olika problemlösningsstrategier för att lösa hur de ska nÄ det redskap de efterstrÀvar..

Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur sjuksköterskan kan anvÀnda empowerment i vÄrd av unga. Det finns ett stöd i de vetenskapliga artiklar som granskats att anvÀnda sig utav empowerment i vÄrd av ungdomar. Litteraturstudien visar att empowerment stÀrker ungdomar. Sjuksköterskan kan genom empowermentÄtgÀrder understödja sÄ att ungdomar fÄr en bra start i livet. De empowermentÄtgÀrder denna litteraturstudie resulterar i visar att sjuksköterskan genom undervisning direkt till ungdomar men ocksÄ till vuxna i ungdomars omgivning, stödjer ungdomar i den förÀndring de gÄr igenom, samt guidar dem till ett sunt hÀlsobeteende med hjÀlp av prevention.