SammanfattningInledning: I en artikel i Dagens Industri frÄn 2001 omnÀmns Sverige som sÀmst i EUnÀr det gÀllde nÀrvaro av kvinnor pÄ ledande positioner inom nÀringslivet.Av de dÄ 335 börsnoterade bolagen i Sverige var det bara 8 bolag somhade kvinnliga VD: ar och andelen kvinnliga styrelseledamöter var endast5,4 procent. Sedan 2001 har statistiken inte Àndrats nÀmnvÀrt. Det Àrfortfarande fÄ kvinnor pÄ ledande positioner i Sverige idag, trots mÄngÄrigdebatt, satsningar pÄ kvinnliga nÀtverk och chefsutvecklingsprogram.Forskningen tyder pÄ flera orsaker till varför det Àr brist pÄ kvinnor ichefspositioner idag, och nÀmner ofta ett manligt dominerande mönster iföretag som det huvudsakliga (Oakley, 2000). Mitt intresse och Àmnesvalligger i att finna förklaringar till bristen av kvinnor pÄ ledande positionerinom nÀringslivet.Syfte: Syfte Àr att utifrÄn tre kvinnliga chefers upplevelser ge deras syn pÄchefskap i en mansdominerad företagsmiljö och finna förklaringar tillbristen av kvinnor pÄ ledande positioner inom nÀringslivet.Metod: Jag har genomfört en kvalitativ studie genom semi-struktureradeintervjuer. Detta för att jag i största möjliga mÄn skulle kunna lÄtarespondenterna styra samtalen.

I denna uppsats undersöks representationen av de brasilianska demonstrationerna i svenskpress 15 juni-19 juli 2013. Fokus Àr Àven att utgöra hur nyheten har vinklats och hur dennavinkling tagit sig form, samt en jÀmförelse mellan sportjournalistik och övrig journalistik,p.g.a. nyhetens koppling till sport.Till min teoretiska ram har jag frÀmst anvÀnt mig av tre medieforskares verk ? Anna RoosvallsUtrikesjournalistikens antropologi, Mattias Ekmans Den globala rÀttviserörelsen i svenska medieroch Kai Hafez The Myth of Media Globalization ? som sammanfattningsvis berörnyhetsvÀrdering, utrikesjournalistisk, diskurs, hegemoni och globalisering.Uppsatsen anvÀnder sig av först en kvantitativ innehÄllsanalys, dÀrefter en kvalitativdiskursanalys. I den kvantitativa separeras artiklar frÄn sport- och övrig journalistik.

SammanfattningInledning: I en artikel i Dagens Industri frÄn 2001 omnÀmns Sverige som sÀmst i EUnÀr det gÀllde nÀrvaro av kvinnor pÄ ledande positioner inom nÀringslivet.Av de dÄ 335 börsnoterade bolagen i Sverige var det bara 8 bolag somhade kvinnliga VD: ar och andelen kvinnliga styrelseledamöter var endast5,4 procent. Sedan 2001 har statistiken inte Àndrats nÀmnvÀrt. Det Àrfortfarande fÄ kvinnor pÄ ledande positioner i Sverige idag, trots mÄngÄrigdebatt, satsningar pÄ kvinnliga nÀtverk och chefsutvecklingsprogram.Forskningen tyder pÄ flera orsaker till varför det Àr brist pÄ kvinnor ichefspositioner idag, och nÀmner ofta ett manligt dominerande mönster iföretag som det huvudsakliga (Oakley, 2000). Mitt intresse och Àmnesvalligger i att finna förklaringar till bristen av kvinnor pÄ ledande positionerinom nÀringslivet.Syfte: Syfte Àr att utifrÄn tre kvinnliga chefers upplevelser ge deras syn pÄchefskap i en mansdominerad företagsmiljö och finna förklaringar tillbristen av kvinnor pÄ ledande positioner inom nÀringslivet.Metod: Jag har genomfört en kvalitativ studie genom semi-struktureradeintervjuer. Detta för att jag i största möjliga mÄn skulle kunna lÄtarespondenterna styra samtalen.

Ett förekommande problem i den svenska varumÀrkesrÀtten rör bedömning av sÀrskiljningsförmÄga för vissa varumÀrken. I frÄga om ordmÀrken som bestÄr av en sammansÀttning av beskrivande beteckningar och geografiska namn tycks Patent- och Registreringsverket och PatentbesvÀrsrÀtten ha olika uppfattningar om hur sÀrskiljningsförmÄga för sÄdana ska bedömas. I och med att det finnas en meningsskillnad fÄr det sÀgas att rÀttslÀget Àr oklart i frÄgan och dÀrigenom nÄgot som behöver redas ut.     Med utgÄngspunkt i en rÀttsdogmatisk metod görs en utredning av problemet. Det redogörs för vissa av varumÀrkets funktioner som exempelvis att garantera ett visst ursprung för de varor som bÀr det. OrdvarumÀrket som sÄdant behandlas med utgÄngspunkt i dess uppbyggnad.

Syftet med konkurrenslagstiftningen Àr att frÀmja konkurrensen marknadsaktörer emellan. En effektiv konkurrens bidrar till en bÀttre resursanvÀndning i samhÀllet, medan en otillrÀcklig konkurrens ledertill onödigt stora kostnader. Sedan intrÀdet i den Europeiska Unionen (EU) 1995 har Sverige ett dubbelt rÀttssystem för konkurrensrÀtt, den EU-rÀttsliga lagstiftningen Àr inte bara vÀgledande utan i materiellt hÀnseende Àven bindande. En grundlÀggande bestÀmmelse inom konkurrensrÀtten Àr förbudet mot konkurrensbegrÀnsande samarbete, detta regleras i 2:1 Konkurrenslag 2008:579 (KL) och i artikel 101.1 Lissabonfördraget (EUF-fördraget). Ett sÄdant samarbete innebÀr att tvÄ eller flera företag gÄr samman och avtalar om exempelvis pris eller marknadsuppdelning och Àr föremÄl för uppsatsens undersökning.Uppsatsen syftar till att undersöka viss problematik som uppstÄr vid tillÀmpningen av denna lagstiftning.

Bakgrund/Problemdiskussion: AB Allt i PlÄt tillverkar förarhytter som inbegriper allt frÄn plÄtÀmne till fÀrdigmonterade hytter som sedan levereras till kunden. De hytter som levereras till kunderna monteras sedan pÄ exempelvis truckar, containerlyftar och gruvtruckar. Idag producerar AB Allt i PlÄt förarhytterna utifrÄn satsnivÄ. Att tillverka pÄ denna nivÄ innebÀr att de i stort sett tillverkar hela produkten och det behöver dÄ inte ske en stor montering i slutet av kedjan. Detta planeringssÀtt skapar dock problem idag med att samma artikel Äterkommer i flera plÄtsatser, vilket gör att det finns en överproduktion av artiklar.

Syftet med denna rapport Ă€r att göra en förberedelse för elektronisk dokumenthantering av redovisande dokument i tillverkande företag. Ämnet Ă€r idag aktuellt nĂ€r tillverkande företag hela tiden mĂ„ste ha produktansvarslagen i Ă„tanke. Tillverkande företag har ökade krav pĂ„ att tillverka produkter med hög sĂ€kerhet och att Ă€ven kunna bevisa det. Kraven pĂ„ spĂ„rbarhet ökar och i och med det ökar kraven pĂ„ god dokumenthantering. MĂ„nga företag stĂ„r inför liknande problem; verksamheten stora mĂ€ngder information, frĂ„gan Ă€r bara var dokumenten finns och hur snabbt dessa kan hittas dĂ„ det blir aktuellt vid en Ă„tersökning.För att vara sĂ€ker pĂ„ att företaget har fullgod dokumentation pĂ„ tillverkningen vĂ€ljer mĂ„nga företag att certifiera sig enligt ISO 9001.

FörstainstansrÀttens dom i mÄlet Microsoft mot Kommissionen har gett upphov tillmÄnga konkurrensrÀttsliga frÄgor, bl.a. gÀllande Microsofts tying av WindowsMedia Player till sitt operativsystem Windows. Denna uppsats för framförallt ettresonemang kring frÄgan om huruvida de ?traditionella? EG-rÀttsliga metodersom idag anvÀnds vid bedömningen av kopplingsförbehÄll (tying) Àr förlegade nÀrdessa ska appliceras pÄ en ?ny? produkt som mjukvara. En analys av konkurrensrÀttsligdoktrin och rÀttspraxis visar att Microsoftdomen i delen vad gÀller tying Àrkonsekvent gentemot den praxis som etablerats pÄ omrÄdet genom mÄlen T-30/89Hilti AG mot Kommissionen samt C-333/94 P Tetra Pak International SA motKommissionen.

Rapporten beskriver ett projekt utfört pÄ Electrolux Laundry Systems AB i Ljungby. Projektets syfte Àr att identifiera de grundorsaker till varför den frÄn början planerade monteringsplanen inte kan följas pÄ företaget. UtifrÄn det resultat som inhÀmtats genom olika metoder Àr sedan mÄlet att ta fram rekommendationer som företaget ska kunna anvÀnda, för att bÀttre kunna följa monteringsplanen.I arbetets inledande fas genomfördes intervjuer för att fÄ en holistisk syn pÄ varför monteringsplanen inte kan följas. Som komplettering till första fasen genomfördes ytterligare datainsamlingar i form av enkÀtundersökning, observationer och dokumentgenomgÄng. Med detta upplÀgg har objektiviteten kunnat höjas avsevÀrt eftersom problemet kunde studeras pÄ avstÄnd i andra fasen.

Idag styrs invandringen utifrÄn en migrationspolitik som uppstÀller begrÀnsningar bÄde vad gÀller antalet som fÄr tilltrÀde till landet men Àven vilka typer av invandrare som ska fÄ möjlighet att arbeta och bosÀtta sig hÀr. Trots detta regelverk kringgÄr ett vÀxande antal asylsökande de riktlinjer som styr möjligheten att vistas i landet. Dessa mÀnniskor emigrerar frÀmst frÄn oroliga och fattiga lÀnder eftersom de ser en framtid i Sverige. Men mÄnga som söker asyl i landet kommer att möta problem med sin asylansökan och nekas tilltrÀde. Bland dessa mÀnniskor finns de som vÀljer att stanna kvar trots att det inte Àr tillÄtet.

Detta examensarbete handlar om införande av Lean Administration i administrativa stödprocesser. Examensarbetet undersöker hur Leanverktyg kan bidra till att standardisera dokument och dokumenthanteringen och dÀrigenom eliminera slöserier. Parallellt erhÄlls kvalitetssÀkring och effektivisering, samt att kapacitet frigörs till vÀrdehöjande aktiviteter. Studiens fokus och tyngdpunkt betrÀffande empirin bygger pÄ aktionsforskning bedriven hos ett tradingföretag dÀr den stödjande dokumenthanteringen till arbetet med utfallsprover studerats nÀrmare.Bakgrunden till studien kan hÀrledas till den globala konkurrensen som medfört att fler företag i större omfattning arbetat med att förbÀttra och effektivisera sin verksamhet. Fler företag har Àven valt att fokusera pÄ sin kÀrnkompetens och har dÀrför outsourcat delar av sin verksamhet.

Detta examensarbete handlar om införande av Lean Administration i administrativa stödprocesser. Examensarbetet undersöker hur Leanverktyg kan bidra till att standardisera dokument och dokumenthanteringen och dÀrigenom eliminera slöserier. Parallellt erhÄlls kvalitetssÀkring och effektivisering, samt att kapacitet frigörs till vÀrdehöjande aktiviteter. Studiens fokus och tyngdpunkt betrÀffande empirin bygger pÄ aktionsforskning bedriven hos ett tradingföretag dÀr den stödjande dokumenthanteringen till arbetet med utfallsprover studerats nÀrmare.Bakgrunden till studien kan hÀrledas till den globala konkurrensen som medfört att fler företag i större omfattning arbetat med att förbÀttra och effektivisera sin verksamhet. Fler företag har Àven valt att fokusera pÄ sin kÀrnkompetens och har dÀrför outsourcat delar av sin verksamhet.

SammanfattningDet hĂ€r projektet behandlar omrĂ„det Additiv Tillverkning (AM) för metalliska material och undersöker om det Ă€r lĂ€mpligt att anvĂ€nda vid produktion inom flygindustrin. AM Ă€r en relativt ny tillverkningsmetod dĂ€r föremĂ„l byggs upp lager för lager direkt ifrĂ„n en datormodell. TeknikomrĂ„det tillĂ„ter i mĂ„nga fall större konstruktionsfriheter som möjliggör tillverkning av mer viktoptimerade och funktionella artiklar. Andra fördelar Ă€r materialbesparing och kortare ledtider vilket har ett stort ekonomiskt vĂ€rde.En omfattande litteraturstudie har gjorts för att utvĂ€rdera alla tekniker som finns pĂ„ marknaden och karakterisera vad som skiljer de olika processerna. Även maskiners prestanda och kvalitĂ© pĂ„ tillverkat material utvĂ€rderas, och för varje teknik listas möjligheter och begrĂ€nsningar.

SammanfattningDet hĂ€r projektet behandlar omrĂ„det Additiv Tillverkning (AM) för metalliska material och undersöker om det Ă€r lĂ€mpligt att anvĂ€nda vid produktion inom flygindustrin. AM Ă€r en relativt ny tillverkningsmetod dĂ€r föremĂ„l byggs upp lager för lager direkt ifrĂ„n en datormodell. TeknikomrĂ„det tillĂ„ter i mĂ„nga fall större konstruktionsfriheter som möjliggör tillverkning av mer viktoptimerade och funktionella artiklar. Andra fördelar Ă€r materialbesparing och kortare ledtider vilket har ett stort ekonomiskt vĂ€rde.En omfattande litteraturstudie har gjorts för att utvĂ€rdera alla tekniker som finns pĂ„ marknaden och karakterisera vad som skiljer de olika processerna. Även maskiners prestanda och kvalitĂ© pĂ„ tillverkat material utvĂ€rderas, och för varje teknik listas möjligheter och begrĂ€nsningar.

Jag har i denna uppsats underso?kt hur ansta?llda inom Svenska kyrkans gudsbilder sta?r i fo?rha?llande till de gudsbilder som ga?r att utla?sa i Svenska kyrkans beka?nnelseskrifter samt i Kyrkoordningen fo?r Svenska kyrkan. Detta har jag gjort genom kvalitativa intervjuer med en intervjumetod baserad pa? och inspirerad av Jan Trost. Fo?r att studien skulle falla inom ramarna fo?r uppsatsens omfa?ng gjorde jag ett urval ur Svenska kyrkans beka?nnelseskrifter som jag baserade pa? vilken relevans skriften har fo?r ansta?llda och medlemmar inom organisationen.