Den 1:a april 2013 beslutade de 47 medlemsstaterna i EuroparÄdet att EU kan bli en kontrakterande part till Europakonventionen. Innan EU blir en kontrakterande part ÄterstÄr det för EU-domstolen att analysera det slutgiltiga utkastet till anslutningsfördrag, för att se om det Àr förenligt med EU-rÀttens bestÀmmelser och principer.Syftet med min framstÀllning Àr att utreda vissa risker med EU:s anslutning till Europakonventionen. Jag har i huvudsak behandlat tre problematiska omrÄden.Konsekvenserna av anslutningen i de omrÄden dÀr kompetensen mellan EU-domstolen och Europadomstolen har överlappats, problematiken med medsvarandemekanismen samt konsekvenser av ratifikationen av protokoll 16.Risken för att Europadomstolen och EU-domstolen har olika praxis inom samma omrÄde kan bli problematiskt anslutningen. Kommer Europadomstolen att bortse frÄn EU-domstolens praxis? Anslutningsfördraget tillÄter inte en övertrÀdelse av EU-domstolens tolkningsföretrÀde och Europadomstolen kommer att begrÀnsas till att konstatera huruvida bestÀmmelser i EU-rÀtten Àr oförenliga med Europakonventionen.

Konspirationsteorier ?r ett v?xande problem f?r demokratins vidmakth?llande och det finns behov f?r en ?kad f?rst?else f?r under vilka omst?ndigheter konspiratoriskt t?nkande ?r starkt. Tidigare forskning visar att hotuppfattning resulterar i subjektiva k?nslor av os?kerhet, kontrollf?rlust och oro, som kan ligga till grund f?r konspiratoriskt t?nkande. Det finns en brist p? empiriska studier av sambandet mellan hotuppfattning och konspiratoriskt t?nkande. Det finns ocks? grund att tro att sambandet kan se olika ut beroende p? vilken typ av hotfull situation det r?r sig om.

Uppsatsarbetet berör en mindre Àrendegrupp som betecknas ?sÀkerhetsÀrenden? respektive ?kvalificerade sÀkerhetsÀrenden? inom utlÀnningsrÀtten. Den första Àrendegruppen har rÀtt till en domstolsprövning och inte det senare enligt svensk utlÀnningsrÀtt. Parallellt utvecklas en Europeisk asylrÀtt dÀr mÄlet Àr att ha ett harmoniserat asylförfarande inom unionen. För detta ÀndamÄl har rÄdet antagit Asylprocedurdirektivet.

Enligt dagens gÀllande svenska regelsystem kan en skattskyldig pÄförasskattetillÀgg och sedan Àven dömas för skattebrott utifrÄn samma oriktiga uppgift.Europakonventionen, som varit lag i Sverige sedan 1995 innehÄller ettdubbelbestraffningsförbud enligt artikel 4, sjunde tillÀggsprotokollet. Det Àr enligtartikeln förbjudet att lagföras för ett och samma brott tvÄ gÄnger. FrÄgan huruvidadet svenska systemet Àr konventionsenligt har under flera decennier prövats iEuropadomstolen. I ett avgörande frÄn 2009, Zolotukhin mot Ryssland, somavgjordes i stor kammare uttryckte domstolen att den sÄg ett behov att förtydligahur bedömningen skulle ske. Trots att Europadomstolen genom Zolotukhindomenhar Àndrat sin tidigare praxis, har Högsta Domstolen i tvÄ aktuella domarvalt att bortse frÄn denna och menar istÀllet att det svenska systemet Àrkonventionsenligt dÄ Europadomstolens praxis inte ansÄgs tillrÀckligt klar ochtydlig.

Den hÀr artikeln utforskar, genom en mÄngperspektivistisk diskursanalys, tidningsartiklar, en vetenskaplig artikel, ett myndighetsbrev, bloggar och ett reportage skrivna om en specifik grundskola i Sverige, som har blivit kÀnd för sitt lyckade utvecklingsarbete med elevernas studieresultat. Enligt denna artikel Àr bilden som förmedlas genom media mycket positiv tills en artikel följd av en blogg, förÀndrade diskursordningen pÄ ett hegemoniskt sÀtt. Den hÀr artikeln beskriver den diskursiva förÀndringen i relation till den social- och historiskt utbildningspolitiska kontexten, till stor del dominerad av en nyliberal ideologi, dÀr mÀtning och ranking fokuseras mer Àn skolutveckling i form av inkludering och lÀrande..

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka vad forskningslitteraturen s?ger om relationen mellan dansundervisning och elevens utveckling av sociala h?llbarhetsf?rm?gor hos eleverna i ?ldrarna 10?25. Den svenska skolan har ett ansvar att f?rbereda elever att kunna verka inom ett demokratiskt samh?lle och det ?r viktigt att ge elever en undervisning d?r de f?r m?jlighet att utveckla f?rm?gor som de kan anv?nda sig av i en st?ndigt komplex och f?r?nderlig v?rld. Vi har anv?nt oss av ?United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization?:s (UNESCO) lista p? f?rm?gor vars tanke ?r att frambringa ?sustainability citizens?.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats har varit att utreda talerÀtten vid rÀttsprövning av tillÄtlighetsbeslut. I uppsatsen kommer stort fokus att ligga pÄ fallet Botniabanan. En annan viktig problematik som behandlas genom uppsatsen Àr den sÄ kallade ?bindande verkan? av regeringens tillÄtlighetsbeslut. DÄ prövningen görs av Regeringen fÄr den sÄledes en politisk prÀgel.

Europakonventionen ger enskilda personer en rÀttighet att inte bli straffad eller lagförd tvÄ gÄnger för dom eller frikÀnnande som vunnit laga kraft. Det innebÀr i princip ett förbud mot dubbelbestraffning, eller som principen Àven benÀmns, ne bis in idem. Principen har varit uppe för prövning ett antal gÄnger i sÄvÀl svenska instanser som Europadomstolen. MÄnga av Europadomstolens mÄl har gÀllt mÄnga andra brott och förseelser Àn skattetillÀgg och skattebrott, vilket Àr det som denna uppsats behandlar. I dagslÀget finns inget stöd för att underkÀnna Sveriges dubbla förfarande med skattetillÀgg och samtidigt Ätal för skattebrott.

I detta arbete unders?ks ?gonr?relser p? tavlan Terrassen vid Sainte Adresse (1867) av Claude Monet, med hj?lp av en stokastisk modell som simulerar hur betraktarens blick f?rflyttas p? tavlan. Modellen baseras p? ?gonr?relsedata fr?n 20 f?rs?kspersoner som observerade tavlan i tre minuter, d?r modelleringen begr?nsats till de f?rsta 30 sekunderna. I analysen anv?nds sackader och fixeringar f?r att beskriva ?gonr?relser.

Europakonventionen och EU:s stadga om de grundlÀggande rÀttigheterna innehÄller bÄda ett förbud mot att den som blivit frikÀnd eller dömd straffas pÄ nytt gÀllande samma sak. Huruvida det svenska systemet dÀr en skattskyldig kan pÄföras skattetillÀgg och lagföras för skattebrott gÀllande lÀmnandet av samma oriktiga uppgift Àr förenligt med förbudet har diskuterats och Europadomstolens bedömning av nÀr dubbelbestraffning föreligger har förÀndrats. Högsta domstolen och RegeringsrÀtten anser trots förÀndringen att det svenska systemet Àr förenligt med konventionen men vissa underinstanser Àr av en annan Äsikt.Uppsatsen syftar till att utreda om det svenska systemet Àr lÀmpligt. LÀmpligheten bedöms dels med hÀnsyn till lagstiftarens syften och dels utifrÄn Europakonventionens dubbelbestraffningsförbud samt Europadomstolens nyare praxis. Syftet Àr Àven att klargöra om det utifrÄn Europadomstolens nyare praxis samt EU-rÀtt Àr befogat av underinstanserna att inte följa praxis.Författarens slutsats Àr att systemet Àr lÀmpligt utifrÄn lagstiftarens syften, eftersom syftena Àr rimliga och har uppnÄtts.

I uppsatsen analyseras grundskoll?rares befogenheter att ingripa fysiskt mot elever som p?verkar skolmilj?n negativt genom ordningsst?rande beteende. Utg?ngspunkten ?r den befogenhetsgivande best?mmelsen i 5 kap. 6 ? skollagen (2010:800).

Bakgrund: Ca 10% av alla nyf?dda i Sverige v?rdas ?rligen p? en neonatalv?rdsavdelning, d?r separation mellan barn och f?r?ldrar ?r vanligt f?rekommande, trots evidens om dess negativa konsekvenser f?r b?de f?r?ldrar och barn. Nollseparation inneb?r att f?r?ldrar och barn h?lls i s? mycket fysisk och psykisk n?rhet under v?rdtiden som m?jligt. ?ven om tidigare forskning har belyst konsekvenserna av separation inom neonatalv?rden, finns begr?nsad sammanst?lld kunskap om hur f?r?ldrar upplever nollseparation i en neonatal kontext.

Bakgrund: En vanlig komplikation relaterat till graviditet och f?rlossning ?r urinretention. Denna komplikation ?r ?verg?ende hos majoriteten av de som drabbats men ?r trots detta en vanligt f?rekommande orsak till v?rdskada som kan orsakas av bristande riktlinjer. F?r att minska risken f?r best?ende skador orsakade av urinretention postpartum kr?vs riktlinjer som ?r grundade i aktuell vetenskaplig evidens. I denna studie avser begreppet postpartum tiden upp till en vecka efter f?rlossning. Syfte: Syftet med studien ?r att systematisk bed?ma kvaliteten p? Sveriges f?rlossningsklinikers riktlinjer g?llande urinretention postpartum. Metod: Riktlinjer erh?lls fr?n totalt 36 av Sveriges 44 f?rlossningskliniker, totalt erh?lls 19 riktlinjer, d? vissa enheter anv?nde samma.

Bakgrund: Sexuell h?lsa ?r en grundl?ggande komponent f?r den upplevda h?lsan. En f?rlossningsbristning drabbar majoriteten av alla kvinnor som f?der barn och har visat sig kunna p?verka s?v?l kvinnans fysiska som psykiska h?lsa. I barnmorskans ansvarsomr?de ing?r att fr?mja den sexuella h?lsan och att ta hand om kvinnan under graviditet, f?rlossning och post partum. Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att belysa kvinnors sexuella h?lsa efter bristning som uppst?tt i samband med vaginal f?rlossning. Metod: En systematisk litteratur?versikt med integrativ design har utf?rts.

Jag har valt att studera fyra olika samtida sa?tt att fa?nga upp ma?nskliga fo?rva?ntningar i staden. Jag studerar varje angrepps- sa?tt genom att utfo?ra litteraturstudier, studera ett exempel och intervjua en person. Syftet a?r att fo?ra en diskussion.