Bakgrund: Levertransplantation ?r idag den enda botande behandlingen f?r patienter med palliativa leversjukdomar. L?nga v?ntetider och f?r f? donatorer leder till l?nga v?ntelistor och minskad livskvalitet hos personer i behov av levertransplantation. Sjuksk?terskans arbete att fr?mja h?lsa och lindra lidande ska str?cka sig genom hela patientens liv.

Bakgrund: Att människor drabbas av illamående och kräkningar är en ständigt förekommande utmaning inom vården. De drabbade uppger ibland att upplevelsen av illamående är lika obehaglig som upplevelsen av smärta, och ett av målen med god omvårdnad vid illamående bör vara att försöka förebygga och lindra obehag. Syfte: Att genom en systematisk litteraturöversikt beskriva erfarenheten av olika omvårdnadsinterventioner för att förebygga och lindra illamående och kräkningar. Metod: Studien genomfördes med en metod för systematisk litteraturöversikter som innebar en systematisk sökning av litteratur i databaserna Medline, Academic Search och Cochrane Library. Totalt inkluderades 21 artiklar som matchade våra urvalskriterier.

Bakgrund: Den mellanmänskliga relationen, baserad på kommunikation och samtal, utgör kärnan i psykiatriskt vårdande. Denna studie utgår från det vårdande samtalets teori där vårdandets grundmotiv är caritas, en naturlig strävan efter Att lindra lidande och bevara patientens värdighet i en vårdande relation. Varje sjuksköterska inom psykiatrisk vård kan förväntas möta personer med samsjuklighet i psykisk ohälsa och missbruk eller beroende. Ökad kunskap om dessa personers upplevelser av vårdande samtal förväntas dels öka förståelsen för deras lidande, dels utveckla sjuksköterskans förmåga att i samtalet kombinera etisk hållning, lyhördhet och praktiskt agerande, vilket kan bidra till att fler personer med denna typ av samsjuklighet kan erbjudas samtal som upplevs som vårdande och därmed lindrar lidande. Syfte: Syftet med denna intervjustudie är att belysa upplevelser av vårdande samtal hos personer med samtidig psykisk ohälsa och missbruk eller beroende.

Den palliativa vården har i dag hamnat i fokus, den bedrivs både på sjukhus, i den primära vården och i hemmen. Palliativ vård innebär inte att bota utan att lindra symtom och öka livskvaliteten för patienter med livshotande sjukdom. För de som befinner sig i livets slutskede är det av stor vikt att de psykiska, fysiska, sociala, andliga och existentiella behoven tillfredsställs för att lindra det lidande som uppstår. Syftet med litteraturstudien är att beskriva patientens upplevelse att vara vid livets slut, för att färigenom få större förståelse för palliativ vård. Studien bygger på två biografier som handlar om att vara i livets slut utifrån två kvinnors egna upplevelser.

Bakgrund: Bakgrunden innehåller fakta om den kroniska sjukdomen multipel skleros, MS, som är en neurologisk sjukdom. Idag har 12000 människor i Sverige diagnosen, och ytterligare 400 diagnostiseras varje år. Sjukdomen kan leda till funktionsnedsättning och många med diagnosen blir beroende av hjälp och hjälpmedel. Detta kan inverka på individens livsvärld, välbefinnande, lidande och självbild, samt den subjektiva och den levda kroppen. Benner och Wrubels omvårdnadsteori har valts, eftersom de inriktar sig på individens egna upplevelser av välbefinnande och ohälsa.

Barn associerar invasiva ingrepp som till exempel nålstick med stress; smärta och/eller oro. Smärta och rädsla har ett starkt samband genom att smärtan kan göra barnet rädd och rädslan inverkar på smärtan. Att misslyckas med att förebygga eller lindra stickrädsla är skadligt för barn, dels det onödiga lidandet under själva proceduren, dels kan barns minne av smärtsamma upplevelser skapa deras framtida reaktioner på smärtsamma händelser.Syftet var att belysa omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan och föräldrarna kan använda för att förebygga eller lindra barnets rädsla och smärtupplevelse i samband med stick.Forskningsöversikt valdes som metod. Artikelsökning genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Sammanlagt inkluderades 17 artiklar i resultatet.För att få resultatet från de vetenskapliga artiklarna överskådligt delades omvårdnadsåtgärderna in i tre rubriker: beteende hos föräldrar och sjuksköterskan, distraktion och smärtlindring.Distraktion hade överlag en god effekt likaså topikal smärtlindring.

Forskning visar att det är vanligt att barn söker skolsköterskan för återkommande smärta, såsom huvudvärk och magont, där organiska orsaker inte kan påvisas. Ofta är smärtan psykosomatisk till följd av negativ stress. Det är därför av betydelse att skolsköterskan kan kartlägga barn med återkommande smärta och tidigt sätta in stödinsatser för att förebygga lidande, främja framgång i skolarbetet samt göra det möjligt för eleven att fullfölja sin utbildning på ett tillfredsställande sätt.Studiens syfte är att undersöka skolsköterskans erfarenheter av att hantera barn med psykosomatisk smärta. För att svara på studiens syfte valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Författarna genomförde tre fokusgruppintervjuer med tio skolsköterskor.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) tillhör en av de vanligast förekommande sjukdomarna i Sverige och medför mycket lidande för den drabbade människan. En ständig andfåddhet, trötthet och hosta leder till en livslång kamp för den drabbade. Exacerbation är ett återkommande skov av grundsjukdomen KOL och yttrar sig i en förvärrad dyspné, skapar ett livshotande och ångestskapande tillstånd. Syftet med litteraturstudien var att belysa åtgärder som sjuksköterskan kan använda i omvårdnaden för att förebygga exacerbation hos personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom. I resultatet framkom följande kategorier: Undervisning och Mentorskap.

Bakgrund: Postoperativ smärta är en subjektiv och unik upplevelse. Faktorer som oro och ångest kan bidra till att smärtupplevelsen förstärks. Vid omvårdnad av postoperativa patienter har sjuksköterskan en central roll. Utifrån ett helhetsperspektiv ska hon, med sin kliniska blick samt vetenskapligt beprövad erfarenhet, bedöma smärta, identifiera patientens behov av lindring samt utvärdera dess effekt. Syfte: Studiens syfte är att belysa de rutiner och strategier som sjuksköterskan använder sig av för att bedöma, lindra och utvärdera postoperativ smärta hos nyopererade patienter.

För att upprätthålla god livskvalitet hos patienter i palliativ vård är det viktigt att sjuksköterskor kan bemöta existentiella behov och lidande. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva bemötande av existentiellt lidande hos patienter i palliativ vård, i möten mellan sjuksköterskor och patienter. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Efter en litteratur sökning i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO inkluderades elva vetenskapliga artiklar som efter kvalitativ innehålls analys resulterade i fyra kategorier; att ha självkännedom, att lyssna och vara närvarande, att stödja och upprätthålla hoppet, att se den unika människan. Litteraturöversikten ger förslag på hur sjuksköterskor kan bemöta patienter med existentiellt lidande samt hur sjuksköterskor kan hjälpa patienter i livets slutskede med existentiella behov..

Varje år drabbas många svenskar av hjärtinfarkt, deras livsvärld och subjektiva kropp förändras plötsligt. Sjuksköterskan har till uppgift att lindra och förebygga det lidande som förändringen kan leda till. Det kan hon/han göra genom att ha kunskap om området, uppträda på ett lugnt sätt och ge adekvat information. Syftet med denna uppsats är att beskriva vad patienter drabbade av hjärtinfarkt upplever efter utskrivning från sjukhuset. Uppsatsen är en kvalitativ litteraturstudie.

Bakgrund: Bakgrunden innehåller fakta om den kroniska sjukdomen multipel skleros, MS, som är en neurologisk sjukdom. Idag har 12000 människor i Sverige diagnosen, och ytterligare 400 diagnostiseras varje år. Sjukdomen kan leda till funktionsnedsättning och många med diagnosen blir beroende av hjälp och hjälpmedel. Detta kan inverka på individens livsvärld, välbefinnande, lidande och självbild, samt den subjektiva och den levda kroppen. Benner och Wrubels omvårdnadsteori har valts, eftersom de inriktar sig på individens egna upplevelser av välbefinnande och ohälsa.

Diabetes typ 1 är en sjukdom som oftast drabbar yngre personer. Det är inte vanligt att barn insjuknar de första levnadsåren men sedan ökar risken och toppen nås vid 12- 14 års ålder. Diabetes typ 1 behandlas alltid med insulin och egenvården är en central del i behandlingen. Det är viktigt att hela familjen når en god livskvalitet trots sjukdomen. Sjukdomen och den nya livsomställningen kan skapa lidande hos bland annat föräldrarna och det är vår uppgift som sjuksköterskor att försöka lindra det lidande som uppstår.

Smärta är ett vanligt förekommande symtom hos de patienter sjuksköterskan vårdar. Att lindra smärtupplevelsen är en av sjuksköterskans huvuduppgifter. Utöver sedvanlig behandling mot smärta finns komplementära metoder sjuksköterskan kan använda sig av. Taktil massage, en form av mjukmassage, är en metod som kan användas för att lindra smärta. Syftet med denna kandidatuppsats är att belysa vid vilka olika smärttillstånd sjuksköterskan kan använda taktil massage som en omvårdnadsåtgärd vid smärta.

Bakgrund:I sjuksköterskeutbildningen betonas betydelsen av samarbete med patienters anhöriga. I takt med att synen på psykisk ohälsa förändrades avvecklades den institutionsbaserade vårdformen. 1995 års psykiatrireform syftade till att stärka dessa patienters rättigheter och ställning i samhälletSyfte:Beskriva anhörigas upplevelser av att ha en närstående med psykisk ohälsa.Metod:En litteraturöversikt gjord enligt Fribergs (2010) metod för litteraturöversikter. Efter sökningar i databaserna Academic search premiere, Cinahl Plus with Full Text, Medline och PsychInfo valdes tolv kvalitativa artiklar för att analyseras. Den teoretiska referensramen för arbetet är Katie Erikssons lidandebegrepp.