Uppsatsen redogör för brottet hets mot folkgrupp och dess relation till yttrandefriheten. Under senare Är har Högsta domstolens tillÀmpning av 16 kap. 8 § brottsbalken gjorts i ljuset av Europakonventionen. För att uppnÄ en konventionsenlig tillÀmpning har den svenska bestÀmmelsen tolkats mer restriktivt Àn vad dess förarbeten ger vid handen. Den rÀttsliga diskussionen har kretsat kring rekvisitet missaktning samt Europadomstolens begrepp hate speech.

Detta examensarbete syftar till att analysera den rÀttsutveckling som skett med start i principfallet NJA 2005 s. 462, det s.k. Lundgren-mÄlet, och som inneburit att Högsta domstolen utdömt nationellt skadestÄnd för att gottgöra enskilda för den svenska statens krÀnkningar av Europakonventionens rÀttigheter. Den skadestÄndsrÀttsliga utveckling som skett i praxis vad det gÀller det offentligas ansvar för brott mot mÀnskliga rÀttigheter har sin grund i kravet pÄ effektiva nationella rÀttsmedel i Europakonventionens artikel 13. Genom Högsta domstolens praxis har Europakonventionen kommit att bli en allt viktigare skadestÄndsrÀttslig normkÀlla i svensk rÀtt och HD har i mer eller mindre alla sina domar i skadestÄndsrÀttsliga frÄgor under 2007 och 2008 refererat till konventionen.

Den fria rörligheten för personer Àr en av de fyra grundlÀggande friheterna inom Europeiska unionen. Artikel 39 EG föreskriver att rÀtten till fri rörlighet för arbetstagare skall sÀkerstÀllas inom gemenskapen. Denna rÀtt innebÀr att medborgare i en medlemsstat har rÀtt att förflytta sig fritt inom de andra medlemsstaternas territorium och att uppehÄlla sig dÀr för att söka arbete samt rÀtt att anta faktiska erbjudanden om anstÀllning. Den nÀmnda artikeln föreskriver Àven att fri rörlighet för arbetstagare skall innebÀra att all diskriminering av arbetstagare frÄn medlemsstaterna pÄ grund av nationalitet skall avskaffas vad gÀller anstÀllning, lön och övriga arbets- och anstÀllningsvillkor.Den fria rörligheten Àr dock inte absolut utan den begrÀnsas pÄ olika sÀtt. Redan i fördragstexten finns det förbehÄll för de begrÀnsningar som grundas pÄ hÀnsyn till allmÀn ordning, sÀkerhet och hÀlsa.

Enligt artikel 3 i Europakonventionen fÄr ingen utsÀttas för tortyr eller omÀnsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. I stater dÀr det föreligger en risk för sÄdan behandling vÀljer invÄnarna oftast att lÀmna den staten för att söka skydd i en annan stat. En stat har dock rÀtt att sjÀlv bestÀmma vem som ska fÄ vistas inom deras grÀnser samt att det inte föreligger nÄgon rÀtt till politisk asyl enligt Europakonventionen. MotstÄende intressen stÄr sÄledes emot varandra: individens (den asylsökande) intresse av att fÄ stanna i en stat och dÀrmed skyddas frÄn behandling som strider mot artikel 3 i Europakonventionen stÄr mot statens (mottagarstaten) intresse om att enbart behöva skydda sina egna medborgare varpÄ parterna argumenterar för sin sak.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka, studera och analysera Europadomstolens rÀttsfall angÄende utlÀmning och utvisning under Ärens gÄng. Detta för att underlÀtta i förstÄelsen kring hur Europadomstolen bedömer parternas argumentation och slutligen beslutar i fallen.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur grundl?rare med inriktning fritidshem talar om m?jligheter och utmaningar med att implementera utomhuspedagogik i fritidshemsverksamheten. Det r?der idag brist p? forskning om utomhuspedagogik som riktar sig specifikt mot fritidshemmet. Trots att utomhuspedagogik ?r en del av grundl?rarutbildningen med inriktning mot fritidshem, s? verkar utomhuspedagogisk verksamhet ofta sakna syfte och m?l.

Right-wing populism has through the past decades flourished in several countries in Europe. Research has shown that right-wing populism is, with its political starting point in ?the people?, focusing on the majority and is sometimes excluding the minorities from the politics. Since human rights regulations are mainly a protection of minority rights, the aim is to examine if the politics of the Sweden Democrats, as a case of a growing right-wing populist party, is a threat to human rights and in that case, in what respects. The thesis is supposed to answer the question in what respects the politics of the Sweden Democrats contravene with the European Convention?s protection of minority rights.

I plenumavgörandet NJA 2013 s. 502 slÄr HD fast att beslut om skattetillÀgg och Ätal för skattebrott som grundar sig pÄ samma oriktiga uppgift utgör dubbelbestraffning i strid med Europakonventionen och EU:s rÀttighetsstadga. Det förÀndrade rÀttslÀget öppnar upp för en diskussion om huruvida det förekommer otillÄten dubbelbestraffning Àven pÄ andra rÀttsomrÄden. Uppsatsens syfte har varit att utreda huruvida sÄ Àr fallet. Jag har dÀrför undersökt en rad rÀttsomrÄden dÀr bÄde administrativa sanktioner och straff för brott förekommer, och dÀr jag sÄledes har bedömt att det finns en risk för dubbelbestraffning.

I likhet med svensk lag saknar Europakonventionen reglering avseende högsta möjliga hÀktningstid. Huruvida en hÀktningstid varit skÀlig har egentligen inte prövats av den svenska domstolen medan Europadomstolen har en omfattande praxis dÀr frÄgan om skÀlig hÀktningstid prövats. Den övergripande frÄgestÀllningen har under uppsatsen varit om svenska hÀktningstider Àr skÀliga mot bakgrund av Europakonventionens bestÀmmelser. För att bemöta frÄgan har en rÀttsdogmatisk metod anvÀnds dÀr bÄde beslut frÄn JK och andra organ studerats för att kompensera för avsaknaden av lÀmplig juridisk litteratur. Utöver det har rÀttsfall frÄn Europadomstolen samt den svenska domstolen presenterats som till viss del berör frÄgan.

Aanderaa-Karp-Rosenberg f?rmodan ?r en f?rmodan ang?ende hur vissa egenskaper hos booleska funktioner relaterar till undflyende. ?ven om f?rmodan inte bevisats ?n har man lyckats visa att f?rmodan ?r sann om man antar vissa ytterligare krav p? funktionen. Denna uppsats kommer presentera den relevanta teorin kring f?rmodan samt simplicialtopologi som ett tillv?gag?ngss?tt att angripa problemet. F?rkunskaperna arbetet antar av l?saren ?r de som man l?r sig under de f?rsta tre ?ren p? matematikprogrammet.

Artificiell intelligens (AI) spelar en alltmer central roll inom v?rdsektorn och diskuteras flitigt f?r sin potential att utveckla v?rden genom f?rb?ttrad diagnostik och behandling. En ?kad anv?ndning av AI inom v?rden har potential att utveckla v?rdsektorn och vara svaret p? m?nga av de problem som h?lso- och sjukv?rden st?r inf?r. Med s?rskilt fokus p? Alzheimers sjukdom framtr?der AI som ett verktyg som kan m?jligg?ra tidigare och mer tillf?rlitliga diagnoser, vilket i f?rl?ngningen skulle kunna f?rb?ttra m?jligheterna till v?rd f?r drabbade och bidra till medicinska genombrott inom demenssjukdomar.

Den hÀr uppsatsen har behandlat religionsfrihet utifrÄn Regeringsformen (1974:152) 2 kap, och den Europeiska konventionen om skydd för de mÀnskliga rÀttigheterna och de grundlÀggande friheterna (EKMR) artikel 9(1-2). Religionsfriheten definieras enligt EKMR artikel 9 som en frihet att fÄ att ?utöva sin religion eller tro genom gudstjÀnst, undervisning, andaktsutövningar och iakttagande av religiösa sedvÀnjor?Religion och religionsutövning Àr mycket mer begrÀnsad Àn vad lagtexterna kan ge uttryck för. Vissa religiösa tecken som kan anses som sjÀlvklara rÀttigheter, som exempelvis slöjan och korset Àr inte alls garanterade skyddet enligt EKMR Artikel 9, tvÀrtom Àr det Àven fritt för staterna att begrÀnsa och förbjuda dessa. Syftet med uppsatsen har varit att klargöra för lagens syn pÄ den muslimska slöjan angÄende religionsfrihet samt att reda ut eventuella missförhÄllanden om den.BÀrandet av slöja Àr en form av religionsutövning.

Bakgrund Skapande aktiviteter som intervention f?r arbetsterapeuter ?r en av de grundl?ggande h?rnstenarna i professionen och har funnits sedan arbetsterapins start. Att arbeta med skapande aktiviteter inom psykiatrin ?r vanligt och kan bidra till att patienter upplever st?rre meningsfullhet i vardagen. Personer med diagnostiserad ?tst?rning har ofta ett mindre deltagande i meningsfulla aktiviteter i vardagen p? grund av att st?rre delen av deras vardag fokuseras p? kropp och mat.

Individens rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng inom skÀlig tid har sedan 1951 funnits i Europakonventionens mÀnskliga fri- och rÀttigheter, EMRK, för att försÀkra individen om den grundlÀggande rÀtten. RÀttslÀget ser ut som sÄdant att Sverige inte alltid lyckas uppfylla konventionens innehÄll, dÄ flera mÄl varje Är förenas med oskÀligt lÄnga vÀntetider mellan förundersökning till slutdom.Uppsatsens syfte Àr att utreda hur svenska domstolar beaktar artikel 6.1 EMRK, varför rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng inte har fÄtt grundlagsstatus hittills i Sverige samt i vilken utstrÀckning de rÀttigheter i artikel 6.1 EMRK Äterfinns i svensk rÀtt. Syftet Àr Àven att besvara varför grundlagsreformeringen kan ha en positiv inverkan pÄ rÀttslÀget.EMRK inkorporerades i svensk rÀtt 1995, dÄ uppkom en diskussion om den nya lagens rÀttsliga status, men det avgjordes snabbt att lagen inte skulle fÄ grundlagskydd. Ett starkt argument bakom beslutet var att det i sÄdana fall skulle innebÀra dubbelreglering pÄ ett antal rÀttigheter som redan stadgades i regeringsformen. Författaren tror att rÀtten till rÀttegÄng inom skÀlig tid föll bort som en följd av regeringens argument, vilket idag orsakar ett antal konventionsbrott i Sverige.

Flertalet hÀndelser under 2000-talet, som Göteborgskravallerna, massgripanden av fotbollssupportrar för vÄldsamt upplopp och flera vÄldsamma upplopp i samband med Reclaim the city manifestationer, Àr oroande. Till exempel uppgav de gripna och omhÀndertagna DjurgÄrdssupportrarna att polisens handlande skall ha skett godtyckligt. Kan detta tyda pÄ att det i samhÀllet finns en tendens, att vi Àr pÄ vÀg mot ett ÄsidosÀttande av individens skydd i form av fri- och rÀttigheter, till förmÄn för bekÀmpandet av brott.Denna studie har till syfte att undersöka konflikten mellan individens fri- och rÀttigheter och myndigheternas befogenheter vid gripanden och omhÀndertaganden. Detta innebÀr att med Europakonventionens artikel 5 som utgÄngspunkt, undersöka överensstÀmmelsen med svensk rÀtt och eventuella konflikter mellan individens fri- och sÀkerhet och samhÀllets regler för bekÀmpning av brott.Studien anger kriterier för hur en prövning kommer till och i viss mÄn Àven Europadomstolens funktion. Den presenterade lagtexten ur konventionen samt att konventionen och nationell rÀtt tolkas utifrÄn domstolens utlÄtanden i ett antal relevanta mÄl.FrÀmst kan det sÀgas vara mÄlen Kurt v.

Syftet med uppsatsen Ă€r att utreda innebörden av ett företags rĂ€tt till domstolsprövning och en rĂ€ttssĂ€ker process enligt Europakonventionens artikel 6 och i rĂ€ttighetsstadgans artiklar 41, 47 och 48. MĂ„lsĂ€ttningen Ă€r att visa hur dessa rĂ€ttigheter bedöms i EU-domstolen och Europadomstolen samt vilken betydelse de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna har inom EU:s rĂ€ttsordning. De mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna Ă€r ett rĂ€ttsomrĂ„de i stĂ€ndig utveckling som startade med Europakonventionens skapelse efter andra vĂ€rldskriget. Även inom EU har skyddet för grundlĂ€ggande rĂ€ttigheter kommit att utvecklas genom EU-domstolens rĂ€ttspraxis, vilket har gett upphov till rĂ€ttighetsstadgan. Efter Lissabonfördragets ikrafttrĂ€dande utgör mĂ€nskliga rĂ€ttigheter en primĂ€rrĂ€tt inom EU och EU Ă€r Ă€ven skyldig att ansluta sig till Europakonventionen, vilket Ă€nnu inte har skett.