Denna uppsats unders?ker licentieringsf?rfarandet, som var riksdagens juridiska maktmedel f?r att avs?tta medlemmar i riksr?det under frihetstiden i Sverige, med hj?lp av en principal-agent-analys. Studien bygger p? en analys fr?n tidigare forskning av historiska dokument fr?n perioden och unders?ker hur riksdagen anv?nde sin utn?mnings- och avs?ttningsmakt f?r att styra riksr?dets sammans?ttning och beslut. Genom Linnarssons (1943) avhandling identifierades specifika fall av licentiering, de politiska konflikterna och de juridiska grunder som anv?ndes f?r att r?ttf?rdiga avs?ttningarna och via en analys av dessa genom principal-agent teorin fick vi en mer nyanserad bild av licentieringsf?rfarandet.

För att upprÀtthÄlla förtroendet för den finansiella marknaden och dess aktörer stÀller det krav pÄ fri konkurrens och lika informationsflöde för alla. Detta i egenskap av att kunna effektivisera marknadens funktion. Om inte alla har tillgÄng till samma information kan asymmetrisk informationsdelning bildas och resultera i en ineffektiv marknad. Detta innebÀr att olika parter har olika information om vÀrdet pÄ tillgÄngar. Vilket kan uppkomma med anledning av deras stÀllning i sitt bolag eller att de fÄtt tillgÄng till vÀrdefull information som inte Àr offentlig.

Det finns ett stort behov av att skydda information frÄn obehöriga eftersom inte all information Àr offentlig. För institutionen för datavetenskap pÄ högskolan i Skövde gÀller det att skydda information som tentor, inlÀmningsuppgifter och lösningsförslag med mera. Detta Àr information som gör datorsystemet attraktivt för inkrÀktare. För att höja sÀkerheten till en nivÄ som gör det svÄrare för inkrÀktare att lÀsa informationen bör denna krypteras. Olika krypteringsalgoritmer frÄn de symmetriska och asymmetriska systemen beskrivs, studeras och exemplifieras i rapporten.Resultatet av rapporten ger en rekommendation till vilka algoritmer som kan vara lÀmpliga att införa som krypteringsalgoritmer hos institutionen för datavetenskap pÄ högskolan i Skövde..

HÀlta hos hÀstar Àr ett vanligt förekommande problem. HÀlta orsakas vanligtvis av inflammatoriska, smÀrtutlösande tillstÄnd i rörelseapparaten men kan Àven ha andra orsaker sÄsom mekaniska hinder. Rörelseasymmetrier i trav pÄ rakt spÄr har pÄvisats hos hÀstar som av sina Àgare uppfattas som friska och fullt fungerande i trÀning och tÀvling. Dessutom förekommer systematiska rörelseasymmetrier pÄ volt, och mÄnga hÀltor förstÀrks pÄ volt. Huruvida rörelseasymmetrierna hos av djurÀgarna förmodat ohalta hÀstar beror pÄ smÀrta och inflammation eller Àr en biologisk normalvariation Àr Ànnu inte kÀnt.

Arbetskraftsexploatering, s?rskilt av utl?ndska arbetstagare, ?r ett v?xande samh?llsproblem som kan omfatta allt fr?n l?ga l?ner och orimligt l?nga arbetstider till farlig arbetsmilj? och underm?liga boendef?rh?llanden. Trots inf?randet av brottet m?nniskoexploatering i 4 kap. 1 b ? brottsbalken har det visat sig vara sv?rt att lagf?ra arbetsgivare p? grund av h?ga beviskrav och komplexa rekvisit.

I detta kandidaterbete studeras Gauss hypergeometriska differentialekvation, samt hur den hypergeometriska funktionen kan anv?ndas f?r att l?sa kopplingsproblemet (jfr. eng. connection problem). Den hypergeometriska funktionen ger uttryck f?r de lokala l?sningarna kring differentialekvationens tre singulariteter.

Utvecklingen gÄr mot alltmer distribuerade IT-system, dÀr ett flertal datorer kommunicerar med varandra. Detta gÀller Àven försvarsmaktens ledningssystem. I dessa öppna och distribuerade system Àr olika sÀkerhetsfunktioner kritiska. En av dessa Àr att kunna verifiera identiteten hos den part som kommunikationen sker med. Detta görs oftast med hjÀlp av asymmetriska kryptooperationer, dÀr identiteter kan verifieras med hjÀlp av öppet publicerade autentiseringsnycklar.

UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr att synliggöra erfarenheter av rasifiering som de upplevs i vardagen. Uppsatsen erbjuder en vidare förstÄelse av rasismens mekanismer och lÄter sig inte begrÀnsas av den vedertagna definitionen av vad rasism innebÀr. Det empiriska materialet utgörs av tre reflexiva intervjuer med tre unga kvinnor i SkÄne som kretsar kring deras personliga erfarenheter av vardagsrasism. Intervjuerna har analyserats med hjÀlp av diskursanalys och postkolonial teori för att öka förstÄelsen för hur den strukturella rasismen prÀglas av asymmetriska maktförhÄllanden. Den rasistiska diskursen positionerar kvinnorna och tillskriver dem egenskaper utifrÄn förestÀllda kulturella skillnader.

Since 1983 the people of Sri Lanka has endured an ongoing Civil war, however the intencity has varied over the years. The aim of this theses is to examine what influence the asymmetric relationship between the Sri Lankan goverment and the Liberation Tigers of Tamil Eelam (LTTE) has on the process of negotiating a solution to the civil war. I am also examining whether the asymmetical relationship has changed over time and if these changes have had any effect on the process.To analyze the asymmetries I divide them into material and non-material. I measure the material asymmetries in economic and military resourses, and to measure the non-material I use indicators such as commitment, alternative, controll and legitimacy.The results show that the asymmetrical relations between the parties in Sri Lanka have changed since the 1990s. Factors like 9/11 and the recurrent suicide bombings by the LTTE has had a great influence on the singalese-tamil relationsship.

Sedan Covid-19 utbrottet har distansarbetsm?jligheter f?tt en ?kad popularitet. Denna f?r?ndring har skapat ett ?kat behov av forskning inom detta omr?de. D?rf?r syftar denna studie till att genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer ge insikter om IT-anst?lldas preferenser av arbetsmilj?, s?rskilt i j?mf?relse mellan kontorsarbete och distansarbete.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Fallstudien Àr en undersökning om hur gymnasieelever pÄ det estetiska programmet, med inriktning bild och form, upplever att det Àr prata om sina bildarbeten. I och med Gy11 Àr ett av kunskapskraven att eleverna muntligt ska kunna tolka, analysera och bedöma sina egna och andras verk. Genom intervjuer med eleverna vill studien visa hur bildsamtalen upplevs ur tvÄ perspektiv. Dels hur eleverna upplever att det Àr att prata om sina egna och andras bildarbeten, i förhÄllande till sitt eget skapande och lÀroprocess, och dels hur eleven upplever bildsamtalen ur ett bedömningsperspektiv. Forskningsmetoden Àr kvalitativ med vikten pÄ orden för att fÄ en förstÄelse kring hur eleverna uppfattar bildsamtalen.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.