År 2002 uppmärksammade ungdomspsykiatriska avdelningar barn som i folkmun kom att kallas "de apatiska barnen". Regeringen initierade 2004 en nationell översyn av det växande problemet. Syftet för denna uppsats är därmed att beskriva och granska kunskapsläget inom de medicinska, psykologiska och sociala forskningsfältet kring apati hos asylsökande barn i ett nationellt och internationellt perspektiv. Syftet är vidare att analysera hur man kan förstå den offentliga och mediala diskursen och hur den konstrueras utifrån ett konflikt- och maktperspektiv. För att synliggöra hur den offentliga och mediala diskursen konstrueras genomförs en kontrovers- och maktanalys.

SammanfattningTitel:En kvalitativ studie av ensamkommande flyktingbarns samt personalens upplevelser av mottagandet i Nybro och Växjö kommun.Författare:Gjelbrim Zymeri och Karolina KielekVarje år kommer ett stort antal av ensamkommande barn till Sverige. Migrationsverkets statistik visar att majoriteten av ungdomarna under 2010 som kom till Sverige var från Afghanistan, Somalia eller Irak och att majoriteten av dessa ungdomar var pojkar.Syftet med denna undersökning var att analysera mottagandet av ensamkommande barn med utgångspunkt från personalen samt de ensamkommande barnens upplevelser av och kring mottagandet i två kommuner samt barnens livsvillkor. Kommunerna som vi inkluderade i vår undersökning var Växjö och Nybro. Metoden som vi valde att använda var kvalitativa intervjuer. För att analysera resultatet använde vi oss av kommunikationsteori och identitetsteorin.

This study analyses social age as a phenomenon and if unaccompanied refugee children has a social age that, according to the Swedish culture, do not correspond with their biological age and if so is, the reason for that. Furthermore, our study has discussed the potential consequences of the effects for the unaccompanied refugee children and the social age when interacting with Swedish society. According to our study, the social age is effected by other factors besides cultural norms, values and role expectations that a society has on a specific biological age. The results in this study shows that social age is a vital component to someone?s identity.

Denna underso?kande designstudie utforskar hur visuellt material till en simulator kan komma att se ut och hur va?gen fram till det fa?rdiga designen kan se ut. Simulatorn som sta?r i centrum fo?r just denna studie kallas fo?r Simulerade Provokationer (SimProv) och har la?rarstudenter som huvudsaklig ma?lgrupp. I SimProv kan la?rarstudenten som anva?ndare va?lja mellan fyra olika handlingar i en klassrumssituation.

Uppsatsen byggde på en kvalitativ forskningsstrategi med syftet att undersöka hur personal på boenden för ensamkommande flyktingbarn uppfattade begreppet integration och dess innebörd. Empirin är insamlad genom sju kvalitativa intervjuer. De frågeställningar studien byggde på var: vilken innebörd lägger personalen i begreppet integration? Vad finns det för eventuella hinder för integration? Vad är målet/en med integration och när är de uppfyllda? Empirin från dessa intervjuer analyserades sedan genom en tematisk innehållsanalys och med ett abduktivt angreppssätt. Resultaten tolkades sedan med hjälp av postkoloniala teorier och begreppet KASAM.

Vi har undersökt rektorns ansvar för framtagning, uppföljning och utvärdering av handlingsprogram mot krän-kande behandling samt variationen i handlingsprogrammens innehåll och struktur. Vi har genomfört en telefon-intervjuenkät med rektorer från Sveriges län och en dokumentanalys av sex handlingsprogram. I vår undersök-ning har vi observerat att majoriteten av rektorerna är engagerade i att arbeta fram skolans handlingsprogram men att de i uppföljningen och utvärderingsarbetet inte är lika delaktiga. Utifrån litteratur samt våra undersök-ningar har vi även uppmärksammat en problematik kring hur skolorna tolkar begreppen kränkande behandling och mobbning, samt hur de rubricerar handlingsprogrammen. Vi ser dock inget samband mellan rubriksättning-en och innehållet i handlingsprogrammet.

Studien undersöker 56 journaler från ensamkommandeflyktingbarn som besökt Flyktingbarnteamet i Göteborg. Syftet var att samlakunskap om gruppen ensamkommande flyktingbarn och deras möte med ensvensk sjukvårdsinrättning. Bakgrundsinformation om barnen ochinformation om insatser som getts på Flyktingbarnteamet presenteras.Barnens hjälpbehov, som det beskrivits av remittenter och av behandlare påFlyktingbarnteamet, analyserades med kvalitativ tematisk analys. Resultatetvisade att barnen har ett brett hjälpbehov med posttraumatisk stress, andraångesttillstånd, depression och somatiska besvär men även problemkopplade till vardagen i Sverige som ensamhetskänslor och grubblerier omframtiden. Omkring var tredje barn bedömdes någon gång ha mått så dåligtatt det hade svårt för att berätta om sina problem för behandlaren.

Barn som flyr till ett nytt land utan föräldrar eller vårdnadshavare kallas för ensamkommande flyktingbarn. Vägen till det nya landet är oftast lång, svår och efterlämnar smärtsamma erfarenheter. Det är en resa som har inneburit att de ensamkommande flyktingbarnen har förlorat den trygghet de en gång har fått från sina familjer. I det nya landet möter de ensamkommande flyktingbarnen många människor, där de flesta har en yrkesrelaterad relation till dem. Vårt syfte har varit att undersöka hur de ensamkommande flyktingbarnens sociala behov kan tillgodoses av yrkesrelaterade relationer på ett utvalt HVB-hem (hem för vård och boende) i Halmstads kommun.

Mottagandet av flyktingbarn som kommer till Sverige med sin familj är ett relativt outforskat område. I den här uppsatsen redogörs barnens upplevelser av mottagandet i syfte att undersöka vilka skillnader och likheter som finns i barnets upplevelser beroende på ifall det kommit ensamt eller tillsammans med anhöriga. Genom åtta semistrukturerade intervjuer ger barnen sin bild av mottagandet i två kommuner i Jämtlands län. Den största skillnaden som framkom var att de ensamkommande barnen hade ett mycket större kontaktnät i kommunen, tack vare kontakter med socialtjänst, boendepersonal m.fl. vilket påverkar deras Känsla av Sammanhang.

Den bearbetade bilden anva?nds allt oftare, i allt fra?n modereportage till nyhetssammanhang. I takt med att anva?ndningen av denna typ av bilder o?kar ma?ste betraktaren ocksa? la?ra sig att kritiskt analysera bilden fo?r att den inte skall fo?rlora all trova?rdighet.Omra?det som studien behandlar a?r anva?ndningen av bearbetade bilder i nyhetssammanhang, i vilken den underso?kande delen a?r uppdelad i tva? underso?kningar. Den fo?rsta delunderso?kningen forskar i om en betraktare kan skilja pa? en bearbetad bild och ett originalfotografi, medan acceptansen fo?r den bearbetade bilden i ett nyhetssammanhang underso?ks i den andra delunderso?kningen.

Till Sverige kommer dagligen ensamkommande flyktingbarn som so?ker asyl. Barnen har ofta varit med om sva?ra upplevelser som pa?verkat dem sva?rt med psykisk oha?lsa, a?ngest och oro som fo?ljd. Vissa av barnen placeras i familjehem men de flesta placeras pa? speciella boenden, sa? kallade HVB-hem.

Denna uppsats handlar om gode män i Umeå som arbetar med asylsökande ensamkommande barn och de förväntningar som de har i sin yrkesroll. I denna uppsats används kvalitativa intervjuer för att få information om gode männens förväntningar och rollteorier för att förstå innebörden av dessa förväntningar. Två intervjuer gjordes och resultatet visar att gode män i Umeå har rollkonflikter mellan dem och andra aktörer, och även inom sig själva. Utifrån rollteorier uppstår vissa situationer i deras yrkesutövande som kännetecknas av rollkonflikter Detta tycks bero på en del otydliga arbetsuppgifter med också på att det kan vara svårt att skilja på gode mansrollen och en mamma/papparoll. Detta kan exempelvis visa sig i en svår situation när gode mannen dels ska stötta och hjälpa men även förhålla sig professionellt till beslutet..

Eftersom internationella undersökningar visar att läsförståelsen sjunker hos svenska elever, var syftet med detta arbete att undersöka hur lärare i årskurs 2 arbetar med läsförståelse. Vi undrade vilka läsförståelsemetoder som används och hur styrdokumenten tolkas. För att få svar på våra frågeställningar har vi tagit hjälp av tidigare forskning och litteratur som behandlar läsförståelse som ämne. Vi har använt oss av kvalitativa undersökningsmetoder, vilket innebär intervju och observation. Resultatet av studien visar att de undervisningsmetoder i läsförståelse som finns idag inte förekommer i renodlad form, samt att lärarna saknar kännedom om dessa. Undervisningsmetoder som vi identifierade under studiens observationstillfällen är en blandning av beprövade undervisningsmetoder i läsförståelse. Resultatet visar även att lärarna inte prioriterar tiden för arbete med läsförståelse.

I det h?r arbetet s?ker jag verktyg som kan skapa en frihet och en sj?lvst?ndighet f?r mig inom mitt kommande yrke som musikalartist. Jag har fokuserat p? att f?rs?ka hitta olika strategier och f?rh?llningss?tt som g?r att jag lyckas f?rdigst?lla ett projekt. I mitt s?kande efter strategier som ?r gynnsamma f?r mitt eget skrivande har jag tagit del av litteratur, intervjuat tv? skrivande sk?despelare, gjort skriv?vningar och tillsammans med en kollega skrivit och framf?rt en egen soppteaterf?rest?llning.

Formare, L & Hesselbom, A (2006). Asylsökande upplevelser av den svenska sjukvården, en kvalitativ empirisk intervjustudie med Internationella hälsokom-munikatörer inom den svenska sjukvården. Examensarbete i omvårdnad 10 po-äng. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle. Utbildningsområde omvårdnad, 2006. Syftet med denna studie är att undersöka vad som händer i mötet mellan asylsö-kande personer och svensk sjukvårdspersonal.