Uppsatsen syfte är att beskriva och analysera Private Equity bolags styrning av portföljbolag, för att därmed implicit studera ägarnas roll i den värdeskapande processen. Metod: Deduktiv ansats och kvalitativ metod. Teori: Teorikapitlet är indelat i tre olika delområden, vilka enligt tidigare forskning visar på värdeskapande i en Buyout transaktion. Empiri: Uppsatsen empiriska underlag består av fyra intervjuer. Slutsats.

SAMMANFATTNING Uppsatsens syfte är att analysera AssiDomäns affärsstrategier för att säkra framtida massavedtillgång genom en utvidgad etablering i Lettland. Undersökningen har genomförts genom semistandardiserade intervjuer i kombination med litteraturstudier och insamlande av relevant empiri. Författarna har efter genomförd studie och analys funnit att AssiDomän har goda förutsättningar för att lyckas säkra en framtida tillgång på massaved i Lettland. Den strategi vi funnit vara den mest gynnsamma är ett framtida samarbete med det statligt ägda företaget LVM. För att lyckas är det av stor vikt att AssiDomän ser på strategin i ett långsiktig perspektiv.

Syftet med vår studie är att ange och diskutera ett antal effekter för det interna arbetet i ett antal börsnoterade företag som följer koden. Vår undersökning är gjord utifrån en deduktiv ansats. För datainsamlingen har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Koden är generellt sett uppskattad bland företagen, där den framför allt bidrar till en ökad transparens. Kodens främsta nackdel är att den kan uppfattas som byråkratisk och bidrar till merarbete.

Syfte: Syftet med denna undersökning är att öka förståelsen om vad som kan tänkas påverka storleken på budpremien. Metod: Denna studie är uppbyggd på 158 uppköp från 1990 fram till 2003 på Stockholmsbörsens A och O listor. Det är en kvantitativ studie med en induktiv ansats. Vi har valt att undersöka vilken inverkan följande sex faktorer har på budpremien: ägarstrukturen, börsvärdet, börshumöret, betalningssättet, differentierade aktieslag och om uppköparen är svensk eller utländsk. Detta material presenteras sedan i univariata och bivariata analyser.

Syftet med denna uppsats är att undersöka användningen av segmentering av fyrtiotalister för att därmed kritiskt granska nyttan med segmentering i allmänhet. För att undersöka hur segmentering fungerar i praktiken använde vi oss av den deduktiva ansatsen. Därefter har vi granskat segmentering med hjälp av kvalitativa undersökningar. I empiri kapitlet presenterar vi våra intervjuer följd av analys och slutsats. Det är ingen självklarhet att en systematisk och djupgående segmentering varken är eller ses som lönsam.

Vårt syfte är att klargöra analytikers informationsbehov samt deras förhållningssätt till information i företagens finansiella rapporter. Vi ämnar även redogöra för analytikerns synsätt på sitt samspel med företagen och hur detta kan påverka marknaden. Uppsatsen är deskriptiv, induktiv samt kvalitativ och den empiriska undersökningen har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med 10 av Sveriges bästa finansanalytiker. Slutsatser är att analytikern kräver all form av information som kan påverka företagen men är nöjd med årsredovisningens information. Balans- och resultaträkning samt kassaflödet används mest som kontrollinstrument, inte beslutsunderlag.

In order to become even more competitive, a partnering with other niche players is essential in achieving a competitive advantage and it enables opportunities for reintermediation. From an intermediate perspective, there are great possibilities for those who become content coordinators to enter the market. By becoming a bundler of services and products, the content coordinators will become the actors that will capture the most profit in the value web. The value creating drivers that have been identified in the business landscape of intermediates concern owning the content or owning the customer relationship. We find the possibilities of an intermediate actor, such as a content coordinator to achieve competitive advantage through strategic fit is subject to the context and the ability of creating more innovative and co-creative distribution systems.

Uppsatsen syftar till att klargöra om öppenheten vid redovisning av incitamentsprogram har ökat under åren 2001 till 2005, samt även diskutera vilka faktorer som har påverkat den eventuella förändringen av praxis i årsredovisningar. Från en första empirisk studie av den offentliga debatten har frågor härletts som senare använts vid den andra empiriska studien av årsredovisningar i tjugo utvalda företag. Den teoretiska referensram som använts vid analysen av empirin grundar sig i den institutionella teorin och vidareutvecklingar av denna. Våra studier av den offentliga debatten visar att det finns en efterfrågan från den offentliga debatten om en ökad öppenhet. Resultaten från innehållsanalysen fastslår att dessa krav fått genomslag och företagen lämnar mer information om sina incitamentsprogram 2005 jämfört med 2001..

Metod:Vi har använt oss av både primära och sekundära källor för att skapa en grund till vår uppsats. Vi valde att använda oss av två former av primära källor: intervjuer och enkäter. Vi lämnade ut 46 enkäter och gjorde därefter 3 intervjuer för att få en djupare förståelse av våra problemställningar. Denna empiri kompletteras av utvald lämplig teori och mynnar därefter ut i en analys och slutligen ett resultat. Slutsatser:De slutsatser som framkommit i denna uppsats är att Oktogonens existens ses som väldigt positiv bland de anställda på Handelsbanken.

Syftet med examensarbetet är att analysera om BFN stötte på problem vid upparbetningen, samt om vår expert och redovisningsekonomerna tror samma problem kommer att uppstå vid tillämpningen. Ändamålet är även att beskriva varför dessa kommer att bli problematiska och om andra problem kommer att uppstå. I teorin beskrivs gällande regelverk och kommande K2-regelverket för belysta problemområden samt definitioner av olika organ. De problemområden som redovisningsekonomerna nämner kommer inte att bli några större problem för K2-företagen, eftersom de flesta företag redan tillämpar reglerna som kommer att ingå i K2-regelverket. BFN vill inte ha komplicerad redovisning i K2, därmed får de företag som har komplicerad verksamhet och specifika krav på sin redovisning istället tillämpa K3-regelverket.

Vårt syfte är att undersöka huruvida det är möjligt att identifiera variabler som påverkar valet av kommunikationsmedia där kontexten utgörs av en affärsrelation. Vi strävar efter att i vår slutsats kunna presentera en viss vägledning i valet av kommunikationsmedia. I denna studie har ett kvalitativt angreppssätt använts. För att skapa en teoretisk förankring har vi behandlat relevant och aktuell litteratur bestående av i huvudsak vetenskapliga artiklar och böcker. Som metod för att besvara vårt syfte har vi även använt oss av intervjuer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad framgång är i dagens skandinaviska elitfotbollsklubbar och vilka strategier som är användbara för att uppnå denna. Uppsatsen ämnar således belysa och klargöra de viktigaste aspekterna i en lyckad strategi inom en modern skandinavisk fotbollsklubb. Med denna kunskap har vi för avsikt att återge en bild över hur en elitfotbollsklubb strategiskt bör organiseras och ledas för att nå framgång. Primärdata har insamlats genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med FC Köpenhamn, Malmö FF och genom telefonintervjuer med IF Elfsborg. Sekundärdata har främst baserats på vetenskapliga artiklar, rapporter och teoretisk litteratur.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för aspekter gällande ekonomistyrning och dess utveckling gällande alternativa mätmetoder i multinationella företag på dagens mogna marknader. De teorier som används är ekonomistyrning i allmänhet relaterat till ekonomistyrning i multinationella företag samt presentation av traditionella och nya mätmetoder. Vi har utgått från en modell av Anthony & Govindarajan, vilken vi sedan utvecklat till ett teoretiskt ramverk. Vår studie bygger på intervjuer med 17 personer på olika nivåer och i olika positioner inom vårt fallföretag SCA Packaging. Dessa personer har befunnit sig i Sverige, Tyskland, Storbritannien och på huvudkontoret i Bryssel.

Syftet är att redogöra vilka avancerade IT-stöd för ett balanserat styrkort det finns på den svenska marknaden, samt att analysera de likheter och skillnader som går att finna mellan dessa olika system. Uppsatsen är uppdelad i tre delstudier; litteraturstudie, kartläggning av leverantörer på den svenska marknaden och en fallstudie av sex företag. Främst har vi utgått från en kvalitativ metodansats och vår undersökningsansats har primärt varit en deduktiv metod. Vi fann nio större avancerade IT-stöd på den svenska marknaden varav fem var av typen skräddarsydda system och resterande fyra var standardsystem. De främsta likheterna mellan de två systemgrupperna är att de klarar av att stödja det balanserade styrkortets syfte i den utsträckningen som företagen förväntar sig.

Det finmns flera olika analysmetoder som kan användas vid kapitalplaceringar, exempelvis aktiers volatilitet. 1996 introduceade privatinvesteraren Steve Woods ytterligare en metod, floatanalysen, som påvisar när aktiehandel bör bedrivas för erhållandet av god avkastning. En viktig del av floatanalysen är floattalet som anger hur stor andel av ett företags aktier det handlas med på börsen.Syftet med uppsatsen är att bedöma hurvida det finns ett samband mellan aktiers floattal och volatilitet. Resultatet jämförs sedan med en tidigare svensk studie i ämnet vid Lunds universitet år 2002.Vi har använt oss av en kvantitativ metod där en omfattande datainsamling från 40 företag under 8 kvartak har gjorts. Informationen har analyserats i en enlel regressionsanalys med floattal som oberoende variabel.Undersökningens resultat visar att det finns ett svagt negativt samband mellan variablarna, vilket tyder på att floattalet kan användas som analysverktyg vid kapitalinvestering..