Motivation Àr en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrÄn motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 mÀn och 53 kvinnor, frÄn en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkÀten The Academic Motivation Scale.

VÄrt syfte med denna undersökning var att beskriva kvalitéer i texter som producerats av elever som haft datorn som hjÀlpmedel i processen i att lÀra sig skriva och lÀsa. Bakgrunden Àr till stor del uppbyggd kring olika aspekter av skriv- och lÀsinlÀrning. Vi belyser Àven teorier om lÀrande i bakgrunden. Metoden vi anvÀnde oss av för att finna dessa kvalitéer var textanalyser. Totalt samlade vi in 21 texter som var skrivna av elever som gick i tredje skolÄret.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i Ärskurs nio. Det Àr totalt 24 elevtexter frÄn ett ersÀttningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna Àr skrivna av pojkar och tolv Àr skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fÄtt Àr att skriva en novell utifrÄn en bild.Syftet med detta arbete Àr att se eventuella skillnader i sÀttet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna Àr. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omstÀndigheter.

Syftet med detta arbete har varit att belysa hur kompensatoriska hjÀlpmedel vid lÀs- och skrivsvÄrigheter kan integreras i klassrumsundervisningen. Jag ville lÀra mig mer om hur man kan arbeta för ett kompensatoriskt tÀnkande i en inkluderande skola. Jag har gjort en kvalitativ fallstudie och under en vecka följt en elev med dyslexidiagnos i skolÄr 4. Jag har i olika klassrumssituationer observerat hur kompensatoriska hjÀlpmedel anvÀnds eller inte anvÀnds. Observationen följdes upp med semistrukturerade intervjuer med elev, förÀlder, klasslÀrare, specialpedagog och rektor. Under min observation fick jag uppleva hur viktig klasslÀrarens förmÄga att skapa struktur och sammanhang Àr för elever i allmÀnhet och för elever med dyslexi i synnerhet.

Syftet med uppsatsen Àr att medvetandegöra och reflektera över de olika stegen i den kreativa processen att skriva en saga. Jag ville undersöka om jag kan skriva en saga och hur. Det Àr till stor del ett konstnÀrligt arbete dÀr jag först skrivit en saga. DÀrefter lÀste jag upp den för ett antal förskolebarn som responderade med att rita bilder ur sagan. Jag valde att anvÀnda en sjÀlvetnografisk metod.

Varje Är drabbas patienter av vÄrdskador orsakade av hÀlso- och sjukvÄrden. Avvikelserapportering Àr en viktig del i patientsÀkerhetsarbetet för att förhindra vÄrdskador och sÄledes Àven en viktig del i allmÀnsjuksköterskans arbetsuppgifter. Trots det förekommer troligtvis stora mörkertal i rapporteringen av avvikelser inom hÀlso- och sjukvÄrden. Syftet med studien Àr att undersöka allmÀnsjuksköterskans attityder till avvikelserapportering. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes pÄ tvÄ somatiska vÄrdavdelningar pÄ ett sjukhus i södra Sverige.

Man ska lÄta barn skriva tidigt och erbjuda barnen skrivsituationer som kÀnns meningsfulla och roliga. Det Àr Àven viktigt att barnen fÄr skriva mycket och att de fÄr skriva utifrÄn sin förmÄga och sina egna erfarenheter. HöglÀsning kan stimulera barnen pÄ ett bra sÀtt och inspirera till den fria skrivningen. I detta fall kan folksagor vara bra att anvÀnda sig avutifrÄn deras tydliga struktur och fantasifulla innehÄll. Syftet med vÄr undersökning var att studera hur barns fria skrivning kan utvecklas genom arbete med folksagor.

Mitt syfte med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad lÀs- och skrivinlÀrning innebÀr, bÄde det som barn sjÀlva kan rÄda över och sÄdant som Àr yttre faktorer. Detta arbete bygger pÄ studier inom litteratur, frÀmst nyare forskning men vid studier av de olika metoderna har Àldre böcker anvÀnts, dÄ nyare inte fanns att fÄ tag i.Jag har först beskrivit de olika delarna som barn tillÀgnar sig nÀr de ska lÀra sig lÀsa och skriva, sedan följer en beskrivning av tre olika metoder inom lÀs- och skrivinlÀrningen.Min slutsats efter arbetets gÄng har inte tillfört forskningen nÄgot nytt eftersom det Àr en studie inom den litteratur som finns idag. Jag har dÀremot fÄtt en bra grund att stÄ pÄ i mitt arbete som lÀrare för de yngre Äldrarna, nÀr jag ska lÀra elever att lÀsa och skriva..

Med tanke pÄ att alla mÀnniskor helst sysslar med nÄgot de tycker Àr roligt och sÄledes blir bra pÄ det, ville vi undersöka om vi kunde pÄverka eleverna i vÄra praktikklasser till ökad motivation dÄ det gÀller att skriva. Att kunna uttrycka sig skriftligt, underlÀttar i andra Àmnen men Àr Àven en stor tillgÄng i framtida studier och yrkesliv. Vi tror att alla kan skriva, det krÀvs endast övning samt sjÀlvförtroende. Genom att ta reda pÄ hur eleverna sÄg pÄ sitt skrivande i början och slutet av perioden fick vi ett mÀtbart resultat av vÄr undersökning. I de skrivövningar vi gjorde var syftet endast att göra det roligt att skriva.

SammanfattningSyftet med detta arbete Àr att undersöka hur VÀrmlands Museum utarbetar sin verksamhet och förmedlar sitt samhÀllsuppdrag mot skolan, samt hur verksamma lÀrare i praktiken nyttjar lÀnsmuseet i historieundervisningen för grundskolans tidigare Är.I undersökningen besvaras tvÄ frÄgestÀllningar: ?PÄ vilket sÀtt organiserar VÀrmlands museum sin pedagogiska verksamhet för att bidra till historieundervisningen i grundskolans tidigare Är?? och ?Hur anvÀnds VÀrmlands Museum i historieundervisningen för grundskolans tidigare Är??Grunden för arbetet bestÄr utav kvalitativa intervjuer. TvÄ museipedagoger som Àr anstÀllda sedan ett respektive tvÄ Är pÄ VÀrmlands Museum och fyra lÀrare som har praktiserat sitt yrke frÄn nio till trettio Är pÄ olika skolomrÄden i VÀrmland, har intervjuats.Resultatet frÄn undersökningen visar att VÀrmlands Museum erbjuder flera pedagogiska program som kan anvÀndas i grundskolans historieundervisning. Merparten utav programmen har utgÄngspunkt i tvÄ permanenta utstÀllningar. LÀrarna har nyttjat museet i historieundervisningen med olika syften.

Den amerikanske psykologen James W. Pennebaker introducerade pÄ 1980- talet en ny metod dÀr man skulle hantera sina kÀnslor genom att skriva - att ?skriva sig frisk?. Metoden kallas ?Expressive Writing?.Med hjÀlp av metoden ?Expressive Writing? har jag i en empiristyrd studie fÄtt inblick i psykologistuderandes expressiva material.

?Repetition Àr kunskapens moder ? en studie om hur tvÄ arbetslag pÄ olika skolor arbetar med lÀs- och skrivinlÀrningsmaterial i Är 1?, ett examensarbete skrivit av Josefine BÀckström och Elisabeth Meijer. Vi har redogjort för tidigare forskning som berör lÀrobokens auktoritet och vilken betydelse lÀrarens personliga och pedagogiska roll har för undervisning. Teorier frÄn Vygotskij lyfts i studien, att det Àr eleven sjÀlv som ska lÀra sig att lÀsa och skriva, men hon behöver inspiration, motivation och uppmuntran pÄ vÀgen. Studien Àr baserad pÄ kvalitativ forskningsmetod genom insamling av intervjuer och observationer som har resulterat i en redogörelse för de material arbetslagen anvÀnder.

För att vÀrna om finansiell stabilitet utförs kontinuerligt bedömningar utav de risker och hot som Äterfinns mot det finansiella systemet, man granskar ocksÄ det finansiella systemets motstÄndskraft emot dessa. För att förhindra att nya bankkriser uppstÄr införs med jÀmna mellanrum nya regleringar. DÀribland skall en ny redovisningsmodell implementeras för redovisning utav kreditförluster ? Expected loss model. Denna redovisningsmodell ger upphov till ett ökat inslag av bedömningar vid redovisning utav kreditförluster.

Vilka förvÀntningar och tankar har femÄringarna inför att börja i förskoleklassen? Som pedagog och lÀrare vill man ha kunskap om vilka förvÀntningar och tankar barn har om förskoleklassen, dÄ det sker förÀndringar i barns liv. Förskolan förknippas med lek, medan förskoleklassen förknippas med lÀrandet..

Motivation Àr en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrÄn motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 mÀn och 53 kvinnor, frÄn en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkÀten The Academic Motivation Scale.