Försäkringskassan (FK) har fått i uppdrag av regeringen att vidareutveckla bedömningsförfarandet för sjukskrivna i Sverige. Som en del i detta har bland annat ett nytt bedömningsinstrument tagits fram för att användas vid arbetsterapeutisk kompletterande bedömning av medicinska förutsättningar för arbete. Instrumentet bygger på det redan befintliga bedömningsinstrumentet Assessment of Work Performance (AWP), med tre utvalda arbetsuppgifter och kallas för AWP-FK. Syftet med den här studien var att göra en initial prövning av AWP-FK med fokus på innehållsvaliditet och användbarhet. Som metod användes kvalitativa telefonintervjuer med nio arbetsterapeuter som ingick i Försäkringskassans pilotstudie.

Lek är en naturlig del av barns liv. Lek är en viktig del för utvecklandet av motoriska och kognitiva färdigheter och förser barnet med sociala färdigheter, kreativitet och självmedvetenhet. Studier visar att barn med funktionsnedsättning utför färre aktiviteter än andra barn och ofta leker för sig själva. I många fall beror det på att de inte har tillgång till samma lekmiljöer som andra barn har. Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters upplevelser av hinder i delaktighet i lekaktivitet hos barn med funktionsnedsättning samt att beskriva arbetsterapeutiska åtgärder för att skapa förutsättningar för delaktighet i lekaktivitet för dessa barn.

Bakgrund: Patienter som har haft stroke kan uppleva många hinder för välbefinnande. Sjukdomen i sig kan innebära trötthet, depression och olika funktionshinder. Omgivningen kan öka illabefinnandet om den präglas av fördomar, brister i vården och problem i relationer till anhöriga. Coping innebär att hitta bemästringsstrategier som reducerar stress och illabefinnande. Syftet: Att genom självbiografier beskriva hinder och förutsättningar för coping ur ett livsvärldsperspektiv hos människor som haft en stroke.

I dagens samhälle drabbas ett större antal individer av en hjärtinfarkt varje år. Bland de vanligaste komplikationer som kan uppstå efter en hjärtinfarkt är depression som kan leda till återinsjuknande eller för tidig död. Syftet med denna litteraturstudie var att studera vilka effekter rehabiliteringsprogram har på patienten efter insjuknande i hjärtinfarkt samt se om de minskar graden av depression. Metoden var en systematisk litteraturstudie som utgick från åtta kvantitativa artiklar som kvalitetsbedömdes enligt Goodmans sju steg. Den teoretiska referensramen som användes utgick från Carnevalis modell Dagligt Liv ? Funktionellt hälsotillstånd.

Bakgrund: Att drabbas av en hjärtinfarkt är en hotfull och skrämmande upplevelse som kan påverka upplevelsen av livskvalitet för många kvinnor. Enligt Siri Naess definition av livskvalitet ska personen ha en grundstämning av gjädje, självkänsla, samhörighet och vara aktiv för att uppleva en god livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter en hjärtinfarkt med fokus på livskvalitet. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes, vilken bygger på vetenskapliga artiklar framtagna genom databaserad litteratursökning. Dessa kvalitetsgranskades och en artikelöversikt sammanställdes.

En femtedel av de som drabbas av ryggmärgsskada i Sverige är kvinnor. Ryggmärgsskadan kan orsaka åtskilliga problem för kvinnorna när det gäller deras sexliv och sexualitet, både fysiska och psykiska. Kvinnor med ryggmärgsskada har stigmatiserats av samhället i fråga om deras önskan och behov att ett sexliv. Forskning om kvinnornas erfarenheter av sin sexualitet är bristfällig. En översikt av den forskning som finns skulle bidra till att få ett bredare perspektiv inom området.

Bakgrund: Att råka ut för brännskador är traumatiskt.  Sjuksköterskans förmåga att ge omsorg och visa respekt gentemot patienten är vitalt för patienters upplevelser av brännskador. Om en svårt brännskadad patient överlever är det ofta med handikapp och förändrat utseende, samtidigt som en palliativ behandling innebär svåra smärtor. Att skapa ny livskvalité är ofta förknippat med en svår process för brännskadadeSyfte: Studiens syfte var att belysa patienters erfarenheter efter brännskada.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där nio artiklar, fem kvalitativa och fyra kvantitativa analyserades med en modifierad innehållsanalys.Resultat: Analysen föll ut i ett övergripande tema, förändring med fem underliggande kategorier. Förändringen bestod bland annat av ändrad självbild. Närstående fick ett högre värde och gav livskvalitet.

BAKGRUND: Ospecifik långvarig ländryggssmärta är ett vanligt problem i dagens samhälle. Smärtan som inte har sin förklaring i vävnadsskada kan om den kvarstår leda till isolering, inaktivitet och depression. Fysisk träning används ofta för att minska smärtintensiteten.SYFTE: Syftet med studien var att undersöka vilka fysioterapeutiska interventioner som används mot NSLBP och att redogöra för vilka resultatmått som används för att utvärdera effekten av interventionerna. METOD: Litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Ämnesord för respektive databas tillämpades.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av terapeutiskt förhållningssätt i arbetet med äldre på särskilt boende. Nio arbetsterapeuter som arbetade inom särskilt boende intervjuades angående sitt terapeutiska förhållningssätt till de äldre. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen av materialet resulterade i fyra kategorier. Resultatet visade att arbetsterapeuterna lutade sig mot den professionella rollen för att hitta ett terapeutiskt förhållningssätt som motsvarade vad varje enskild äldre behöver.

Syftet är att belysa hur funktionsnedsatta gymnasieelevers identitetsutveckling påverkas av kontakten med habiliterings-professioner.På vilket sätt bidrar funktionsnedsättning ochmötet med habiliteringsprofessioner till unga människors identi-tetsutveckling och vilka svårigheter och möjligheter finns det i det-ta?Kvalitativ studie med intervjuer.Eleverna möter både svårigheter och möjligheter i sin identitetsutveckling irelation till habiliteringsprofessionerna. Svårigheterna kommer av kulturellaoch strukturella omständigheter i organiseringen av habiliteringsprofessioner-nas arbete som kan påverka elevernas deltagande och initiativförmåga nega-tivt. Elevernas självbild kan också påverkas av att införlivas i ett system avhabilitering där den oavsiktliga konsekvensen blir att eleverna definieras somspeciella och inte som andra. Integriteten kan bli lidande då många vet myck-et om eleverna och de kan uppleva sig belysta på ett sätt som andra elever inteär.Möjligheterna är att kunna utmanas av habiliteringsprofessionerna i synen påvad eleverna klarar av.

The purpose of this paper was to discuss stigma and stigmatisation in relation to social policy and social work. By discussing welfare systems in social policy I wanted to see if there could be any connection between social policy and stigma. I used case studies of hearing impaired adults to give examples of how the stigma processes work. By connecting the stigma and the social policy theories with the case studies I wanted to see how the social policy could affect the stigma processes or vice versa.In the paper the concept of stigma has been described and discussed, foremost using the theories of Erving Goffman. I have also discussed the welfare system and the connection between residual systems and stigma.

The purpose of this essay was to investigate the care personnel's experience, and thoughts concerning the elderlies use of sedatives and sleeping tablets. The purpose was also to make a comparison between different forms of living, in an attempt to find out if the form of living in itself was a factor that affected the use of sedatives and sleeping-tablets.In order to investigate this, the main questions of this essay became:- To what extent do the patients use sedatives and sleeping tablets?- What is the care personnel's experience of, and thoughts about the patients' use of sedatives and sleeping tablets?To obtain answers to my questions I interviewed care personnel working at different types of homes for elderly people and working with elderly people still living at home.I came to the conclusion that where you live may also have an influence on the use of sedatives and sleeping tablets. This could be seen when a group of elderly people lived together, and some of them were suffering from dementia. Then it could happen that the elderly with dementia where given sedatives and sleeping tablets, not just in order to calm them, but also to give the others a better environment to live in..

Politiska drivkrafter för arbetskraftens tillfrisknande - en hälsokonsekvensbedömning av medfinansieringslagen Annvir, Désirée. Politiska drivkrafter för arbetskraftens tillfrisknande, - en hälsokonsekvensbedömning av medfinansieringslagen Examensarbete i folkhälsovetenskap 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för folkhälsovetenskap, 2005. Medfinansieringslagen (lag 2004:1237 om särskild sjukförsäkringsavgift) trädde ikraft den 1 januari 2005. Lagen innebär att arbetsgivaren är skyldig att betala 15 procent av sjukpenningen.

Sverige har idag en av världens äldsta befolkning och antalet äldre över 65 år beräknas att stiga. Detta innebär att fallolyckor i de äldres hemmiljö inomhus kommer att öka och detta bidrar enligt tidigare studier till ökade sjukvårdskostnader och minskad självständig aktivitet och delaktighet. En av arbetsterapeutens arbetsuppgifter är att arbeta förebyggande för att minska denna problematik. Studiens syfte var att undersöka hur detta förebyggande arbete utfördes av arbetsterapeuter för att minska fallrisken i de äldres hemmiljö inomhus, framförallt avseende miljöåtgärder. Datainsamlingen gjordes med hjälp av enkät på 41 yrkesverksamma arbetsterapeuter i sex skånska kommuner.

De vanligaste orsakerna till en höftplastikoperation är artros, ledgångsreumatism, sjukdom i leden under unga år eller en fraktur. En höftplastikoperation innebär att man byter ut ledhuvudet och/eller ledpannan mot en protes. De första tre månaderna efter operationen förändras aktivitetsutförandet av en del aktiviteter till följd av restriktioner. Tekniska hjälpmedel förskrivs därför och tjänar till att bibehålla personens självständighet i så stor utsträckning som möjligt. Syftet med denna studie är att undersöka hur och i vilken utsträckning dessa patienter använder sig av griptången efter operationen.