Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger ser pÄ mÄltidens funktion i förskolan, vilka regler som rÄder och om barnen har nÄgot inflytande under mÄltiderna. VÄrt intresse för detta Àmne vÀcktes dÄ vi lÀst en artikel i LÀrarnas Nyheter (2011) om pedagogers roll under mÄltiderna i förskolan. I artikeln skrivs det att det bedrivs uppfostringspedagogik och vuxen makt i dagens förskolor. Vi valde dÀrför att studera detta vidare och har observerat barn och pedagoger, samt intervjuat pedagoger pÄ en förskola. Resultatet av studien visar att pedagogerna vÀljer att lÀgga stort fokus pÄ regler som enbart Àr gjorda av vuxna, vilket Àven tidigare forskning pÄvisat.

Diskussioner kring kulturell ma?ngfald har la?nge varit och a?r fortfarande ho?gaktuellt i arbetsmarknadspolitik och organisationer. Da? majoriteten av tidigare forskning har fokuserat pa? de organisatoriska utfall som kulturellt ma?ngfaldiga ledningsgrupper genererat i, motiverades en studie som underso?ker arbetsprocessen. Trots ett allt sto?rre uttalat intresse fo?r ma?ngfald i fo?retagsledningar finns fortfarande brister i praktiken, och tidigare forskning har lyft fram ba?de fo?r- och nackdelar med kulturell ma?ngfald i arbetsgrupper.

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

Denna uppsats handlar om filmtrailrar, och mer specifikt trailrar som marknadsför 3D-filmer. Syftet Àr att lyfta fram ett till stora delar outforskat Àmne och undersöka likheter och skillnader i konventioner mellan trailrar frÄn 50-talet och moderna trailrar.FrÄgorna jag Àmnar svara Àr: Hur marknadsför moderna, samtida trailrar 3D-teknologin? Finns det gemensamma konventioner och stilistiska grepp som Àr genomgÄende för dessa trailrar? Vad finns det för likheter respektive skillnader i konevntioner och grepp? Vad har förÀndrats i marknadsföringen av 3D-teknologin sedan 1950-talet?ForskningsfÀltet trailrar Àr till stora delar outforskat, men mitt arbete lyfter fram nÄgra studier som gjorts. Kernan har skrivit en bok om trailrar i allmÀnhetoch utformat tankar och resonemang om vad en trailer Àr. Hon utgÄr ifrÄn ett retoriskt synsÀtt och menar att det gÄr att utlÀsa hur studior via trailrar "talar" till publiken.

LÀrares vardagliga arbete utförs under stÀndig press frÄn olika berörda aktörers förvÀntningar pÄ verksamheten, som till exempel skolpolitiker, skolchefer och brukare. Fokus i denna artikel ligger pÄ de intentioner som finns angÄende IKT i skolan. SÀrskilt intresse Àgnas Àven det ad hoc-arbete som utförs under den undervisningsfria tiden och hur lÀrares anvÀndande eller icke-anvÀndande av IKT kan förstÄs utifrÄn detta. Data Àr hÀmtad frÄn en observationsstudie gjord hos fem olika lÀrare i deras vardagliga arbete frÄn Är 4 i grundskolan till Är 12 i gymnasieskolan. Resultaten pekar pÄ hur den stora andelen ad hoc-arbete pÄverkar lÀrares möjligheter att hantera den offentliga diskursens intentioner med IKT.

Arbetet sammanfattar fyra artiklar inom intervjuformaten situationsintervjuer (SI) och beteendebeskrivande intervjuer (BBI) i en litteraturöversikt. Arbetet sammanstÀller resultaten i fyra artiklar skrivna efter 2002. Artiklarna valdes ut ur PsycINFO och PsycARTICLES. Uppsatsens syfte Àr att söka hur situations- och beteendebeskrivande intervjuer pÄverkar personbedömningen vid intervjun samt hur intervjuerna upplevs av de sökande. En artikel visade att intervjufrÄgorna i bÄda formaten kan ges till intervjukandidaterna, det förÀndrade inte inbördes förhÄllanden mellan kandidaterna, Àven om vÀrden var nÄgot högre för kandidater som fÄtt frÄgorna.

Problem: Enligt statistik fo?rlorar turistma?ssor i antalet utsta?llare och beso?kare, de blir o?verlag mindre varje a?r. Vi bo?rjade med att se detta problem hos TUR-ma?ssan i Go?teborg och genom denna studie valde vi att ja?mfo?ra med andra liknande turistma?ssor fo?r att se om detta var ett problem som idag pra?glade Skandinaviska ma?ssor. Eftersom ma?ssor bidrar till turism pa? den platsen den genomfo?rs och turistma?ssor bidrar till o?kad turism o?verlag blir detta ett mer omfattande problem a?n enbart fo?r arrango?rerna bakom ma?ssan.

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

En undersökning genomfördes i en delkurs av naturkunskap, dÀr undervisningen bedrevs genom öppna frÄgor. Fokus var att eleverna skulle anvÀnda sin kunskap. De fick presentera resultatet av arbetet i form av ett rollspel och genom att skriva en artikel. Syftet med arbetet var att Àndra elevernas instÀllning till naturvetenskap, speciellt i miljöomrÄdet.Resultatet av delkursen undersöktes med hjÀlp av enkÀter och intervjuer. Den huvudsakliga slutsatsen var att flertalet elever upplevde naturvetenskap och miljö som mer engagerande och allmÀnbildande efter avslutad kurs.

Kvinnor har alltid fÄtt kÀmpa för att fÄ vara med i det fina rummet inom idrotten. I början av 1900-talet ansÄgs det oestetiskt och okvinnligt att syssla med tÀvlingsidrott. Om en kvinna skulle delta i manliga aktiviteter kunde detta förmanliga henne. Under 1970-talet blev det mer och mer vanligt med kvinnor i eliten och idag har kvinnor möjlighet att tÀvla i stort sett alla sporter, som förr varit belagda mÀnnen. Jag har följt alpinÄkaren, Anja PÀrson under en tvÄ mÄnaders period, i Sportbladet.

Local cultural environment planning in Sweden often comes to rely on municipal heritage plans. These plans are meant to facilitate management of local cultural values, work as a tool for local planning and increase awareness of cultural environments for the public. In the last decades public participation in planning has become more and more of the ideal strategy, challenging the idea of cultural environment planning as an expert-led field. The idea of the field as one that implicates public participation as a strategy has been fortified in Sweden through national goals, government bills and conventions. Nevertheless the implementation of public participation in municipal heritage plans remains quite uncharted. The aim of this study is to explore public participation in regards to how municipal heritage plans are developed and the perception of public participation in cultural environment planning amongst professionals, comparing bigger and smaller municipalities.

Vid sÀtthÀrdning Àr sÄ kallade mjuka flÀckar ett problem som förekommer vid mÄnga hÀrdverkstÀder. En vanligt förekommande artikel som sÀtthÀrdas Àr kugghjul och om en sÄdan artikel med mjuka flÀckar monteras finns risken att den inte hÄller och den kan i vÀrsta fall Àven förstöra andra komponenter och förorsaka stora kostnader. Mjuka flÀckar Àr omrÄden i ytskiktet dÀr hÄrdheten Àr lokalt nedsatt och man har kunnat konstatera att de beror pÄ att uppkolningen har försvÄrats i dessa omrÄden. Tidigare studier har visat att om det bildas svÄrreducerade oxider pÄ ytan sÄ försvÄras uppkolningen av artiklar under sÀtthÀrdningen och detta kan vara en orsak till dessa mjuka flÀckar. En metod att förhindra uppkomsten av mjuka flÀckar Àr att pÄ ett kontrollerat sÀtt bilda en lÀttreducerad oxid (jÀrnoxid) pÄ ytan som senare kan upplösas under sjÀlva uppkolningsprocessen.

Freedom of religion or belief is indisputable in Human rights discourse, more discussed is exactly what it is that is included in the concept of freedom of religion or belief (in Swedish: religionsfrihet). This thesis focuses on the freedom of religion or belief in a European context, in particular on the European court of human rights and article 9 in the European convention for human rights. Some criticism has been directed against the Court to the effect that its practice and verdicts don't answer to the pronounced desire to develop a pluralistic and inclusive form of freedom of religion or belief.My aim is to examine, analyse and test three different theories, which all try to develop alternatives to the expression freedom of religion or belief, in relation to six verdicts from article 9 in Europe convention. My basic purpose is to try to find new ways of talking about freedom of religion or belief that might lead to a more inclusive, pluralistic and equal interpretation of that concept.The three theories wich I use are elaborated by Richard Amesbury (associate professor at Claremont school of Theology); Hugo Strandberg (TD at Åbo Akademi) and Eberhard Herrmann (professor in philosophy of religion at Uppsala University); and Martha Nussbaum (professor of law and ethics at the University of Chicago). The six cases from the European court are: X v.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa likheter och skillnader i nyhetsrapporteringen om den globala uppvÀrmingen mellan Sverige och USA. Vi har inriktat oss pÄ New York Times och Dagens Nyheter. Hypotesen Àr att den amerikanska tidningen visar sig mer skeptisk till att miljöförÀndringarna Àr mÀnskligt skapade Àn den svenska tidningen. Tidsspannet vi valt Àr januari till och med december Är 2006 dÄ filmen An Inconvenient Truth hade premiÀr och skapade debatt i frÄgan. Undersökningen Àr av kvantitativ natur.

För att kunna dra nytta av skalfördelar har trenden inom mÄnga branscher under senare Är varit att skaffa sig allt större och mer centraliserade lager. Detta gÀller i hög grad för livsmedels- och detaljhandelsbranschen, och Àven ICA har gÄtt frÄn mÄnga smÄ till fÀrre men större lager som tÀcker allt vidare geografiska omrÄden. För att kunna jÀmföra enheternas prestationer och göra det möjligt att anvÀnda samlade resurser vid effektiviseringar har, sedan ett par Är tillbaka, gemensamma processbeskrivningar ? LICA ? implementerats pÄ samtliga lager. ICA anser nu att det Àr dags att uppdatera dessa beskrivningar för att anpassa dem till nya förutsÀttningar samt hitta ytterligare effektiviseringspotential i dagens processer, och dÀrför pÄgÄr idag arbetet med vad som kallas LICA II.