Studien tar avstamp i den diskussion som förts kring nyhetssajternas kommentarsfÀlt. Diskussionen kulminerade under sommaren 2011 dÄ flera nyhetssajter Àndrade sina förhÄllningsregler och vissa fall Àven de tekniska lösningar som anvÀndes. Denna studie Àmnade undersöka om valet av kommentars-teknik pÄverkar anvÀndares vilja till kommunikation pÄ nyhetssajter, men Àven att belysa eventuella bakomliggande faktorer till detta. Detta har genomförts genom en kvalitativ observations- och intervju-studie. Resultatetav studien pÄvisar att kommunikationen pÄverkas av valet av teknisk lösning, och att bristen av kontroll Àr en av de avgörande faktorerna bakom huruvida en anvÀndare Àr villig att kommentera en artikel..

Med den ha?r uppsatsen vill vi underso?ka vilka fo?rutsa?ttningar, samt vilka hinder och mo?jligheter, som finns fo?r multimediala presentationsformer av journalistik pa? svenska tidningars webbplatser. Vi har underso?kt vilka attityder som finns kring multimedia, pa? vilka sa?tt de underso?kta tidningarna arbetar med multimedia i dag och hur de vill arbeta med det i framtiden. Vi har ocksa? underso?kt hur de ta?nker kring sja?lva utformningen av de multimediala presentationsformerna.Vi har anva?nt oss av explorativa intervjuer med fem personer som har na?ra anknytning till den multimediaproduktion som bedrivs i dag, och analyserat dessa utifra?n Gunnar Nygrens studier av konvergens och divergens, Mark Deuzes teorier om onlinejournalistik, samt Richard E.

Denna uppsats syftar till att utreda vad som karaktÀriserar den i de nationella proven för gymnasieskolan, frekvent förekommande artikelgenren. Kursen Svenska B Àr ett kÀrnÀmne i gymnasieskolan och avslutas med ett obligatoriskt nationellt kursprov. Det innebÀr att alla elever i den svenska gymnasieskolan ska genomföra dessa kursprov. I proven ingÄr en större skriftlig uppgift dÀr ska eleverna skriva en text utifrÄn en fiktiv situation och en given genre. Vid varje prov finns 10 uppgifter att vÀlja mellan.

Problem: Utvecklingen i va?rlden ga?r mot en allt mer kunskapsinriktad ekonomi da?r den immateriella tillga?ngen intellektuellt kapital blir viktigare bland fo?retag. De redovisningsprinciper som finns idag baseras pa? principer fra?n sa? tidigt som 1400-talet da? man ville bokfo?ra transaktioner fo?r in- och utbetalningar av pengar. Principerna modifierades na?got under den industriella revolutionen fo?r att man skulle kunna sa?tta upp materiella ting som tillga?ngar.

ÖvergĂ„ngen frĂ„n CATIA V4 till CATIA V5 innebĂ€r nya möjligheter för konstruktörerna pĂ„ Scania att arbeta med Knowledge Based Engineering, KBE, för att effektivisera och kvalitets-sĂ€kra sitt arbete. DĂ„ CATIA V5 Ă€r en ny plattform som innehĂ„ller verktyg med samlingsnamnet knowledgware, för att bygga in kunskap i modeller ville Scania undersöka potentialen i att arbeta med KBE, och hur detta skulle kunna ske pĂ„ Scania. Vid traditionell produktutveckling tas en helt ny artikel fram vid behov och ofta innebĂ€r detta att arbete som tidigare utförts, görs om igen. Syftet med arbetet Ă€r dĂ€rför att undersöka huruvida KBE i CATIA V5 kan erbjuda möjligheter att Ă„teranvĂ€nda kunskap frĂ„n tidigare arbete och samtidigt kvalitetssĂ€kra denna, samt utreda vilka knowledgewarelicenser som i sĂ„ fall kan vara lĂ€mpliga för Scania.För att göra detta har en litteraturstudie genomförts för att undersöka vad som har gjorts inom omrĂ„det, och Ă€ven en intervjustudie har utförts inom R&D pĂ„ Scania. Vidare har sakkunniga pĂ„ Linköpings Universitet och Tekniska Högskolan i Jönköping intervjuats.

Bakgrund och problem: Spelmarknaden Àr en bransch som haft en otrolig tillvÀxt desenaste Ären, framför allt beroende pÄ att den tekniska utvecklingen gÄtt framÄt i rask taktoch dÀrmed möjliggjort nya kanaler för utbud av spel. Spelmarknaden i Sverige har sedanlÄng tid tillbaka varit statligt reglerad och pÄ grund av det endast varit förbehÄllen vissaenstaka aktörer. PÄ senare tid har denna monopolsituation ifrÄgasatts flitigt av sÄvÀl olikariksdagspartier som av EU. Inför riksdagsvalet 2006 var en förÀndring av spelmarknadenett löfte frÄn alliansen vid eventuell valseger. Eftersom alliansen segrade har regeringentillsatt en utredning om spelmonopolet som ska vara klar 15 december 2008.

Vi har gjort en studie om hur djurmisshandel och vanvÄrd av djur presenteras i media genom en kvalitativ innehÄllsanalys. Med hjÀlp av 117 relevanta artiklar och insÀndare frÄn 7 tidningar i Sverige söktes svar pÄ följande frÄgestÀllningar:Hur presenterar media djur som varit utsatta för misshandel eller vanvÄrd?Hur framstÀlls gÀrningspersonen vid misshandel och vanvÄrd av djur?Skiljer det sig i hur misshandel och vanvÄrd av husdjur och nyttodjur presenteras?Det som framkom var att djuren ofta presenteras som varelser som olyckligt nog utsatts för brott. Djuren kan inte sjÀlva pÄverka sin livssituation utan det Àr Àgaren som avgör djurens öde. Det var sÀllan gÀrningspersonen beskrevs utan istÀllet beskrevs djurens situation.

SammanfattningEU:s konkurrensrÀtt innehÄller regler och praxis i syfte att skydda den effektiva konkurrensen. Förbudet mot konkurrensbegrÀnsande avtal och samarbeten, artikel 101.1 FEUF, Àr konkurrenslagstiftningens viktigaste bestÀmmelse. Regeln bestÄr av olika kriterier, varav avtalskriteriet Àr ett. I avtalskriteriets grÀnsland befinner sig det samordnade förfarandet. Detta beteende Àr otillÄtet och dÀrmed förbjudet.

MÀnniskan Àr en social varelse och vÄr identitet bygger pÄ hur vi sjÀlva och hur andra uppfattar oss.  Detta Àr av största vikt i denna studie som Àmnar studera hur ett fÀngelsestraff pÄverkar en  narkotikabrukares  avvikarkarriÀr  ur ett sociologiskt perspektiv.  Genom en kvalitativ studie  dels  innehÄllande  en artikel-  och rapportstudie samt  fem intervjuer, tre med personer som arbetar inom missbrukarvÄrd och tvÄ dömda narkotikabrukare som suttit inne ifÀngelse  kan jag konstatera att  fÀngelset  som straff tenderar till att stÀrka  identiteten  som narkotikabrukare och en ytterligare betoning av avvikare som brottsling.  Detta till motsats frÄn det den bakomliggande tanken med fÀngelsestraffet,  det vill sÀga avskrÀckande. Studien tar upp mÄnga vÀlbekanta och intressanta teorier kring  sociala faktorer och visar Àn en gÄng vilken otrolig pÄverkan vÄra emotioner  har..

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med denna studieÀr att undersöka hur Gröna PÄsen implementeras i förskolans verksamhet utifrÄn barnens tankar och reflektioner. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vad barnen har för kunskap om vad som hÀnder med den Gröna PÄsenefteratt sopbilen hÀmtat denoch dess pÄverkanför en hÄllbar utveckling. Att undersöka om barnens erfarenheter och kunskaper kring Gröna PÄsen kan kopplas samman med pedagogernas arbeteför att implementera den, Àr ocksÄ en del av syftet med denna studie.Den metod som valts fördenna studieÀr fokusgruppmetoden. Fokusgruppmetoden kan beskrivas som intervjuer i grupp kring syftet som finns med undersökningen.Fokusgruppsintervjuerna genomfördes pÄ tvÄ avdelningar pÄ samma förskola och sammanlagt 15 barn i fyra olika fokusgrupper deltog vid fokusgruppsintervjuerna. Svaren ifrÄn fokusgruppsintervjuerna analyserades med hjÀlp av teoretiska utgÄngspunkter, tidigare forskning och litteratur, samt kopplades till syftetoch frÄgestÀllningarna i studien.Resultatet av studienÀr att barnenhar en viss kunskap kring vad Gröna PÄsen Àr, vadsom hÀnder med Gröna PÄsen och vad man ska och inte ska slÀnga i Gröna PÄsen.

MÀnniskan har, oavsett Älder, rÀtt till privat- och familjeliv enligt artikel 8 EKMR. Barns rÀtt till privat- och familjeliv kommer Àven till uttryck i artikel 16 barnkonventionen. Privat- och familjeliv innefattar flera aspekter, dÀribland rÀtten till integritet. Integritet Àr ett begrepp som omfattar dels den fysiska integriteten, men Àven den psykiska integriteten. Den fysiska integriteten mellan individer skyddas genom flertalet av brottsbalkens bestÀmmelser, men skyddet för den psykiska integriteten Àr mer sporadiskt.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka högstadieelevers syn pÄ krÀnkande behandling och trakasserier pÄ tvÄ skolor, samt hur skolorna arbetar för att förhindra detta.FrÄgestÀllningarHur och var sker krÀnkande behandling och trakasserier?NÀr sker krÀnkande behandling och trakasserier?Vad anser elever kÀnnetecknar en mobbare?Hur arbetar skolorna för att förhindra trakasserier och krÀnkande behandling?MetodArbetet har en kvalitativ ansats dÄ undersökningarna har utgÄtt ifrÄn gruppintervjuer och observationer. Jag har genomfört intervjuer i mindre grupper med elever samt observationer av lektioner i Àmnet idrott och hÀlsa.ResultatEleverna uppfattar att krÀnkande behandling och trakasserier förekommer pÄ raster och pÄ sociala medier, men Àven pÄ lektioner, till och frÄn skolan samt i omklÀdningsrum. Orsaken till varför det förekommer just hÀr beror pÄ för lÄg vuxennÀrvaro. NÀr det gÀller krÀnkande behandling och trakasserier pÄ sociala medier, sker det tillexempel genom att nÄgon eller nÄgra lÀgger ut opassande bilder samt att personer skriver elaka kommentarer.

Diskussioner kring kulturell ma?ngfald har la?nge varit och a?r fortfarande ho?gaktuellt i arbetsmarknadspolitik och organisationer. Da? majoriteten av tidigare forskning har fokuserat pa? de organisatoriska utfall som kulturellt ma?ngfaldiga ledningsgrupper genererat i, motiverades en studie som underso?ker arbetsprocessen. Trots ett allt sto?rre uttalat intresse fo?r ma?ngfald i fo?retagsledningar finns fortfarande brister i praktiken, och tidigare forskning har lyft fram ba?de fo?r- och nackdelar med kulturell ma?ngfald i arbetsgrupper.

Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger ser pÄ mÄltidens funktion i förskolan, vilka regler som rÄder och om barnen har nÄgot inflytande under mÄltiderna. VÄrt intresse för detta Àmne vÀcktes dÄ vi lÀst en artikel i LÀrarnas Nyheter (2011) om pedagogers roll under mÄltiderna i förskolan. I artikeln skrivs det att det bedrivs uppfostringspedagogik och vuxen makt i dagens förskolor. Vi valde dÀrför att studera detta vidare och har observerat barn och pedagoger, samt intervjuat pedagoger pÄ en förskola. Resultatet av studien visar att pedagogerna vÀljer att lÀgga stort fokus pÄ regler som enbart Àr gjorda av vuxna, vilket Àven tidigare forskning pÄvisat.