SammanfattningDet hĂ€r projektet behandlar omrĂ„det Additiv Tillverkning (AM) för metalliska material och undersöker om det Ă€r lĂ€mpligt att anvĂ€nda vid produktion inom flygindustrin. AM Ă€r en relativt ny tillverkningsmetod dĂ€r föremĂ„l byggs upp lager för lager direkt ifrĂ„n en datormodell. TeknikomrĂ„det tillĂ„ter i mĂ„nga fall större konstruktionsfriheter som möjliggör tillverkning av mer viktoptimerade och funktionella artiklar. Andra fördelar Ă€r materialbesparing och kortare ledtider vilket har ett stort ekonomiskt vĂ€rde.En omfattande litteraturstudie har gjorts för att utvĂ€rdera alla tekniker som finns pĂ„ marknaden och karakterisera vad som skiljer de olika processerna. Även maskiners prestanda och kvalitĂ© pĂ„ tillverkat material utvĂ€rderas, och för varje teknik listas möjligheter och begrĂ€nsningar.

Syftet med konkurrenslagstiftningen Àr att frÀmja konkurrensen marknadsaktörer emellan. En effektiv konkurrens bidrar till en bÀttre resursanvÀndning i samhÀllet, medan en otillrÀcklig konkurrens ledertill onödigt stora kostnader. Sedan intrÀdet i den Europeiska Unionen (EU) 1995 har Sverige ett dubbelt rÀttssystem för konkurrensrÀtt, den EU-rÀttsliga lagstiftningen Àr inte bara vÀgledande utan i materiellt hÀnseende Àven bindande. En grundlÀggande bestÀmmelse inom konkurrensrÀtten Àr förbudet mot konkurrensbegrÀnsande samarbete, detta regleras i 2:1 Konkurrenslag 2008:579 (KL) och i artikel 101.1 Lissabonfördraget (EUF-fördraget). Ett sÄdant samarbete innebÀr att tvÄ eller flera företag gÄr samman och avtalar om exempelvis pris eller marknadsuppdelning och Àr föremÄl för uppsatsens undersökning.Uppsatsen syftar till att undersöka viss problematik som uppstÄr vid tillÀmpningen av denna lagstiftning.

SammanfattningDet hĂ€r projektet behandlar omrĂ„det Additiv Tillverkning (AM) för metalliska material och undersöker om det Ă€r lĂ€mpligt att anvĂ€nda vid produktion inom flygindustrin. AM Ă€r en relativt ny tillverkningsmetod dĂ€r föremĂ„l byggs upp lager för lager direkt ifrĂ„n en datormodell. TeknikomrĂ„det tillĂ„ter i mĂ„nga fall större konstruktionsfriheter som möjliggör tillverkning av mer viktoptimerade och funktionella artiklar. Andra fördelar Ă€r materialbesparing och kortare ledtider vilket har ett stort ekonomiskt vĂ€rde.En omfattande litteraturstudie har gjorts för att utvĂ€rdera alla tekniker som finns pĂ„ marknaden och karakterisera vad som skiljer de olika processerna. Även maskiners prestanda och kvalitĂ© pĂ„ tillverkat material utvĂ€rderas, och för varje teknik listas möjligheter och begrĂ€nsningar.

Retoriken har Ànda sedan det antika Grekland och Aristoteles tid varit mansdominerad. Den gode talaren, vir bonus, var en man och de kvinnliga talarna (och skribenterna) har bÄde historiskt och i nutid antingen Äsidosatts, förlöjligats eller förminskats. Den kunskap som förmedlas i högre utbildningar inom retorik och som produceras i forskning Àr till stor del fÀrgad av en manlig norm - trots den feministiska inbrytningen.Kvinnor har fÄtt skapa sina egna retoriska strategier och införandet av ett kvinnligt perspektiv har fÄtt retoriken att förnyas bÄde teoretiskt och praktiskt. Framför allt har det bidragit till att andra aspekter kommit i förgrunden. Detta ligger till grund för min uppsats dÀr jag valt att undersöka hur bestÄende och statisk den feministiska retoriken Àr.

SyfteMötet mellan kroppen som nÄgot socialt format och som nÄgot biologiskt mÀtbart som sker i idrott kan vara problematiskt vilket visat sig genom tidigare forskning inom omrÄdet. Olika sÀtt att se pÄ kön kan göra att biologisk jÀmlikhet mellan mÀn och kvinnor förutsÀtts dÀr det finns skillnader eller att skillnader förutsÀtts dÀr det inte finns nÄgra. Syftet med denna studie var att genom en systematisk litteraturgranskning belysa det tillÀmpade idrottsvetenskapliga forskningsfÀltets urval av försökspersoner och rapportering av dessa. Samt utifrÄn teorier kring kön och genus tolka resultatet av detta. Vidare var syftet att undersöka effekten av förstaförfattarens könskategori pÄ val av urvalsgrupper och rapportering av dessa.

EG-rÀtten Àr en egen rÀttsordning som har företrÀde framför den nationella rÀtten, vilket innebÀr att medlemsstaterna har en skyldighet att följa EG-rÀtten. Förverkligandet av mÄlet om att skapa en inre marknad inom EG förutsÀtter ett gemensamt system för mervÀrdesskatt. Flera direktiv har antagits för att harmonisera mervÀrdesskatten inom gemenskapen.MervÀrdesskatt Àr en generell konsumtionsskatt som skall bÀras av slutkonsumenten. Ett avdragssystem sÀkerstÀller att skattebördan vÀltras framÄt för att slutligen belasta slutkonsumenten. En skattskyldig person som förvÀrvar varor till sin verksamhet medges dÀrmed avdrag för ingÄende mervÀrdesskatt.

EG-rÀtten Àr en egen rÀttsordning som har företrÀde framför den nationella rÀtten, vilket innebÀr att medlemsstaterna har en skyldighet att följa EG-rÀtten. Förverkligandet av mÄlet om att skapa en inre marknad inom EG förutsÀtter ett gemensamt system för mervÀrdesskatt. Flera direktiv har antagits för att harmonisera mervÀrdesskatten inom gemenskapen.MervÀrdesskatt Àr en generell konsumtionsskatt som skall bÀras av slutkonsumenten. Ett avdragssystem sÀkerstÀller att skattebördan vÀltras framÄt för att slutligen belasta slutkonsumenten. En skattskyldig person som förvÀrvar varor till sin verksamhet medges dÀrmed avdrag för ingÄende mervÀrdesskatt.

Denna uppsats syftade till att utreda huruvida den av staten initierade ratificeringen av ILO 169, och framförallt artikel 14 ur denna konvention, har politiskt stöd bland de berörda aktörerna i Lappmarken. Detta eftersom det politiska stödet för en ratificering till synes Àr svagt. De berörda aktörerna utgörs av renskötande samer, icke-renskötande samer samt övrig befolkning i omrÄdet, dÄ dessa aktörer nyttjar mark och vatten pÄ olika sÀtt. För att klargöra huruvida politiskt stöd föreligger i frÄgan om ILO 169, har David Beethams Legitimeringsteori anvÀnts. Denna teori utgÄr frÄn att förekomsten av legitimitet, som i denna kontext kan jÀmstÀllas med politiskt stöd, kan visas utifrÄn tre sammanvÀvda dimensioner ? B1-B3, dÀr B1 utgÄr frÄn legitimitet utifrÄn etablerade regler, B2 frÄn rÀttfÀrdigande via delade vÀrderingar hos dominant och underordnad samt B3 som konfirmerar legitimitet via handlingar.

Bakgrund och Problemdiskussion Lean-konceptets applicerbarhet inom servicesektorn har pÄ senare Är uppmÀrksammats allt mer. Lean som har sin grund i den japanska bilindustrin brukas idag över hela vÀrlden, frÀmst inom tillverkningsbranschen. UtgÄngspunkten för vÄr problemdiskussion Àr en artikel skriven av Kennedy och Widener (hÀdanefter K & W) dÀr författarna först byggt upp ett teoretiskt ramverk för hur ekonomistyrningen kan se ut enligt de lean-principer som finns. Orsakssambanden mellan ramverkets komponenter har man fÄtt fram genom en empirisk studie pÄ ett tillverkningsföretag. I slutet av artikeln blickar författarna framÄt och hoppas att andra forskare gör undersökningar likt deras för att se om de orsakssamband de hittat Àven Àr applicerbara pÄ andra företag.

Syftet med konkurrenslagstiftningen Àr att frÀmja konkurrensen marknadsaktörer emellan. En effektiv konkurrens bidrar till en bÀttre resursanvÀndning i samhÀllet, medan en otillrÀcklig konkurrens ledertill onödigt stora kostnader. Sedan intrÀdet i den Europeiska Unionen (EU) 1995 har Sverige ett dubbelt rÀttssystem för konkurrensrÀtt, den EU-rÀttsliga lagstiftningen Àr inte bara vÀgledande utan i materiellt hÀnseende Àven bindande. En grundlÀggande bestÀmmelse inom konkurrensrÀtten Àr förbudet mot konkurrensbegrÀnsande samarbete, detta regleras i 2:1 Konkurrenslag 2008:579 (KL) och i artikel 101.1 Lissabonfördraget (EUF-fördraget). Ett sÄdant samarbete innebÀr att tvÄ eller flera företag gÄr samman och avtalar om exempelvis pris eller marknadsuppdelning och Àr föremÄl för uppsatsens undersökning.Uppsatsen syftar till att undersöka viss problematik som uppstÄr vid tillÀmpningen av denna lagstiftning.

Idrottsjuridiken Àr ett underutvecklat rÀttsomrÄde i Sverige och inom ÀmnesomrÄdet finns mÀngder av frÄgor som behöver analyseras ytterligare. En sÄdan frÄga Àr omfattningen av fotbollsspelarens arbetsrÀttsliga rÀttigheter och skyldigheter gentemot sin klubb. Fotbollsspelare utgör en speciell grupp pÄ arbetsmarknaden som i mÄnga avseenden skiljer sig frÄn normen av ?vanliga? anstÀllda. NÄgon svensk rÀttspraxis för huruvida fotbollsspelare ska ses som arbetstagare finns ej.

Syfte: Att en kost rik p? m?ttat fett har en negativ inverkan p? blodlipider har l?nge varit klarlagt. D?remot r?der delade ?sikter om effekterna av kolesterolintag p? lipidniv?er hos personer med blodlipidrubbningar. M?nga kolesterolrika livsmedel inneh?ller ocks? en stor andel m?ttat fett.

Vi har valt att inrikta oss pÄ ekonomisystemet i företag under tillvÀxt. Dagens företag mÄste enligt lagar och regler genomföra en mÀngd administrativa uppgifter. En del av detta arbete omfattas av det sÄ kallade ekonomisystemet dÀr redovisning, budgetering och kalkylering ingÄr. Vi har med denna studie inte för avsikt att undersöka ekonomisystemet i allmÀnhet, utan vÄrt intresse vÀcktes till den förÀndring vilken sker under tillvÀxt. Det blir under tillvÀxt svÄrare för företag att arbeta med sitt ekonomiska system, dÄ företaget behöver gÄ igenom olika tillvÀxtfaser dÀr organisationen förÀndras.

För att det ska vara tillÄtet att behandla personuppgifter ska behandlingen ha anknytning till visst ÀndamÄl. Den personuppgiftsansvarige; Skatteverket eller Kronofogdemyndigheten, ska se till att de personuppgifter som behandlas Àr adekvata och relevanta i förhÄllande till ÀndamÄlen med behandlingen, att personuppgifterna Àr riktiga och, om det Àr nödvÀndigt, aktuella och att alla tÀnkbara handlingar vidtas för att rÀtta, blockera eller utplÄna sÄdana personuppgifter som Àr felaktiga eller ofullstÀndiga med hÀnsyn till ÀndamÄlen med behandlingen. Detta framgÄr av 9 § PUL som följer föreskrifterna i EG-direktivet 95/46 artikel 6. Hur lÄngt strÀcker sig rÀttelseskyldigheten enligt Personuppgiftslagen (1998:204) (PUL) jÀmfört med den annullerade rÀttelseregleringen i gamla Datalagen (1973:289)? Följderna av denna otydlighet Àr att vÀldigt mÄnga restförda personer saknar möjligheten att fÄ rÀttelse av missvisande registrerade uppgifter.

Det övergripande syftet med den hÀr uppsatsen Àr undersöka hur barn och unga upplever kultursatsningar som berör dem. FrÄgestÀllningar som har anvÀnts för att nÄ fram till syftet Àr: Hur ser barn och unga pÄ offentligt finansierade kultursatsningar jÀmfört med egen kulturell aktivitet? Hur ser barn och unga pÄ medbestÀmmandefrÄgor?Upplever barn och unga att de kan pÄverka kultursatsningar som görs i den utstrÀckning som de vill? Hur skulle barn och unga vilja utforma kultursatsningar för dem om de fick bestÀmma? Hur tÀnker barn och unga om artikel 12, 13 och 31 i Konventionen om barnets rÀttigheter? Skiljer barn och unga pÄ begrepp som kultur och fritid?PÄverkar det pÄgÄende paradigmskiftet som barndomsbegreppet och barnkulturbegreppet genomgÄr barns och ungas syn pÄ kultursatsningar som berör dem?Jag har genomfört en materialinsamling i form av en skriftlig enkÀt som ca 700 skolbarn har besvarat och en kvalitativ del dÀr jag genom 21 intervjusamtal och ett tjugotal spontana samtal har frÄgat barn och unga i Äldrarna 4 till 17 Är om hur de ser pÄ kultur och kultursatsningar. Jag anvÀnder hÀr Àven ungas svar frÄn en av BOŽs webbfrÄgor.Studien vilar pÄ en hermeneutisk grund dÀr tidigare teoretiskt material och forskning har anvÀnts kring utgÄngspunkter som makt och diskurs, barndom och barndomsdiskurser, kultur och barnkultur, barnets rÀtt till sitt eget perspektiv samt metoder och tillvÀgagÄngssÀtt vid materialinsamling frÄn barn och unga.Jag har vid sammanstÀllning av materialet frÄn mina informanter funnit att barn och unga vill i större utstrÀckning Àn nu bli tillfrÄgade angÄende satsningar pÄ deras kultur och fritid. Barn och unga skiljer inte pÄ begrepp som kultur och fritid, de vill nÄs av mer kultur och de vill vara med och utforma kulturutbudet sÄ att det passar deras ekonomi och situation.