Det a?r inte la?ngre en fra?ga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det a?r snarare fra?gan om na?r. Det har skett en utveckling inom diskursen fo?r kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer fo?rebygger och fo?rbereder fo?r dessa extraordina?ra ha?ndelser snarare a?n att reagera na?r krisen va?l har intra?ffat.Denna studie syftar till att vidga diskursen inom krishantering i en svensk kontext genom att underso?ka svenska myndigheter och deras fo?rma?ga att vara proaktiva na?r det ga?ller krishantering, det vill sa?ga arbeta redan fo?re en kris.

Uppsatsen beskriver varför lÀrare anvÀnder datorn i undervisningen och vilka hinder som finns för anvÀndandet. Den beskriver ocksÄ vilka syften lÀrare har nÀr de anvÀnder pedagogiska program och varför de inte anvÀnder pedagogiska program. Studien har genomförts i tvÄ delar. Dels en kvantitativ undersökning med enkÀter riktade till lÀrare i Linköpings kommun, och dels en kvalitativ undersökning med intervjuer av lÀrare. Av undersökningens resultat framgÄr att datorn anvÀnds mest till ordbehandling följt av InternetanvÀndning och pedagogiska program.

Syftet med studien Ă€r att fĂ„ ta del av verksamma lĂ€rares upplevelse av arbetet med LTG-metoden, ljudmetoden samt metoden att skriva sig till lĂ€sning. LikasĂ„ Ă€r studiens syfte att kartlĂ€gga lĂ€rares instĂ€llning till olika hjĂ€lpmedel som finns att anvĂ€nda i lĂ€s- och skrivinlĂ€rningen sĂ„som lĂ€romedel, elevproducerat material, skön- och facklitteratur, medier, populĂ€rkultur och IKT. Vi intervjuade sex lĂ€rare verksamma i Ă„rskurs ett till tre för att ta del av deras tankar och upplevelser.Intervjuerna visade att alla lĂ€rare anvĂ€nder sig av samtliga lĂ€s- och skrivmetoder och tycker att de bör gĂ„ hand i hand för att eleverna ska fĂ„r bĂ€sta möjliga förutsĂ€ttningar att lĂ€ra sig lĂ€sa och skriva och kĂ€nna glĂ€dje inför skriftsprĂ„ket. Som en röd trĂ„d genom samtliga metoder nĂ€mns den glĂ€dje som vissa delmoment i metoderna ger inför skrivandet och lĂ€sandet. Även lĂ€rarens betydelse Ă€r genomgĂ„ende; Ă€r inte lĂ€raren positiv och engagerande sker inget lĂ€rande oavsett metod.

Arbetet bygger pÄ en kvalitativ forskningsstudie över elevers aktiviteter vid datorn i och med lektionstillfÀllen. Rapporten visar huruvida elever anvÀnder sina skoldatorer till annat Àn vad som Àr avsett för undervisningen. Skolans reglering av elevernas datoraktivitet samt strategier som eleverna tar till för att kringgÄ dessa regler Àr ytterligare tvÄ aspekter som hanteras. UtifrÄn intervjuer delges elevernas egna perspektiv pÄ fenomenet och dÀrtill en objektiv bild begrundad pÄ observationer. Insamlat datamaterial har analyserats utifrÄn relevant litteratur samt tidigare forskning och delgett ett resultat.

En fallstudie tillĂ€mpades för att undersöka de inbyggda apparna, Internet Explorer 10, den nya utforskaren File Explorer och reparationsverktyget ?ÅterstĂ€ll datorn utan att ta bort filer? i Windows 8. Analysen visade att apparna E-post, Kontakter och Meddelanden sparade större delar av anvĂ€ndarens Facebook-profil lokalt pĂ„ datorns hĂ„rddisk. NĂ€r bildfiler öppnades upp med appen Foton sparades miniatyrbilder av originalet pĂ„ hĂ„rddisken. NĂ€r videofiler spelades upp med appen Video sparades filnamnet i filer.

MÄlet med det hÀr examensarbetet Àr att skapa positiv konst som ska hjÀlpa mÀnniskor att börja tÀnka och kÀnna sig mer positiva. För att ta reda pÄ vad som upplevs som positivt i fÀrg, form och motiv utfördes en undersökning pÄ mÄlgruppen. MÄlgruppen bestod av flickor mellan 14 och 18 Är, dÄ de enligt rapporter Àr den grupp i samhÀllet som mÄr sÀmst. I undersökningen fick flickorna titta pÄ 6 stycken olika tavlor, varav 5 stycken var mÄlade med olika positiva inslag i bÄde fÀrg, form och motiv, medan 1 tavla var mÄlad med negativa inslag. Flickorna fick skriva ner hur de upplevde tavlorna och i nÀsta moment fick de sjÀlva skapa nÄgonting med inspiration utav en tavla som de sjÀlva valt.

VÄrt examensarbete gick ut pÄ att undersöka om barn kan utveckla sitt kreativa skrivande genom att skriva dikter. Undersökningen genomfördes under vÄr slutpraktik som vi gjorde i Är 4 pÄ en skola i Kiruna. Klassen bestod av 16 pojkar och 6 flickor. Eleverna fick lyssna pÄ, lÀsa och skriva dikter pÄ varierande sÀtt. Diktskrivandet följde ett processorienterat arbetssÀtt.

Studiens syfte var att undersöka kvinnliga poetersupplevelser och erfarenheter av att skriva poesi, utifrÄn frÄgan om varförman skriver. Sex poeter intervjuades. Intervjuerna analyserades tematiskt,vilket gav följande teman: Att skriva kan vara att upprÀtta och vistas i etteget rum, en plats dÀr man kan leva, skriva och vara fri, som man vill ha ochbehöver. Det finns starka drivkrafter att skriva och skrivandet Àr en del av ensjÀlv och ens liv. I skrivandet utforskar man det ovissa, man rör sig i riktningmot nÄgot som man (Ànnu) inte vet vad det Àr.

I dagens samhÀlle har den tekniska utvecklingen gÄtt snabbt framÄt. Det krÀvs i stort sett i de flesta yrken att man har en god datorvana. Som blivande bildlÀrare vill jag se hur man kan arbeta med att föra in datorn i bildÀmnet. Att arbeta med datorstödd undervisning i bildÀmnet Àr nÄgot som bÄde kursplan och lÀroplan föresprÄkar. Mot bakgrund av detta har jag intervjuat tre stycken lÀrare pÄ olika skolor som berÀttar om hur de gör för att arbeta med datorn i sin undervisning.

How does the computer influence teenagers' lives. I interviewed five young people, and gave a questionnaire to another 47, about this.What I found was that they were aware of and handled well the risks with the Internet and the computer, but had problems with the computer taking too much of their time. They wanted more time for their families and outdoor activities. It was mainly the Internet that seemed to have an influence on the teenagers, not the computer as a machine. They told me that there was a rough climate on the Internet, partly because of the possibility of being anonymous.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att synliggöra elevers uppfattningar om datorns möjligheter och hinder i relation till deras lÀrande. Detta Àr ett omrÄde som Àr intressant att undersöka, eftersom datorn i detta sammanhang ska hjÀlpa elever i lÀrandet. DÀrför bör elevers uppfattningar om datorns möjligheter och hinder lyftas fram för att utvÀrdera datorns prestanda som ett lÀrandeverktyg. Undersökningen har genomförts pÄ tvÄ gymnasieskolor, en i Halland och en i SmÄland, som nyligen infört projektet En-till-En. Vi har inspirerats av den fenomenografiska intervjumetoden och intervjuat tretton stycken elever vid fyra olika tillfÀllen.

BakgrundI bakgrunden redogörs för litteratur och tidigare forskning kring datorer i förskola och förskoleklass. I dagens samhÀlle anvÀnds datorn som redskap inom mÄnga omrÄden bÄde privat och i utbildningssammanhang. Datorn erbjuder mÄnga nya möjligheter och kan fungera som ett hjÀlpmedel i verksamheten, samt komplettera det traditionella arbetssÀttet.SyfteSyftet med undersökningen var att ta reda pÄ förskollÀrarnas respektive barnens perspektiv nÀr det gÀller datoranvÀndningen, samt deras förhÄllningssÀtt till datorer som lek och arbetsredskap i förskola och förskoleklass.MetodStudien gjordes med hjÀlp av kvalitativa forskningsintervjuer. Redskapet som anvÀndes var öppen riktad intervju med fyra förskollÀrare, vilket innebÀr att intervjuaren formulerar en frÄga och förvÀntas fÄ ett öppet svar. DÀrefter genomfördes Àven fyra barnintervjuer i grupp.ResultatResultatet visar att förskollÀrarna Àr eniga att datorer skall finnas i verksamheten, eftersom det kommer att bli en del av barnens vardag.

Detta arbete pÄvisar ramverket ITIL?s förmÄga att uppnÄ kvalitet hos processmodeller. Arbetet har resulterat i en checklista dÀr kontroll utav kvalitetsfaktorer kan utföras för verksamheter som siktar mot en processmodell med kvalitet. Denna studie har utförts med hjÀlp utav ett företags processmodeller, som baserade sin modellering pÄ ramverket ITIL. UtifrÄn checklistan har dessa processmodeller validerats och analyserats.

IT (Informationsteknik) och IKT (Informations- och kommunikationsteknik) har haft en snabb utveckling de senaste tjugo Ären och det har skett stora förÀndringar i samhÀllet. De stora förÀndringarna sÀtter krav pÄ förskola och skola vars uppgift Àr att förbereda barn och ungdomar inför deras kommande arbetsliv dÀr det garanterat kommer att komma i kontakt med den nya tekniken.Det frÀmsta syftet med denna studie var bland annat att se vad nÄgra pedagoger hade för attityder till IKT i förskolan. En kvantitativ metod har anvÀnds eftersom den ger möjlighet att kunna samla in ett större antal fakta för att sedan kunna analysera och finna mönster. För att fÄ en djupare förstÄelse för de olika Äsikter pedagoger har för IKT i förskolan och hur de arbetar har Àven kvalitativ metod anvÀnts dÄ det Àr enklare att tolka och förstÄ det resultat som framkommer.Resultatet visar att det finns en viss oro hos pedagogerna för att datorn ska ta för mycket tid och att de andra aktiviteterna som till exempel fysiska aktiviteter och utevistelse ska bli Äsidosatta. Men pedagogerna anser Àven att datorn Àr ett bra komplement och hjÀlp till barnens matte, lÀs- och skrivinlÀrning.

SammanfattningDet hÀr examensarbetet har gÄtt ut pÄ att undersöka hur en manual kan utformas för att instruera i att skriva klarsprÄk om teknisk information.Jag har arbetat utifrÄn principerna lÀsligt, lÀsbarhet och lÀsvÀrde samt lÀst studier i hur en skribent kan förenkla en text. Jag har ocksÄ utfört en textanalys, gruppintervju och anvÀndartest för att skapa en manual som kan vara anpassad utifrÄn mÄlgruppens behov. I mitt arbete har jag anvÀnt mig av principer för att skriva klarsprÄk. Det Àr att mÄlgruppsanpassa, anvÀnda bekanta ord, skriva en logisk meningsbyggnad och att -strukturera texten pÄ rÀtt sÀtt. Manualen blev kortfattad för att passa mÄlgruppen. Den innehÄller mÄnga exempel för att skapa förstÄelse och lÀsvÀrde..