Lärare använder sig av olika metoder för att hjälpa studenter att utveckla de verktyg de behöver för att lära sig engelska, eller något annat ämne. En metod här är muntlig feedback, som används för att uppmuntra elever eller korrigera dem när de utför språkliga fel. Vårt mål med detta examensarbete är därför att undersöka vilka typer av muntlig feedback som kan hittas i ett klassrum där man lär sig engelska som främmande språk och vilka attityder som både lärare och studenter kan ha gentemot muntlig feedback. Tre typer av undersökningsmetoder har använts: observationer, intervjuer och enkäter. Resultatet visar på att studenter förhåller sig positivt till muntlig feedback i klassrummet, särskilt explicit corrective feedback.

The aim of this study was to analyze the assessment of the primary school, from the teacher?s perspective. There has been an ongoing discussion regarding assessment and about the purposes of assessment for a long time. But there is a paucity of research on what teachers believe about. This study examined primary teachers? beliefs on major purposes of assessment.Assessment is the process of gathering and interpreting information about students? learning.

In this thesis I set out to study how the reading of fictional literature is viewed, legitimatized and operationalized in two educational domains: the recently revised steering documents that all Swedish teachers must relate to, as well as a selection of teaching materials designed for education in the Swedish language for upper secondary school. The teaching material I have studied has been recently updated in order to correspond with the new steering documents. I relate my analysis to previous research about the use of fiction in education, and I also combine my analysis of the two educational domains to see whether the underlying intentions of the steering documents have influenced the revision of the teaching material. The outcome indicates that the steering documents? previous focus on culture has diminished although a certain insecurity as to how to use the concept and deal with the issue of whose culture should be taught can be identified.

AimThe purpose of the survey was to see how students relate to feedback in physical education. The aim was also to find out how students like to receive feedback (written, oral or timing). The survey will also specify what kind of feedback the teacher provides.QuestionsHow do students react to feedback?How do students want to receive feedback?What kind of feedback do the students receive during the lessons in physical education?MethodThe method used in this study was qualitative group interviews with an observation before the interviews. The school that participated was my placement school during my teachers program and it is located in a suburb south of Stockholm.

Syftet med denna studie var att utveckla fördjupade kunskaper om bedömningshandlingar i matematikklassrummet utifrån ett elevperspektiv och två frågeställningar ställdes:Vad kännetecknar de bedömningshandlingar som kommuniceras under matematiklektioner?Hur uppfattar elever de bedömningshandlingar de tar emot och ger under matematiklektioner utifrån sitt lärande och sin utveckling?Studien genomfördes i form av en fallstudie i en skolklass årskurs fyra. Klassrumsobservationer och elevintervjuer användes för insamling av empiriskt material. Resultatet visar att de bedömningshandlingar som kommuniceras i matematikklassrummet till stor del är handlingar som i forskning beskrivs som gynnsamma för lärandet. Några observationer och uppfattningar skiljer sig i resultatet.

Syftet med föreliggande studie var att få en större förståelse för hur några lärare upplevde feedback i sin arbetssituation. De frågeställningar som studien baserades på var: Vilken inverkan har feedback på arbetsglädjen på en arbetsplats, sett ur ett medarbetarperspektiv? På vilket sätt har denna feedback en relation till lärarnas utveckling av sin egen feedbackkompetens? Det metodologiska angreppssättet var en semistrukturerad intervjuguide. Urvalet bestod av åtta lärare. Intervjuerna varade 20-35 minuter.

Assessment of the level of the pupils´ knowledge and understanding are important parts of teaching. There are diverse ways to do this and many different tools to use.The purpose of this study is to explore, through qualitative interviews, how five teachers work with assessment. The focus lies on both how they work with assessment in general and how they use the assessment tools called »LUS» and »Nya språket lyfter!». The pupils´ participation in their own education is an important part of the Swedish curriculum, which is why the study also focuses on how the informants work to enable the pupils´ participation in the assessment and in their education.The informants all think that both assessment and the pupils´ participation in the assessment are important, since teaching is easier when the pupils are aware of what they need to know and learn. Many of the informants express that time is an issue when it comes to making the assessment trustworthy.

Syfte och frågeställningar.Syftet med studien var att undersöka lärares och elevers syn på feedback i ämnet idrott och hälsa, samt om och i så fall hur denna feedback påverkar elevernas upplevda lärande. Detta skedde utifrån följande frågeställningar; Anser eleverna att feedback är viktigt för det upplevda lärandet i ämnet idrott och hälsa och hur tänker de kring detta? Anser lärarna i ämnet idrott och hälsa att feedback är viktigt för utvecklingen av elevernas lärande och hur tänker de kring detta? Har lärarna ett medvetet användande av feedback och uppfattar elever lärarnas feedback som konstruktiv och utvecklande? Använder lärarna formativ bedömning i sin undervisning och är det i så fall ett medvetet val?Metod.Detta är en kvalitativ studie med intervju som metod. Vid datainsamlingen genomfördes totalt åtta semistrukturerade intervjuer. Fem lärare med gedigen erfarenhet intervjuades enskilt samt tre elevgrupper bestående av totalt tolv elever.

To have a functioning organization where there is a self-development for employees them selves, as well as between managers and employees, where employees are empowered and work for the organization and its goals. Feedback seems to be the main instrument to solve problems and create that organization. At the Military Academy Karlberg and the basic officers training there is a lot of discussions about feedback and how it is supposed to be carried out. This essay discusses the matter of how well we live up to the demands set by leadership classes at the Military Academy, what the platoon leaders do think about how feedback takes its expression. The questions about how feedback is used are to be answered by interviews with five platoon leaders and their thoughts about how feedback is communicated at the Academy.

AimThe aim of the study is to gain insight into how physical education teachers reflect on peerassessment in Physical Education (PE). The study was limited to investigate teachers? conception of peer assessment. The study also examines whether teachers can describe anymethods of peer assessment that they use or have used in their teaching, and what strategic choices they talk about when they describe their methods.MethodQualitative interviews were used to collect data. The interviews can be referred to as in-depthinterviews with a particular focus on concepts.

Forskning har visat att ra?tt utformad feedback kan ha va?ldigt bra effekt pa? elevers la?rande. Idrottsla?rarens uppgift a?r att hja?lpa elever utveckla sina kunskaper och fa?rdigheter i a?mnet, vilket kan go?ras med feedback som verktyg. Med detta som grund var mitt syfte att, genom observationer av idrottslektioner och en la?rarintervju, underso?ka hur en idrottsla?rare anva?nder feedback i sin undervisning samt om och i sa? fall hur elever fa?r ge feedback till varandra.

Syftet med föreliggande studie var att studera om det fanns skillnader i hur fyra dimensioner av feedback uppfattades beroende på om den kom från arbetskamrat eller chef. De fyra dimensionerna var; Kvalité, Framförande, Positiv och Negativ feedback. Ytterligare ett syfte var att undersöka om kön, ålder och anställningstid hade en påverkan i uppfattningen av de fyra feedbackdimensionerna. Studien utfördes på en anstalt och en kriminalvårds-utbildningsenhet i mellan Sverige. Mätinstrumentet som användes var Feedback environment scale (FES) ursprungligen framtagen av Steelman, Levy och Snell (2004) och översatt till svenska av Jansson och Nilsson (2010).

Aim: The purpose of the study was to investigate how the assessment and grading is designed and practiced in the practical courses of physical education at GIH - the Swedish School of Sport and Health Sciences, along with how it could affect newly graduated physical education teachers? ability to assess and grade students. The study was based on Habermas?s system and life-world theory.What view occurs concerning proficiencies, basis for assessment and marking among teachers who are responsible for examinations within physical education at GIH?How is the examination structured within physical education at GIH?How are skills and proficiencies among assessment and marking further mediated to students in the teacher education at GIH?Method: The case study was realized by performing qualitative interviews with a total of four teachers at physical education at GIH. Additionally, syllabi were text-analyzed to improve the validity of the study.Results: From the results we found that the teachers experience marking as a complicated assignment, where particularly the didactic ability but also the practical ability form a formative and summative assessment.

Genomförda undersökningar visar att formativ bedömning förbättrar elevers inlärning och förståelse. Den svenska läroplanen från 2011 ger tydliga indikationer på att formativ bedömning ska inkluderas i undervisningen. Vår diskussion i denna uppsats är därför aktuell och den visar hur forskare artikulerar fenomenet formativ bedömning. Litteraturstudien inkluderar information om vad formativ bedömning innebär och förslag på hur man kan arbeta utifrån ett sådant arbetssätt. Vår studie visar att de viktigaste komponenterna inom formativ bedömning är att tydliggöra målen, återkoppling samt själv- och kamratbedömning.

I detta arbete har vi undersökt i vilken omfattning och i vilka former feedback förekommer samt om feedback har betydelse för motivationen i lärandet. Undersökningen genomfördes på två grundskolor bland elever i år 5 och 6, och bland lärare vilka arbetat mellan 10 månader och upp till 37 år. Enligt litteraturen är feedback detsamma som återkoppling och påverkar elevernas motivation i skolan och feedback bör nyttja eleven så att denne motiveras att inhämta vidare kunskaper. Litteraturstudien påvisade även att det finns olika typer av feedback, summativ och formativ, samt att det är betydande både för elever och lärare med feedback. Studien visade även att feedback leder till reflektion då eleven fått så pass mycket hjälp att denne på egen hand söker vidare kunskaper.