Vi har i detta examensarbete undersökt rapporteringen om metoden ASL - att skriva sig till lÀsning i hopp om att dra vidare slutsatser om vilken funktion denna metod kan tÀnkas ha inom tidig lÀs- och skrivinlÀrning. För att kunna Ästadkomma just det har vi stÀllt metodens anvÀndning i relation till det digitaliserade informationssamhÀllet med dess ökade krav pÄ lÀs- och skrivförmÄga. Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ innehÄllsanalys har vi studerat och analyserat uppfattningar som framförs i texter pÄ internetplatsen LÀrarnas Nyheter. Resultatet av denna analys har vi sedan tolkat utifrÄn relevant forskning samt sociokulturell teori. Vi har genom vÄr undersökning kunnat pÄvisa att metoden ASL fyller en funktion i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen som ett integrerat stöd i undervisningen samt i egenskap av att vara ett digitalt verktyg..

Hur sÀger specialpedagoger/speciallÀrare att de anpassar datorbaserad trÀning och kompensation för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter? Uppfattar specialpedagoger/speciallÀrare att elevernas motivation för skolarbetet pÄverkas? Anser de att eleven ser sina framsteg och mÄluppfyllelser pÄ ett tydligt sÀtt? Visar studien att specialpedagoger/speciallÀrare anser att eleverna ska trÀna mer pÄ det de inte kan? Eller vÀljer de istÀllet att kompensera för svÄrigheterna och visar pÄ alternativa vÀgar för att eleverna ska ha möjlighet att inkluderas i den ordinarie undervisningen? Genom kvalitativa intervjuer med tre specialpedagoger och tvÄ speciallÀrare har denna studie undersökt hur de individanpassar datorbaserat arbete för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Undersökningen Àr inriktad pÄ specialpedagoger/speciallÀrare som arbetar praktiskt nÀra elever i skolÄr 1-6. Studien visar att specialpedagoger/speciallÀrare sÀger sig utgÄ frÄn elevens behov och initierar inte alltid diagnostisering i första hand. Enligt informanternas uppfattningar Àr det inte antingen trÀning eller kompensation, utan bÄde och.

Denna uppsats tar reda pÄ var nÄgra ungdomar i Ärskurs nio har lÀrt sig att hantera datorn och hur man anvÀnder och tÀnker kring bilder pÄ internet. Jag undersöker hur de pratar och berÀttar om sitt anvÀndande av olika digitala medier som TV, elektroniska spel som TV- och dataspel, mobil och Internet. Jag försöker att fÄnga det informella lÀrandet kring bildhantering och deras tolkningar av bilder. Ungdomarna som blev intervjuade valdes ut av sin lÀrare med hÀlften pojkar och hÀlften flickor, sammanlagt Ätta stycken. Intervjuerna skedde i tre grupper.

Vid kalibrering av en radars antenn placeras radarn pÄ ett vridbord som kan rikta in den mot en mast. PÄ masten sitter ett kors som anvÀnds som riktpunkt. Huvuduppgiften i examensarbetet var att skriva ett program i National Instruments programmeringsmiljö LabVIEW som kan stÀlla in vridbordet med en noggrannhet pÄ 0,1 milliradianer. Programmet ska kunna anvÀndas som ett DLL (Dynamic-link library) i LabWindows/CVI dÀr ett antal olika funktioner ska kunna anropas för styrning av vridbordet. Eftersom nÀstan all maskinvara Àr frÄn National Instruments blev programmet vÀldigt lÀtt att skriva.

Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga och granska olika insatser som gjorts inom ramen för statsbidraget för ?lÀsa, skriva, rÀkna? Är 2009, vid fyra gotlÀndska skolor.  Fokus var pÄ hur elever i skolÄr 1-3 och i behov av sÀrskilt stöd kan bli hjÀlpta av dessa insatser. Empirimaterialet samlades in med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger och rektorer samt analys av ÄtgÀrdsprogram upprÀttade för elever i behov av stöd i svenska eller matematik pÄ skolorna.  Resultaten visade att informanterna vÀlkomnade denna satsning pÄ de yngre barnen.

Bakgrunden till uppsatsen bygger pÄ reflektioner, som Àr gjorda under nÄgra Ärs tid, av elever som stÀndigt kommer för sent till morgonlektion och Àr allmÀnt trötta. Vad beror denna trötthet pÄ? NÀr det vad tid för uppsatsskrivande i Idrott och HÀlsa, kÀndes det som ett bra tillfÀlle att fördjupa sig nÀrmare inom omrÄdet sömn, dÄ sömn Àr en viktig del av den personliga hÀlsan. Huvudsyftet med den hÀr uppsatsen har varit att utifrÄn gymnasieelevers deltagande i undersökningen bilda sig en uppfattning om det finns ett problem med ungdomars sömnvanor och om det Àr relaterat till hög datoranvÀndning. Vad det gÀller sömn sÄ Àr undersökningen mest inriktad pÄ att samla information kring hur mÄnga timmar eleverna sover och vad de sjÀlva anser om sitt sömnbehov.

I skolans styrdokument, Lgr 11, stĂ„r skrivet att skolan ska ansvara för att varje elev efter grundskolan kan anvĂ€nda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lĂ€rande. Genom en kvalitativ studie, gjord pĂ„ tre hem- och konsumentkunskapslĂ€rare samt 50 st elever i Ă„rskurs 8, innehĂ„llande intervjuer, observationer och enkĂ€tstudier, undersöker denna uppsats hur lĂ€rare anvĂ€nder IT i hem- och konsumentkunskapsundervisningen samt vilka uppfattningar som lĂ€rare och elever har till anvĂ€ndningen av IT i Ă€mnet.Resultaten visar att bĂ„de lĂ€rare och elever Ă€r positiva till anvĂ€ndningen av IT i Ă€mnet hem- och konsumentkunskap, men att det frĂ€mst Ă€r tiden och skolans ekonomi som styr hur det anvĂ€nds. Även faktorer som lĂ€rarens intresse, utbildning och bristen pĂ„ datorer i skolan spelar en stor roll i vilken utstrĂ€ckning IT anvĂ€nds..

SAMMANFATTNING/ABSTRACTI dag ses lÀsande och skrivande som naturliga företeelser i vÄrt samhÀlle. Vi har svÄrt att tÀnka oss hur det skulle vara att inte kunna lÀsa och skriva. Genom Ärens lopp har mÄnga lÀroplaner passerat och diskussionerna om vilken metod som Àr den bÀsta för att lÀra barn lÀsa och skriva har varit mÄnga.VÄrt arbete Àr skrivet ur ett barnperspektiv med syftet att belysa hur nÄgra elever uppfattar skolan som miljö för sin skriftsprÄksutveckling. Till syftet har vi dessutom kopplat följande forskningsfrÄgor:· Vilken nytta och mening ser eleverna med att lÀra sig lÀsa och skriva?· Vad ser eleverna som lustfyllt i skolan?· Vilka likheter och skillnader finns det mellan hur elever, som har lÀtt respektive svÄrt att lÀsa och skriva, ser pÄ skolans lÀs- och skrivundervisning?· Vad anser eleverna om fÀrdighetstrÀning respektive funktionellt skrivande?· Hur uppfattar eleverna svÄrighetsgraden pÄ de uppgifter och utmaningar de möter i skolan?Vi har genomfört en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat barn vid tvÄ olika skolor.

Syftet med denna studie Àr att beskriva fyra lÀrares uppfattningar om Arne Tragetons metod att skriva sig till lÀsning i sin undervisning och vilka begrepp som de anvÀnder nÀr de beskriver metoden. Den metod som anvÀnds i studien Àr kvalitativa intervjuer. Teoretisk grund för studien bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv. Teori baserad pÄ ett sociokulturellt perspektiv har anvÀnts i analysen av denna studie. Begrepp som lÀrarna anvÀnt sig av i studien Àr bland annat verktyg, samarbete, erfarenhet, upplevelse, glÀdje, kreativitet och kommunikation.

I kursen VFU, verksamhetsförlagd utbildning, ingÄr det att skriva ett examensarbete pÄ 7,5 högskolepoÀng, detta Àr mitt arbete. Efter min praktik pÄ Bygglovsavdelningen, SamhÀllsbyggnadskontoret, Kalmar kommun, fick jag idén att skriva om Kalmarförskolan. Idén fick jag av bygglovsarkitekten, tillika min handledare för detta arbete, David Frankel. I arbetet beskriver jag hur ett byggprojekt av samhÀllelig karaktÀr uppkommer, tar form och utvÀrderas. DÄ det inte finns nÄgon facklitteratur i Àmnet har jag fÄtt förlita mig pÄ Kalmar kommuns tjÀnstemÀn för att fÄ tag pÄ information samt att fÄ möjlighet till intervjuer..

Barnen Àr den grupp i samhÀllet som anvÀnder datorer allt mer och mer. Idag finns det pedagogiska lÀrospel som ska hjÀlpa barnen med att lÀra sig skriva, lÀsa och rÀkna i skolan. Vi har intresserat oss för dessa typer av spel och vi har i denna uppsats undersökt hur ett sÄdant spel kan hjÀlpa barn och vad det Àr i spelet som representerar ett lÀrande. Vi har anvÀnt oss utav ett spel vid namn LÀslandet frÄn LÀramera AB och gjort observationer med hjÀlp av en metod som varit av bÄde kvantitativt och kvalitativt slag. Den kvantitativa ansatsen bestod i att vi anvÀnde oss av strukturerade observationer och det kvalitativa lÄg i att vi anvÀnde oss utav Think Aloud protocol.

Syftet med detta arbete har varit att belysa hur kompensatoriska hjÀlpmedel vid lÀs- och skrivsvÄrigheter kan integreras i klassrumsundervisningen. Jag ville lÀra mig mer om hur man kan arbeta för ett kompensatoriskt tÀnkande i en inkluderande skola. Jag har gjort en kvalitativ fallstudie och under en vecka följt en elev med dyslexidiagnos i skolÄr 4. Jag har i olika klassrumssituationer observerat hur kompensatoriska hjÀlpmedel anvÀnds eller inte anvÀnds. Observationen följdes upp med semistrukturerade intervjuer med elev, förÀlder, klasslÀrare, specialpedagog och rektor. Under min observation fick jag uppleva hur viktig klasslÀrarens förmÄga att skapa struktur och sammanhang Àr för elever i allmÀnhet och för elever med dyslexi i synnerhet.

Marknadsinformationen Àr ett redskap som nyttjas utav fastighetsvÀrderare och fastighetsanalytiker, men Àven utav mÄnga andra aktörer pÄ finansmarknaden som ett vÀrderingsunderlag. En korrekt och sanningsenlig marknadsinformation Àr nÄgot som efterstrÀvas. Studien som utförs Àmnar undersöka hur fastigheters marknadsvÀrde med marknadsinformationen jÀmte ett börsnoterat fastighetsföretags Ärsredovisning som berÀkningsunderlag skiljer sig Ät emot en ortsprisanalys Inledningsvis görs en teoretisk genomgÄng utav de fastighetsbegrepp och metoder som nyttjats i undersökningen. Fokus ligger pÄ ortsprismetoden och kassaflödesmetoden. TillÀmpningen utav dessa metoder sker i berÀkningsprogrammet Excel i syfte att man skall kunna betrakta och granska marknadsinformationens och Ärsredovisningens marknadsvÀrden jÀmfört med en ortsprisanalys.

UtgÄngspunkten och inspirationen för mitt examensarbete var en nyfikenhet pÄ bilderboken som format och objekt. Under sjutton veckor utforskade jag bilderboksformatet genom att skriva, illustrera och formge en egen berÀttelse. Det konkreta, offentliga, resultatet blev en 28-sidig bilderbok om jordens undergÄng, ?Noas Hotell?, utgiven pÄ eget förlag. Teoretiskt blev resultatet en grundlÀggade förstÄelse för bilderbokens egenart och barnperspektivets viktiga roll (och potential) i bilderboksmediet samt möjligheterna och svÄrigheterna med att bÄde skriva och illustrera en bilderbok..

Dagens ungdomar lever i en vÀrld dÀr digitala medier stÀndigt Àr nÀrvarande. I följande studie analyseras elva högstadieungdomars syn pÄ digitala medier i en skolkontext respektive en privat/fritidskontext. Ungdomarna har fÄtt göra sin röst hörd genom intervjuer. Generellt sett Àr eleverna positivt instÀllda till digitala medier. Digitala medier hjÀlper dem att kommunicera med vÀnner, familj, slÀkt och lÀrare samtidigt som medierna erbjuder spel, underhÄllning och tillhandahÄller verktyg för att exempelvis skriva, hantera och spara information och skolarbeten.