Organisationspsykologi kan ibland upplevas allt fo?r problemorienterad med stort fokus pa? just problem och konflikter i organisationer. Det finns dock en inriktning pa? de fo?rha?llanden och processer som bidrar till att ma?nniskor, grupper och organisationer kan frodas och fungera optimalt. Denna studie syftade da?rfo?r till att underso?ka eventuella samband mellan positiv feedback, self-efficacy, locus of control och socialt sto?d.

Sedan 1990-talet har Sverige ett kunskaps- och målrelaterat bedömningssystem i skolan där eleverna blir bedömda och betygsatta utifrån ämnesplan och kunskapskrav. I samband med den nya skolreformen 2011 reviderades innehållet i dessa styrdokument. Studiens syfte är att belysa hur engelsklärare resonerar i sitt val av bedömningsformer för underlag vid bedömning och betygssättning i förhållande till ämnesplan och kunskapskrav i Gy11, samt att undersöka om det finns skillnader i lärarnas bedömningsarbete i jämförelse med Lpf94. Undersökningen har genomförts vid en gymnasieskola där kvalitativa intervjuer har hållits med fem engelsklärare som undervisar i kursen Engelska 5. Studien visar att bedömning sker kontinuerligt av lärarna, men att de har olika sätt att bedöma, dokumentera och använda sig av bedömning i lärandet.

Uppsatsens syfte var att undersöka vilka uppfattningar skidskyttetränare och utövare har, om hur en yttre feedback kan påverka utövarnas självförtroende. För att få mer information om hur utövarna reagerar på feedback togs även tränarnas upplevelser och tankar med, eftersom det kan vara svårt att som individ analysera sitt eget självförtreonde och se vad som påverkar en själv. Utifrån intervjuer med 8 skidskytteutövare och 3 skidskyttetränare som verkat på internationella tävlingar för Sverige, samlades information in om deras tankar och upplevelser inom yttre feedback och dess påverkan på utövarnas självförtroende. Resultatet visade att yttre feedback påverkar utövarnas självförtroende, varav en direkt yttre feedback ansågs mest kunna påverka självförtroendet. En indirekt yttre feedback ansågs vara bra för självförtroendet i längden, om den innehöll konstruktiv information.

Syfte och frågeställningSyftet med studien är att undersöka hur positiv feedback påverkar passningsspel inom fotboll.Frågeställningar: -          Ökar antalet passningar i en matchsituation om spelarna får positiv feedback i samband med passningar?-          Ökar antalet mål i samband med en ökning av passningar? MetodStudien kommer vara av en kvantitativ ansats. Författaren kommer observera ett bestämt beteende som han sedan för ner till statistik. Passningsspelet samt antalet mål kommer att observeras.  Fyra lag med fem spelare i vardera lag kommer att observeras under åtta matcher för vardera lag, varav deltagarna i fyra matcher kommer erhålla positiv feedback för varje pass. Detta kommer vara en cross-over studie där två lag får positiv feedback för lyckad passning under tillfälle ett, medan de resterande två lagen får positiv feedback för lyckad passning under tillfälle två.

I studien studeras lärares och elevers uppfattningar gällande positiv feedback. Studien skapar djupare förståelse om positiv feedback samt jämför lärares och elevers uppfattningar. I studien har kvalitativa respondentintervjuer med informantkaraktär använts som metod. Intervjuerna har utförts på en skola där tre lärare samt sex elever intervjuats. En ortografisk transkriberingsmetod har använts då vi har transkriberat intervjuerna för att sedan sammanfatta dessa i resultatavsnittet.

För att undersöka interbedömarreliabiliteten i Emotional Interaction Style ? assessment (EIS ? assessment), vid bedömningar av Marschak Interaction Method (MIM), har tre inspelade MIM filmer skattats av sju bedömare. Reliabiliteten beräknades med intraklasskorrelationskoefficient (ICC). I bakgrunden har en teoretisk genomgång gjorts av aktuell forskning gällande barns utveckling och samspel mellan barn och föräldrar. Vidare har bakgrunden till MIM och EIS-assessment redovisats.

SammanfattningUtifrån en uppmärksammad efterfrågan av mer feedback i en kommuns medarbetarenkät syftar uppsatsen till att undersöka hur man som enhetschef inom en statlig verksamhet kan hitta handlingsutrymme och strategier för att framgångsrikt implementera feedback som någonting naturligt på arbetsplatsen. För att kunna ge svar på syftet har uppsatsen utgått från tidigare forskning i form av aktuell litteratur samt intervjuer av två doktorander med fördjupad kunskap inom området feedback eller ledarskap. Fyra narrativa intervjuer genomförde även med enhetschefer inom LSS som ansåg sig arbeta framgångsrikt med feedback. Tidigare forskning analyserades tillsammans med enhetschefernas uppfattningar där sedan gemensamma faktorer för ett lyckat arbete med feedback tematiserades, samtidigt som olikheter och effekter analyserades. Uppsatsens resultat kopplades ihop med teorierna KASAM och Behovsteorin.

Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för hur kunskap överförs mellan olika individer i en organisation i form av feedback. Vidare vill vi studera hur den organisatoriska kontexten, med betoning på organisationsstruktur samt organisationskultur, möjliggör och begränsar överförandet av kunskap i form av feedback. Metod: Vi har tillämpat en kvalitativ ansats på vår uppsats där intervjuer har använts för att nå kunskap om det valda ämnet. Fallföretaget NIBE Industrier AB utgjorde vårt undersökningsobjekt. Teoretiska perspektiv: Vår teoretiska referensram utgörs av teorier kring kunskapsöverföring såsom organisationsstruktur och organisationskultur samt feedback.Empiri: Empirin består av insamlat material från fallföretaget NIBE Industrier AB där nio intervjuer med anställda från organisationens olika avdelningar gjorts Resultat: Feedback har visat sig vara en viktig typ av kunskapsöverföring på den berörda organisationen där bland annat kunder har visat sig vara betydelsefulla kunskapskällor.

Prestationsmätning används för att mäta anställdas prestationer och ett sätt att utvärdera dessa är genom att använda feedback. Feedback ger möjlighet att diskutera individers styrkor respektive svagheter och kan användas för att påverka ett beteende och framförallt för att påverka en individs arbetsinsats. När feedback ska förmedlas är det viktigt att återkoppling är anpassad efter personen som ska ta del av den för att feedbacken ska bli så effektiv som möjligt. Mottagaren av feedbacken bör se detta som något positivt för att förstå hur dennes handlingar påverkar både sin egen och hela organisationens prestation. Hur feedback förmedlas inom olika professioner kan variera på grund av att olika professioner också utvärderas på olika sätt.

Redan 1899 skrev Woodworth om iakttagelser av effekten av visuell feedback på rörelser. Sedan dess har ett stort antal studier berört ämnet och studerat effekterna de medför. Denna studie anser att det finns brister i kunskapen om visuell feedbacks effekter inom vardaglig användning. Genom att låta deltagare använda och utvärdera instanser av en bokningsplattform för biljetter till ett event har studien observerat användarens upplevelse och effektivitet under processen.Den insamlade datan analyserades via variansanalys men lyckas inte avfärda nollhypotesen. Studiens resultat visade ingen korrelation mellan närvaron av visuell feedback på hover-funktionen och användarens effektivitet och upplevelse.

Syftet med experimentet var att genom en beroende mätning undersöka om förnedrings-tv hade någon effekt på individers upplevda och självrapporterade empatiförmåga och sinnestämning. Vidare undersöktes också om det förelåg genusskillnader i empatiförmåga och sinnesstämning beroende på vilket filmgenus försökspersonerna fått se förnedras eller lovordas i filmsekvensen.Undersökningen utfördes på 185 högskolestudenter med hjälp av enkät. Försökspersonerna fördelades över vilken typ av film de har sett. Filmeskvenserna delades in i fyra olika, där två var av positiv karaktär med filmgenus man och kvinna där filmpersonerna fick positiv feedback av en jury. Två var av negativ karaktär, med filmgenus man och kvinna där filmpersonerna fick förnedrande feedback av en jury.

SammanfattningSyfteSyftet var att undersöka hur idrottslärare vid ett riksidrottsgymnasium i Sverige använder sig av feedback i sin undervisning, vilken form av feedback de använder sig av och vilken funktion feedbacken har.FrågeställningarFrågeställningarna var: Hur används feedback inom idrottsundervisningen?Vilken form av feedback används?MetodJag valde att göra en kvalitativ studie för att undersöka feedback mer djupgående utifrån ett lärarperspektiv och med hjälp av strukturerade observationer studerade jag två lärare vid sex olika tillfällen, tre lektioner per idrottslärare.ResultatResultaten visade att feedback i form av beröm var den mest förekommande feedbacken. Av observationerna framgår det att Lärare A använder sig först och främst av feedback i form av beröm. Lärare A använde sig mestadels av beröm som bra, bra jobbat, vad grym du är, härligt jobbat och applåder. Lärare A ger även korrigerande feedback på teknik men också på oönskat beteende relativt ofta jämfört med Lärare B.

The purpose of my independent work was to develop and test a task-specific assessment matrix to the students writing logs that occurs in connection with their APL (workplace-based learning). The matrix is based on upper secondary school subject plan House building from The Swedish National Agency for Education and the four courses House building process, House building 1, House building 2 and House building 3 - conversion. Due to the matrix structure, I used the example matrix of Malmö University. The task-specific assessment must both serve as a guide for students in the implementation of the log writing, and in the evaluation of the assessment work. Both students and teachers then get a common assessment tool for evaluation.

Barnpsykologiska utredningar har blivit allt vanligare. En viktig del av en utredning är återgivningen då resultaten delges föräldrarna. Syftet med föreliggande studie är att undersöka föräldrars upplevelse av en återgivning med fokus på relationen till utredaren, validering, invalidering, samt emotioner i förhållande till upplevelsen av att ha fått ny förståelse för barnet. Studien är en tvärsnittsstudie med 33 deltagare. Resultaten visar att positiva emotioner och invalidering är de bästa prediktorerna för i vilken grad föräldrarna upplever att de får ny förståelse.

Inom ekonomistyrning är prestationsmätning vanligt förekommande för mätning av anställdas prestationer. Detta för att ge en ökad målöverensstämmelse mellan arbetsledare och anställda och därmed bidra till ökad effektivitet inom verksamheten. Feedback kommer därmed in som ett alltmer vanligt förekommande verktyg i dagliga arbetet och är användbart i flera avseenden. Feedback kan beskrivas som återgivande av information rörande annans beteende, i det svenska språket är återkoppling ett vanligt förekommande synonym. Främst kan feedback användas vid utvärdering av mål, men är användbart även vid vägledning i arbetet.