Bakgrund Bröstcancer Àr kÀnd som den klart vanligaste cancerformen hos kvinnor vÀrlden över och Àr en vanlig orsak till cancerrelaterad dödlighet. Med numera raffinerade behandlingar kan man i mÄnga fall bota sjukdomen. Ett sÀtt Àr med hjÀlp av kirurgiska ÄtgÀrder dÀr mastektomi, avlÀgsnade av hela bröstet, Àr ett vanligt val. Ur bÄde ett historiskt och kulturellt perspektiv har kvinnobröstet varit en utmÀrkande symbol för femininitet och det kvinnliga.Syfte Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av sina kroppar efter mastektomi.Metod Studien gjordes som en systematisk litteraturöversikt dÀr tio kvalitativa vetenskapliga studier studerades och ett resultat sammanfattades utifrÄn det. Resultat Att förlora ett bröst resulterade i en förÀndrad identitet och kroppsbild. Kvinnorna kÀnde sig asymmetriska och i vissa fall stympade.

Tidigare studier har funnit att hÀstar som ansetts ohalta av sina Àgare och fungerat vÀl i trÀning och tÀvling har haft ett rörelsemönster som vid en objektiv mÀtning med ?Lameness Locator? har överstigit grÀnsvÀrdena för vad systemet klassar som en rörelseasymmetri. Dessa asymmetrier har varit i samma storleksgrad som hos hÀstar som utreds för lindrig hÀlta pÄ klinik. Detta examensarbete har studerat hÀstar som ansetts som ohalta av sina Àgare men som vid en objektiv rörelsemÀtning med ?Lameness Locator? befunnits asymmetriska.

Bakgrunden till denna rapport ligger i hur arkitekturkonsten genom tiden behandlat dagsljuset med sto?rsta precision fo?r att pa? ba?sta sa?tt ta tillvara pa? dess kvalite?er, och hur den tekniska revolutionen med artificiell belysning idag pa?verkat va?rt sa?tt att behandla dagsljus.Syftet med studien a?r att bidra till kunskapen om hur dagsljusinsla?ppet pa?verkar upplevelsen av ett rum. Ma?let a?r att klargo?ra hur dagsljusinsla?ppets proportioner och placering pa?verkar hur det infallande ljuset upptra?der i rummet och hur det inverkar pa? hur rummet upplevs. Studien a?r ta?nkt att kunna anva?ndas av planerare fo?r att i trivsamhetssyfte skapa ett sa? bra dagsljusinsla?pp som mo?jligt.

Dyskalkyli (specifika ra?knesva?righeter) a?r en av flera orsaker till matematiksva?righeter. Studier har pa?visat samband mellan dyskalkyli och dyslexi och att personer med dyskalkyli har sva?rt att klara skolmatematiken. Tva? skilda synsa?tt fo?rklarar orsaken till dyskalkyli: systemteorin och modula?rteorin.

So?derhamn Eriksson AB har producerat och levererat utrustning till sa?gverksindustrin i o?ver 150 a?r. Fo?retagets uppgift a?r att fo?rse sa?gverksna?ringen med effektiva maskiner och system fo?r ba?sta utnyttjande av ra?varan. En av So?derhamn Erikssons viktigaste produkter a?r barkningsmaskinerna Cambio.

Syftet med f?religgande kvalitativa magisteruppsats ?r att f?rdjupa f?rst?elsen av patienters tillvaro och den v?rd de erh?ller inom r?ttspsykiatrisk v?rd, genom att unders?ka deras beskrivningar utifr?n ett livsv?rldsperspektiv. Studien vilar p? socialkonstruktionism och fenomenologi som ?vergripande perspektiv. Det teoretiska ramverket utg?rs av begreppen g?rande, varande, blivande och tillh?rande, samt utvalda begrepp av Judith Butler: ramar, livets os?kerhet, livsbetingelser, ett socialt n?tverk av h?nder, s?rjbarhet och att blomstra. Resultaten visar att patienters upplevelse av v?rden p?verkas av individuella behov, vilka formas av livserfarenheter, personliga egenskaper och v?rdens f?rm?ga att m?ta dessa behov.

Att sÀrskilja manligt och kvinnligt ledarskap Àr ett problem för samtidens organisationeroch samhÀllets utveckling. Den debatt som förts kring Àmnet har huvudsakligen handlatom möjligheten att dela upp ledarstilar efter genus med avseende pÄ personlighetsdrag,sprÄkbruk och taktik. Diskussionen har lett fram till tvÄ inriktningar gÀllande omrÄdet,den ena hÀvdar pÄ att det finns skillnader i det manliga respektive kvinnliga ledarskapetmedan den andra att det inte gör det och att skillnaderna beror pÄ individ och situation.Ledarskap och kommunikation Àr tÀtt sammankopplat, dÀrför har syftet med studien varitatt utveckla en befintlig kommunikationsmodell med ett genusperspektiv. DÀrförundersöks manliga och kvinnliga chefers sÀtt att beskriva och uttrycka sig angÄende sittledarskap. Undersökningens fokus ligger pÄ personlighetsdrag, sprÄkbruk ochtaktik.

Denna text a?r en reflektion o?ver maktfo?rha?llanden inom det (konst)musikaliska fa?ltet, och ett fo?rso?k att beskriva hur de produceras och reproduceras genom den musikaliska diskursen, de system av normer och avgra?nsningar som definierar den, och det sociala rum da?r den verkar.Den centrala tanken i texten a?r att det a?r verkets (och da?rigenom upphovspersonens) framtra?dande snarare a?n dess substans som avgo?r dess maktposition i fo?rha?llande till andra. Med framfo?rallt Michel Foucault och Judith Butler anva?nder jag mig av en teori om subjektet som na?got som inte a?r essentiellt, substantiellt och enhetligt, utan na?got som konstrueras i det performativa framtra?dandet i av diskursen fabricerade positioner. Musiken a?r sa?ledes performativ, som utsaga go?r den na?got, da? den tilla?ter, stabiliserar och reproducerar en given identitet och position.Diskursen ses ha?r alltsa? som ett maktfa?lt, definierad av sociala och kulturella normer, avgra?nsningar och fo?rbud, i vilken de subjekt som beha?rskar spra?ket, koderna, handlingarna, estetikerna och praktikerna tilla?ts framtra?da.Jag har i denna text fo?rso?kt att se hur diskursens manifesta yta ? musiken ? pa? olika sa?tt kan verka fo?r att do?lja den position som upphovspersonen intar, och da?rmed det subjekt som reflekteras i den socialitet da?r den tar plats.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer definieras som fysiskt, psykiskt och sexuellt v?ld eller stalkning fr?n en n?rst?ende person. Konsekvenserna ?r omfattande, varierande och individuella. V?ld i n?ra relationer kan drabba alla, men i majoriteten av fallen uts?tts kvinnor av m?n, d?r 30 % av v?rldens kvinnor n?gon g?ng har upplevt v?ld fr?n sin partner. Akutmottagningen kan vara viktig f?r identifiering av v?ld i n?ra relationer.

Bakgrund: Alltmer integrerade ekonomier har gett upphov till nya behov sÄsom ettinternationellt standardiserat redovisningssystem. I EU gÀller sedan 2005 för noterade bolagIASB:s system kallat IFRS. Detta regelsystem styr bl.a. vilken information som ska lÀmnasom finansiella risker och dÀr IFRS 7 blev obligatorisk 2007. Bolag Àr i flera avseendenexponerade mot finansiella risker t.ex.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pa? vilka samha?lleliga faktorer som initierade det egyptiska upproret. Enva?ldsha?rskaren Mubarak hade styrt landet i 30 a?r fram till revolten 2011. Egypten hade sedan la?ng tid lidit under sva?ra ekonomiska och sociala fo?rha?llanden, da?r medborgarna saknade politiska ra?ttig- heter.

NÀr finanskrisen drabbade vÀrlden 2008 ? 2009 intervenerade mÄnga lÀnder pÄ kapitalmarknaderna. Syftet var att rÀdda inhemska banker och finansiella institutioner frÄn att försÀttas i konkurs. LÀnderna ville minska riskerna för att det skulle leda till spridningseffekter inom det övriga finansiella systemet. MÄnga lÀnder förde dessutom en vÀldigt expansiv finanspolitik i syfte att rÀdda inhemska arbetstillfÀllen.

Denna framsta?llning utgo?r en studie av kulturdelens lo?rdagsbilaga i dagstidningen Dagens Nyheter. Uppsatsen har analyserat hur den vita och den manliga normen produceras och reproduceras dels i spra?kbruket i intervjuer med fo?rfattare, dels bland representerade fo?rfattare i Boklistorna. Syftet med uppsatsen a?r sa?ledes att ta reda pa? om och hur de maktfo?rha?llanden som ra?der inom ko?n och etnicitet i va?rt samha?lle synliggo?rs och fo?rsta?rks i tidningens litteraturbevakning.

Medierna a?r en oerho?rt viktig del i den ra?dande sociala och kulturella miljo?n. De framha?ver att det a?r verkligheten de avspeglar, vilket go?r att hur kvinnor framsta?lls i medierna bidrar till fo?resta?llningar om hur man bo?r vara och se ut fo?r att bli en del av den verklighet som va?rderas som sa? viktig att den fa?r utrymme i medierna. De kan da?rmed verka som ett ideologiskt verktyg, da? dessa fo?resta?llningar bidrar till bibeha?llandet av sa?dana ko?nsroller, stereotyper och ideal som samha?llet a?nnu inte lyckats frigo?ra sig fra?n.Det mediala genus som alltsa? ba?de skapas och uppra?ttha?lls ha?r, fann vi ho?gaktuellt och intressant att studera na?rmare.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur k?nskonstruktioner samt genus p?verkar i r?ttens bed?mningar och beskrivningar av unga kvinnliga och manliga g?rningspersoner. Studien unders?ker hur genus gestaltas och reproduceras i r?ttens uttalanden genom en analys av domstolsavg?randen i tingsr?tter med unga ?talade f?r v?ldsbrott i form av grov misshandel. Studiens fr?gest?llning: Hur konstrueras genus i r?ttens beskrivningar och bed?mningar av unga manliga och kvinnliga g?rningspersoner som st?r ?talade f?r grov misshandel? Materialet best?r av sex stycken domstolsavg?randen fr?n ?r 2023 fr?n tingsr?tter med en geografisk avgr?nsning till V?stra G?talands l?n. R?ttsfallen best?r av tre domar med en eller flera manliga tilltalade samt tre domar med en eller flera kvinnliga tilltalade.