Bakgrund: Under de senaste åren har debatten om ungdomars psykiska besvär hamnat i rampljuset. Undersökningar som gjorts på området visar bland annat att orsakerna, till att ungdomar upplever känslor som ångest, oro och stress, kan vara ökad individualisering och ökad valfrihet. Dagens samhälle erbjuder en rad olika valmöjligheter och livsstilar och det kan för vissa ungdomar vara en utmaning Att orientera sig bland dessa. Syfte: Med redogörelser och resonemang, som beskrivs i uppsatsen, kan man anta att de förändringar som skett, i takt med det moderna samhällets framväxt, har påverkat ungdomarnas situation i samhället. Uppsatsen syfte är att lyfta fram en grupp ungdomar som upplever ett sviktande välbefinnande och presentera deras berättelser för att på så vis synliggöra deras inställning till hur dagens samhälle påverkar deras välbefinnande. Jag vill även skapa en förståelse för hur de rör sig inom och förhåller sig till olika samhällsarenor och sociala arenor.Metod: Studien är baserad på narrativ metod.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte:Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället.

Idag finns det enligt Statistiska Centralbyrån omkring 165 000 personer som är synnedsatta, varav cirka 23 000 är gravt synnedsatta och blinda. Dock tyder den demografiska utvecklingen på en kraftigt ökad livslängd och därmed kan dessa siffror väntas öka, då synnedsättning är en av de funktionsnedsättningar som blir vanligare och vanligare hos äldre. Genom landats syncentraler tränas orienteringsnedsatta i hur de skall kunna orientera sig i trafiken med hjälp av bland annat utformningar i gatumiljön som informationsindikatorer. Teknikkäppen är ett hjälpmedel för att kunna ta in denna taktila information och identifiera hinder. Många av de personer som har synnedsättning eller blindhet använder sig av den information som bildar såkallade ledstråk.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte:Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället.

Idag finns det enligt Statistiska Centralbyrån omkring 165 000 personer som är synnedsatta, varav cirka 23 000 är gravt synnedsatta och blinda. Dock tyder den demografiska utvecklingen på en kraftigt ökad livslängd och därmed kan dessa siffror väntas öka, då synnedsättning är en av de funktionsnedsättningar som blir vanligare och vanligare hos äldre. Genom landats syncentraler tränas orienteringsnedsatta i hur de skall kunna orientera sig i trafiken med hjälp av bland annat utformningar i gatumiljön som informationsindikatorer. Teknikkäppen är ett hjälpmedel för att kunna ta in denna taktila information och identifiera hinder. Många av de personer som har synnedsättning eller blindhet använder sig av den information som bildar såkallade ledstråk.

Bläddring och rullning är de vanligaste sätten Att orientera sig på i digitala presentationsytor. Tidigare undersökningar om hur människor orienterar sig på stora presentationsytor har visat att det inte finns någon statistisk skillnad mellan bläddring och rullning med avseende på hur lång tid det tar att läsa en text och hur lång tid det tar att söka information i texten, men att människor ändå föredrar att använda rullning som orienteringssätt. Gäller dessa resultat även för små presentationsytor? Utifrån denna bakgrund genomfördes en undersökning på små presentationsytor. Som metod användes loggning och enkäter.

Mitt syfte är att initiera och driva ett utvecklingsarbete med inriktning mot IKT på fritidshemmet. Fokus ligger på hur IKT kan användas inom fritidspedagogiken. Utvecklingsarbetet sker genom att i aktion pröva och utveckla ett antal IKT aktiviteter på fritidshemmet. En granskning av vilka fördelar och nackdelar som kan finnas är en möjlig väg att finna former för hur fritidshemmet kan arbeta med IKT. Frågeställningen lyder: Vilka kunskapsmöjligheter kan IKT i form av mobilt lärande ge barn på fritidshemmet.

Hälften av alla personer över 90 år har en demenssjukdom, och incidensen för demenssjukdom ökar med åldern. Demenssjukdom medför nedsättning av kognitiva funktioner vilket kan medföra svårighet att tolka information och orientera sig. Även minne, språk och tankeförmåga kan försämras. Rummet är av stor vikt för personer med demenssjukdom. Att känna igen föremål, hitta rätt i miljön och att tolka information rätt spelar en stor roll för välbefinnandet.

TitelGod, don't you ever feel like everything we do and everything we've been taught is just toservice the future?1FörfattareTor KindahlKursMK1500: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTerminVT2011SyfteAtt undersöka vilken typ av mediekunskaper eleven kan utveckla i den svenskagymnasieskolan (Gy2011) och hur detta ska förstås i relation till forskning inom MediaLiteracy samt utbildningsfilosofier och politiska ideologier.Metod och materialECA (Ethnographic content analysis) och styrdokument för gymnasieskolan.HuvudresultatMediekunskaperna handlar mer om Att orientera eleven i olika mediekunskapsområden samtgrundläggande färdighetsträning som både gäller hur man använder media och hur medier kananvändas för att sprida budskap - i synnerhet till olika målgrupper. De handlar mindre om attbelysa intressekonflikter, normer och värderingar i samhället. Mediekunskaperna igymnasieskolan är följaktligen en snäv gestaltning av vad som förespråkas inom MediaLiteracy-forskningen. Man kan av samma orsak även konstatera att kunskaperna i hög grad ärinordnat under vad Englund kallar den vetenskapligt rationella utbildningskonceptionen..

När vi ser en annan människa börjar vi redan där kategorisera henne eller honom. Anledningen är att förenkla och att lättare kunna orientera oss i den sociala verkligheten. I vår studie har vi undersökt hur en sådan kategorisering eller identifikationsprocess ser ut när det första mötet sker via en bild.Studiens utgångspunkt var en kvalitativintervju med bilder som diskussionsunderlag fyra stycken personer deltog och fick försöka tillskriva en identitet till ett objekt i en bild. Totalt användes sex stycken bilder föreställandes olika typer av människor och händelser.Resultatet visar att identifikationsprocessen går igenom fyra faser med tillhörande underprocesser. Den första fasen ämnar till att ringa in vad som sker och hitta ett underlag för vidare personbeskrivning.

I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med demenssjukdoms mentala fo?rma?ga Att orientera sig. Min bakgrund som undersko?terska i kombination med min kunskap i hur rum pa?verkar ma?nniskans beteende go?r att jag reagerat pa? de miljo?er da?r dessa personer vistas. Studien a?r genomfo?rd pa? Marielunds a?ldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att fra?mja de boendes sja?lvsta?ndighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslo?jar en ma?ngd rumsliga hinder som pa?verkar orienterbarheten negativt fo?r personer med demenssjukdom.

Jag har i mitt kandidatarbete arbetat med ljud och akustik i gamla kyrkor. Gamla byggnader och hus har alltid fascinerat mig. Det finns en sorts tyst berättelse i äldre byggnader. Jag känner en vördnad inför gamla hus och de som ritat och byggt dem. De berättar om sin tid och om saker vi glömmer bort.

KOGNITIV PSYKOLOGI DEFINIERAS som människans förmåga att samla in och bearbeta information. Allt vi ser i vardagen bearbetas av hjärnans kognitiva processer där hjärnan sorterar och försöker kategorisera information för att göra det lättare för oss människor Att orientera oss i vår miljö. Genom denna process kopplar hjärnan ihop det vi ser med det vi vet och skapar på detta sätt ett verktyg som hjälper oss att se, höra, minnas och tänka. DETTA VAR VAD Henrik Roos och Sebastian Jääskeläinen ville utforska närmare. En djupdykning ner i människans intellekt gick av stapeln för att se hur vi påverkas av det vi ser och på vilket sett vi relaterar detta till vårt eget förflutna.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur elever i årskurs 3 tänker kring begreppet naturkatastrofer. Hur uppfattar de naturkatastroferna som sker runt om i världen och de som sker här i Sverige? Hur kan de koppla dessa till en karta? För att ta reda på detta har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi har djupintervjuat 9 elever, indelade i 3 grupper, från en skola belägen utanför Malmö. Vårt resultat visar att eleverna har en förståelse för att naturkatastrofer kan inträffa i Sverige, de är dock medvetna om att de som inträffar i närområdet inte är i samma omfattning som i andra delar av världen. Emellertid brister eleverna i sin kartkunskap, det vill säga de hade svårt för att förstå och orientera med hjälp av en världskarta.

Syftet med rapporten har varit att studera gymnasielevers uppfattningar om skolbibliotek, elevernas informationshantering och deras sökstrategier. Dagens skola präglas av ett allt omfattande informationsutbud, där eleverna i regel förväntas att själva söka efter information och sammanställa kunskap. Det förändrade syn- och arbetssättet ställer således stora krav på elevernas arbetsmetoder men även i hur skolans personal väljer att utforma undervisningen.Analysen synliggör att gymnasieeleverna till stor del använder Internet i sina arbetsmetoder och tillskriver informationskällan positiva vinster i dess snabbhet och lättillgänglighet. På samma gång upplever flera elever att Internet medför en rad källkritiska svårigheter och problem i deras arbetsmetoder. Analysen visar även att flera elever uttrycker svårigheter i Att orientera sig i skolbiblioteket och att på ett fullständigt och positivt sätt använda sig av skolbibliotekets källmaterial.