Bakgrund och problem: I dagens globaliserade värld tätnar konkurrensen och konsumenterna får allt fler alternativ att välja mellan. Avståndet mellan länder har blivit mindre tack vare bland annat utvecklad infrastruktur och effektivare transporter. Studien ämnar undersöka hur nödvändigt det är att ta hänsyn till olika kulturella aspekter när man vill expandera utomlands.Syfte: Att undersöka vilken roll kultur spelar när svenska företag etablerar sig på utländska marknader samt vilka etableringsstrategier de kan använda sig av.Avgränsning: För att göra problematiseringen mer konkret tittar vi på H&M som det svenska företaget, och tar hjälp av Exportrådet i USA, Kina och Saudiarabien.Metod: Kvalitativ metod med intervjuteknik är den metod som används som tillvägagångssätt för att få fram empirin.Resultat och slutsats: För Att lyckas med en utlandsetablering krävs förståelse för kultur, samt att man till viss del anpassar organisationen och strategin därefter. Nyckeln är att hitta den gyllene medelvägen, vilket innebär att man hittar en balans i anpassningen mellan sin egen kultur och den kultur man vill etablera sig i..

Studiens syfte är att få en djupare insikt i hur fem lärare arbetar och förhåller sig till ett utdrag ur dagens läroplan. Detta utdrag ur Lpo -94 handlar om lärarens plikt att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov.Den bakgrund som uppsatsen vilar på, tar sin utgångspunkt i läroplansforskningen som i sin tur är uppdelad i tre områden; den normativa läroplanen, den dolda läroplanen och den implementerade. Den metod som valts för att besvara uppsatsens syfte är den kvalitativa intervjun. Fem intervjuer görs där samtliga lärare ger uttryck för sina åsikter och berättar om sina olika arbetssätt i relation till det utdrag som gäller för studien.I diskussionen redovisas att de intervjuade lärarna har en positiv och likvärdig inställning till utdraget ur läroplanen. De är måna om att sträva efter att ta hänsyn till varje elevs förutsättningar och behov i undervisningen.

Studien handlar om ett klassmorfarprojekt, som syftar till att förändra elevernas förutsättning-ar att må bra och lyckas med skolarbetet. Undersökningen gjordes för att lyfta fram hur klassmorfarverksamheten i praktiken kan leda till den önskade förändringen för eleverna.Min valda metod har karaktär av aktionsforskning. Med denna ansats som grund har jag till-sammans med personer som arbetar i klassmorfarprojektet genomfört en deltagarorienterad forskning av hur klassmorfar bemöter elever och lärare respektive själv blir bemött.Resultatet visar att klassmorfar har en oklar roll genom att det inte klargjorts i vilken mån han får delta i ren undervisning. En del av de lärare som han avses stödja ser honom som en hjälp i undervisningen medan andra känner sig hotade i sin yrkesroll. Eleverna uppfattar genomgå-ende klassmorfar som en sympatisk ?hygglig prick?.

Syftet är att undersöka hur två lärare på två olika skolor introducerar och arbetar med begreppen "lika med" och "inte lika med" i år 1 och vilka kunskaper och vilken förståelse elva elever har om begreppen. Vi använde en kvaliatativ undersökningsmetod bestående av intervjuer och en matematikdiagnos.Lärarnas undervisningsmetoder överensstämmer vid introduktionen av begreppet "lika med", men ingen av dem arbetar med begreppet "inte lika med". Den ena klassen består uteslutande av elever med svenska som förstaspråk medan den andra bara har en elev med svenska som förstaspråk. En skola arbetar mer med gruppövningar, problemlösningar, vardagsanknutna uppgifter och talar mer matematik medan den andra fokuserar mer på språket, använder Montessorimaterial och färdiga läromedel.Eleverna lyckas bättre med uppgifter där de kan använda sig av laborativt, konkret material eller där det finns både bild och symbolspråk i kombination, än med uppgifter som enbart innehåller abstrakt symbolspråk. De har inte arbetat med symbolen "inte lika med" men majoriteten löser ändå de uppgifter som innehåller symbolen.

Syftet med studien är att beskriva och analysera lärares upplevelser av socialt arbete med fokus på barn i utsatta livssituationer. Följande frågeställningar har formulerats; Hur ser lärare på sin roll i arbetet med elever i utsatta livssituationer eller livsmiljöer? Vilket utrymme upplever lärare att dessa frågor får och har i skolan? Vilka framgångsfaktorer och hinder upplever lärare i sitt arbete med elever i utsatta lägen? Studien bygger på en kvalitativ ansats med semistrukturerade kvalitativa intervjuer som metod. Elva lärare har intervjuats om sina upplevelser av sitt arbete. Lärarnas berättelser om deras upplevelser av arbetet handlar om komplexitet i arbetet med förväntningar från olika håll, relationsskapande, stöd av kollegor och medarbetare, tidsbrist, otillräckliga resurser, krav på att eleverna ska ha full måluppfyllelse, krävande eller oengagerade vårdnadshavare, skillnader mellan skolor och stadsdelar, gränssättning, prioriteringar och ett tidskrävande dokumentationsarbete.

Försvarsmakten genomför skarpa uppdrag på flera platser i världen, både i extrem kyla och hetta för Att lyckas lösa påfrestande uppgifter krävs både kunskap och erfarenhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka om Militärhögskolan Karlberg bör utbilda sina kadetter i varmt klimat, så att de innehar kunskapen innan de kommer ut på sina förband. Syftet har brutits ned i följande frågeställningar. Huvudfrågeställning: Bör kadetter på militärhögskolan utbildas i varmt klimat?Delfrågor: Definiera vad varmt klimat är, Hur påverkar värmen människan och vilka risker finns? Vilka utbildningar bedriver Försvarsmakten idag över varmt klimat?Varför utbildar inte Militärhögskolan Karlberg sina kadetter i varmt klimat? Jag har använt mig av metoden induktion vilket innebär att jag gjort empiriska iakttagelser i form av intervjuer samt litteratursökning och sedan dragit slutsatser utifrån dessa.

Dagens samhälle ställer höga krav på våra elever. De ska förberedas för ett samhälle där det inte bara är faktakunskaper som är det viktiga, utan främst förmågan att inhämta och lära de kunskaper som krävs för den specifika situationen. Detta kräver en allt högre grad av individanpassad undervisning, där varje elevs behov tillgodoses. Samtidigt blir vi ständigt påminda om nedskärningar i skolan som resulterar i bristande resurser och allt större klasser. Hur ska pedagoger i dagens skola lyckas bedriva en individanpassad undervisning under dessa förutsättningar? Med denna fråga som utgångspunkt har vi tagit del av litteratur och forskning i ämnet individanpassad undervisning.

I ett tjänsteföretag är det av stor vikt att alla medarbetare har samma bild av vad företaget står för. Företagsledningen bygger upp en vision av hur denna bild, som jag benämner identitet, ska se ut. Det gäller sedan att ledningen lyckas sprida bilden till alla medarbetare, så att en gemensam identitet kan uppnås. I detta arbete anser jag kommunikation vara ett av de viktigaste verktygen. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ett företag kan använda kommunikation för att påverka företagets identitet i önskad riktning.

Ett samarbete med föräldrarna är en viktig del i arbetet som lärare. Har inte läraren föräldrarna med sig, kan det försvåra kunskapsuppdraget som hör till professionen. I skolans styrdokument står det att ett samarbete med hemmet skall finnas. Dessutom har forskning visat att en god föräldrasamverkan är en förutsättning för att få eleverna Att lyckas med skolan. Reformer under de senaste åren har gett skolsystemet nya spelregler, däribland införandet av de fristående skolorna och föräldrarnas frihet att välja skola till sina barn.Jag har gjort en undersökning, med hjälp av kvalitativa intervjuer med lärare från några kommunala och fristående skolor, för att försöka få fram hur de samarbetar med föräldrarna.

Hovkräfta (pododermatitis chronica verrucosa sive migrans) eller i den engelska litteraturen hoof canker definieras som ett kroniskt tillstånd med hyperproliferation av hornproducerande celler och dermatit som drabbar den kaudala delen av mittstrålfåran och sidostrålfårorna initialt och som kan sprida sig till andra delar av hoven. Sjukdomen drabbar alla hästraser men prevalensen är högre hos tunga arbetshästar. Etiologin bakom sjukdomen är fortfarande okänd men på senare år har man sett ett samband med inkar hos häst som orsakas av bovint papillomvirus och hovkräfta. Om detta samband kan bekräftas med hjälp av fler undersökningar skulle effektivare behandling med antivirala och immunomodulerande medel kunna sättas in i ett tidigare skede. En rad olika behandlingsmetoder mot hovkräfta används kliniskt idag men det finns ingen helt effektiv behandling och risken för återfall är så stor som upp till 45 %.

The psychosocial work environment in hard professions is hardly studied and this study was implemented to observe port workers psychosocial work environment in ports of Västerås and Köping. There are two purposes with this study: firstly, to examine how ports of Västerås and Köping, Mälarhamnar AB, can improve and develop their business by using psychosocial methods. To do this, a questionnaire study and three interviews with workers were done and the results were used in a SWOT- analysis. Secondly, the aim is to be able to use the results and make a difference in the business development by adjusting the psychosocial work environment. The results show that the employees are happy at work and are happy with their work colleagues.

Syftet med detta arbete är att belysa hur undervisning om hållbar utveckling (UHU) integreras på gymnasieskolan. UHU är ett komplicerat perspektiv som enligt styrdokumenten skall finnas med i den gymnasiala undervisningen. Det har därmed varit intressant att se hur verkligheten motsvarar dessa mål. Det som arbetet har fokuserat på är hur lärare och rektorer tolkar perspektivet, hur det tillämpas i undervisningen, vilken betydelse styrdokumenten har för UHU samt vilka förutsättningar som styrningssystemet ger lärarna för att integrera UHU. Den empiriska delen av arbetet består av kvalitativa intervjuer med lärare och rektorer från två gymnasieskolor i Halmstad.

Övervikt hos patienter med typ 2 diabetes är en riskfaktor för att utveckla komplikationer. Komplikationer kan drabba ögon, njurar, nerver och blodkärl. Sjuksköterskan har en viktig roll i arbetet med att hjälpa överviktiga typ 2 diabetiker att minska sin vikt. Viktminskning hos överviktiga typ 2 diabetiker kan leda till ökat välbefinnande och minska risken för komplikationer. Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnadsåtgärder för att patienter med övervikt och typ 2 diabetes ska sänka sin vikt.

Detta är en kvalitativ studie om hur Luleå kommun förhåller sig till kompetensförsörjning. Ämnet är intressant att studera då det handlar om kommunens överlevnad, mer specifikt konkurrensen om arbetskraft mellan offentlig och privat sektor. Syftet med studien var att beskriva och analysera hur Luleå kommun arbetar med strategisk kompetensförsörjning samt analysera kommunens utvecklingsmöjligheter för att kunna ge förslag på förbättringar. För att kunna besvara syftet formulerades fyra frågeställningar; Vilka kompetensförsörjningsstrategier använder sig Luleå kommun av? På vilket sätt förbereder kommunen sig inför sina kommande utmaningar? Vad betyder kompetensförsörjning för cheferna? Vilken resurstilldelning finns rörande kompetensförsörjning? Studiens datainsamling har främst skett genom intervjuer men har även kompletteras med dokument från kommunen.

Hansson, L & Hedberg, J. Hjärtinfarkt ? möjlighet till ett nytt liv. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng.