Streamingtjänster har förändrat hur människor lyssnar på musik och upptäcker ny musik. Det har också underlättat för mindre Artister att nå lyssnare och potentiella fans utan ett skivbolag som distribuerar och marknadsför. Samtidigt har sociala medier förändrat hur Artister når ut och upprätthåller relationen med sina fans. Försäljningen av fysiska album når rekordlåga nivåer och streaming av musik gör så att lyssnaren fokuserar på den enskilda låten snarare än artisten bakom den eller ett album artisten skapat. Professionella inom musikbranschen uttrycker därför en oro för att lyssnaren inte längre bryr sig lika mycket om artisten.Dessa genomgående förändringar i musikbranschen väcker frågan hur lyssnaren förhåller sig till artisten och vilken relevans artisten har när lyssnaren upptäcker ny musik och lyssnar på musiken i sina spellistor.

Syftet med denna uppsats är att ur ett genusperspektiv belysa hur kvinnor framställts i 00-talets musikjournalistik. Tanken är att, genom en fallstudie, uppmärksamma genus som en pågående konstruktion och visa hur denna konstruktion återkommande reproduceras i medier idag.Genom en analys av utvalda omslagsbilder och reportage i musikmagasinetGroovehar det framkommit att skillnader finns i framställningen av de olika könen. Journalistens språkstil och fokus i texten varierar beroende på den intervjuades kön då kvinnor beskrivs utförligt, både till det yttre och hur hon är som person, medan det fokuseras på musiken snarare än personligheten när det gäller manliga Artister. Vidare uttrycker journalisten ofta förväntningar på den kvinnliga artisten, för att sedan visa att hon egentligen är det motsatta. Detta är ett inslag som sällan förekommer i reportage om manliga Artister, där istället frågor om politik och ekonomi får utrymme.

The purpose of this study has been to maintain a deeper understanding of how unestablished, professional musicians can get discovered by the music industry by communication, branding and positioning of their brand at social media.We found that fans have a greater impact on unestablished musicians than we previously thought. They have to create an identity for their brand, keep active on social media and engage their fans. Musical artists must maintain an ongoing dialogue to keep their fanbase, preferably with emotions involved. No fans equals minimum attention from the industry. Uniformity and professionalism is also important, because it evokes seriousness.

Denna uppsats grundar sig i kommunikationens va?rld da?r det konstant byggs nya varianter av kommunikationsmedel. Music branding a?r ett kommunikationsmedel med musik som sitt verktyg. Med sin emotionella kraft anva?nds music branding av fo?retag fo?r att marknadsfo?ra och bilda varuma?rken.

Omfattande forskning har gjorts på hur genus framställs i medier. Undersökningarna som har genomförts har fokuserat på hur genusframställningen ser ut i bland annat nyhetsmedier och livsstilsmagasin. Genusforskning på medietexter har visat klara skillnader i hur män och kvinnor framställs i text och bild.Denna uppsats berör ett hittills outforskat område, popjournalistik. Vi undersöker hur genus framställs av manliga och kvinnliga Artister, om det förekommer stereotyper och hur dessa i sådana fall ser ut. Vår tes är att det förekommer klara stereotyper.

Syfte/ Syftet med denna studie är att undersöka hur Artister använder sig av storytelling som ett verktyg i sitt varumärkesbyggande. Vi har studerat i vilka former historieberättande yttrar sig och vilka berättartekniska byggstenar som ligger till grund för historier inom musikindustrin. Följande frågeställning har utgjort grunden för studien; Hur använder sig Artister av storytelling som ett verktyg i sitt varumärkesbyggande?Metod Studien bygger på textanalys i form av en fallstudie. Med en begränsning av två olika fall - Lady Gaga och Rolling Stones ? har vi valt att samla in relevant data i form av textmaterial såsom musikvideor, fotografier, intervjuer, dokumentärer och presentationstext.

SyfteUppsatsens syfte är att genom en analys av dagens digitala marknadsföring av Artister i Sverige få fram olika strategier som kan leda till differentiering online, samt få vidare förståelse om hur Artister aktivt kan arbeta med strategierna online för att förstärka helhetsupplevelsen av varumärket och hur fansen upplever det digitala arbetet.MetodDenna uppsats är genomförd utifrån en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod och har en abduktiv ansats. Vi har samlat in det empiriska materialet via kvalitativa intervjuer med utvalda personer från olika delar av musikbranschen för att få olika synvinklar. Samt gjort en enkätundersökning för att få in konsumenternas aspekt, som vi i uppsatsen benämner som fans. Dessa tillvägagångssätt har kompletterats med primär- och sekundärkällor inom branding, sensory branding och digital marknadsföring. SlutsatserVi har genom vår analys och slutdiskussion kommit fram till följande: genom att tillämpa de fyra strategier som vi har valt att kalla; branding-strategi, sensory branding-strategi, digital marknadsförings-strategi och storytelling-strategi, är artisten på god väg att utmärka sig för både fans och musikbransch. Fansen anser att man ska ha en bra story kombinerad med en röd tråd och ett helhetskoncept.

Denna uppsats utreder rättsläget avseende anställningskontrakt enligt A-SINK(artistkontrakt). En historisk återblick presenteras med förklaring av vilken lagstiftningsom var gällande innan lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta Artister m.fl. (A-SINK), trädde i kraft. Uppsatsen beskriver aktuell lagstiftning samt hur någraishockeyklubbar, med erfarenhet vad gäller artistkontrakt, ser på utvecklingen av ASINKsamt dess tillämpning.A-SINK tillämpas för Artister och idrottsutövare, bosatta i utlandet, som under enbegränsad tid vistas i Sverige för att bedriva idrott eller annat framförande. Dessa?Artister? avlönas enligt speciella skatteregler.

Yrkesgruppen Artister har tidigare rapporterat höga testpoäng vid mätning av neuroticism, vilket yttrar sig i upplevd sämre fysisk hälsa och låg självutvärdering av prestation. Den longitudinella populationsstudiens generella syfte var att undersöka neuroticism i relation till sångteknik och hälsa under 3.5 år hos operastudenter. Högre registret, lägre registret, sjunga piano, egalisering och uthållighet respektive röstlig-, fysisk- och mental hälsa undersöktes. Enkäter utformade för självrapportering användes (EPQ, KSP, STAI och 2 specialkonstruerade enkäter). Resultaten visade att rapportering av sångteknik och rösthälsa förbättrades signifikant, men att kroppshälsa och mental hälsa inte förbättrades signifikant över tid.

Denna kandidatuppsats avhandlar hur manliga respektive kvinnliga artistgrupper bygger upp sina varumärken på det sociala mediet Instagram. Vi har tittat närmare på hur två artistgrupper kommunicerar genom de bilder som har postats på deras Instagram-konto. De två artistgrupper vi har undersökt är svenska Nause samt Rebecca & Fiona. Uppsatsen undersöker om och hur traditionella könsroller reproduceras i nya medier samt hur man som artist kan bygga upp sitt varumärke genom Instagram.   Teoretisk utgångspunkt som används för undersökningen är marknadskommunikation och varumärkesteori.

A1231I studien beskrivs hur ett svenskt oberoende skivbolag, Playground Music Scandinavia, arbetar för att differentiera sina produkter på marknaden. Genom att avgränsa studien till att undersöka hur skivbolaget väljer Artister och vilka promotionåtgärder som används vid lanseringen av skivor har ett mönster framträtt där samarbete och relationer har beskrivits som avgörande för verksamheten. Resultatet som baserats på en kvalitativ metod presenterar den intervjuades kunskaper och åsikter om denna process som har påvisat att Artisterna på skivbolaget vanligtvis upptäcks via rekommendationer av aktörer inom ett redan etablerat personligt nätverk inom musikbranschen. Promotionåtgärderna syftar i första hand till att tryckt media, radio och TV ska uppmärksamma skivorna vid en lansering. För att skivbolaget ska få utrymme i dessa mediekanaler står samarbete och relationer i centrum.

Titel: De Nya Musikvaktmästarna ? En studie av hur skivbolag och Artister ska kommunicera effektivast med musikbloggareFörfattare: Niklas Axelsson och Damir VojvodicKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap.Institution: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2011Handledare: Jakob BjurSidantal: 33 Sidor inklusive bilagaAntal ord: 9 251Syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på hur en musikbloggare tänker och fungerar kring nyhetsvärdering.Metod: Kvalitativa mail och telefonintervjuerMaterial: Fyra mail och telefonintervjuer med utvalda svenska musikbloggare som harstor följarskara.Huvudresultat: Att veta vad man som musikbloggare ska publicera för att tillfredställasina läsare samt locka flera läsare är essentiellt för bloggens överlevnad.Musikbloggarna får ständigt in material från olika skivbolag för att just de vill synas.Många av de informanter som skickar mail till bloggarna går fel tillväga. Personlighet, relation och tillit är väldigt viktigt för att kunna upprätthålla en kontinuerlig kommunikation mellan musikbloggare och informant. Stora mail med onödigt mycket text ses som ett desperat försök att måla upp ett dåligt material för att det ska se bättre ut än vad det är. Även professionalitet och kvalitet är otroligt viktigt för att musikbloggaren ska få tillit för materialet.

Direkt skatt faller utanför EU:s kompetensområde men trots det har EU ett indirekt stort inflytande på medlemsländernas skatteregler. Medlemsstaterna får sluta skatteavtal mellan sig utan inverkan av EU, men bestämmelserna i skatteavtalen får inte strida mot EU-rätten, däribland bestämmelserna om fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital. Sverige och de flesta övriga EU-länder är även medlemmar i OECD. De skatteavtal som är slutna mellan EU:s medlemsländer är därför i stor utsträckning utformade enligt OECD:s modellavtal. Enligt OECD:s modellavtal beskattas inkomster från rörelse och tjänst, enligt huvudregeln i artikel 7 och 15, i hemviststaten.

Varför köper vi idag skandaler? Och varför är det främst den kända kvinnan som attribueras med skandal? Konkurrensen medier emellan ökar konstant enligt medieforskare. Givetvis väcker skandaler uppmärksamhet, vilket handlar om våra tankar och känslor, som dessutom handlar om medias närmanden oss. Detta kan även ha att göra med synen på den exponerade kvinnokroppen. Ena sidan väcker detta mannens sexuella lust och andra sidan väcker det negativ uppmärksamhet.

Den uppsats som i följande beskrivs har syftat till att ur ett konsumentperspektiv undersöka och förstå vad som gör att unga konsumenter väljer att lyssna på den populärmusik de lyssnar på. Detta för att förstå hur marknadsförare ska marknadsföra Artister i den förändrade musikindustrin. För att uppnå detta syfte har tre stycken fokusgrupper genomförts med ungdomar i åldrarna 16-18 år från Stockholm. De frågor vi formulerat till fokusgrupperna baserades på hur unga konsumerar musik, hur de skaffar information om musik, vilken roll spelar andra ungdomars musikval, vad som skulle få dem att betala för musik, hur de definierar sin personlighet, samt hur de visar grupptillhörighet. Svaren tolkades utifrån teorier inom konsumentbeteende och marknadskommunikation.