Denna uppsats handlar om lojalitetsskapande rabatt- och bonussystem inom ramen för artikel 82 i EG-fördraget. Kommissionen och gemenskapsdomstolarna har i sin rättspraxis ansett att lojalitetsrabatter som används av ett dominerande företag strider mot artikel 82, eftersom sådana rabattsystem knyter kunden närmare till det dominerande företaget. I de flesta fall har lojalitetsskapande rabattsystem även ansetts ge upphov till diskriminerande effekter. Kritiker hävdar att kommissionen och gemenskapsdomstolarna, framför allt i några senare avgöranden, i det närmaste har ansett att lojalitetsskapande rabattsystem är olagliga i sig. Kritikerna hävdar att lojalitetsrabatter kan ha såväl konkurrenshämmande som konkurrensbefrämjande effekter på marknaden ? även om rabatterna erbjuds av ett dominerande företag ? och att konkurrensmyndigheter således måste ta hänsyn till båda dessa effekter vid bedömningen av ett visst rabattsystems inverkan på marknaden.

SAMMANFATTNINGÅr 1971 förändrades det skatterättsliga sanktionssystemet på så sätt att de administrativa myndigheterna skulle kunna påföra ekonomiska sanktioner istället för de allmänna domstolarna, vilka var de som hanterat samtliga fall tidigare. Syftet var dels att få en effektivare och jämnare rättstillämpning dels att sanktionen skulle kunna användas mot ett större antal skattskyldiga som lämnat felaktiga uppgifter i sin deklaration eller lämnat in deklarationen för sent.Då en skattskyldig har lämnat en oriktig uppgift till ledning för taxeringen på annat sätt än muntligen eller då ingen deklaration har lämnats alls så kan denne påföras en sanktion i form av ett skattetillägg. Enligt 5 kap 8 § taxeringslagen (1990:324) ska skattetillägget dock inte påföras i vissa situationer, vilka utgörs av: ?felräkning eller skrivfel?, ?rättelse med ledning av kontrolluppgift?, ?bedömning av yrkande?, ?frivillig rättelse? samt ?obetydligt skattebelopp?.Syftet med uppsatsen är att undersöka 5 kap. 8 § taxeringslagen (1990:324).

Specialarbete 7,5 hpSvenska spraket, Fortsättningskurs SV1203 VT 2013Handledare: Filippa Lindahl.

SammanfattningUppsatsen behandlar EU-stadgans tillämplighet på det svenska dubbelförfarandet, påförande av skattetillägg och utdömande av straffrättsliga påföljder vid oriktig uppgift. Framställningen baseras på gällande lagtext vid 1 december 2011, men hänsyn har även tagits till lagförslaget avseende den nya skatteförfarandelagen, SFL, som avses träda i kraft den 1 januari 2012.  Besvarandet av syftet sker ur ett svenskt perspektiv med beaktande av rättssäkerheten för den enskilde. Det klargörs att EU-stadgans ställning innebär att den skall ha företräde framför motstridig nationell rätt. Vidare kan kravet på klart stöd som HD har uppställt för att underkänna det svenska dubbelförfarandet med stöd av Europakonventionen, inte upprätthållas vid EU-stadgans tillämpning. Ett sådant krav skulle strida mot rättssäkerhetskravet på en bestämd rättskällehierarki, och därmed inte tillförsäkra den enskildes rättssäkerhet.

Beskattningstidpunkten i svensk rätt kommer till uttryck genom kontantprincipen. Inkomster ska därmed tas upp till beskattning vid tidpunkten för utbetalning, oavsett vart inkomsten har intjänats. Den relevanta frågan är huruvida skatteavtalet kan anses begränsa Sveriges beskattningsanspråk vid en inflyttningssituation. Artikel 15 i OECD:s modellavtal hindrar inte uttryckligen hemviststaten, fastställd enligt Artikel 4, från att beskatta en inkomst endast mot den bakgrund att inkomsten utbetalas när den skattskyldige har hemvist i landet. En sådan begränsning tycks endast föreligga avseende källstatens beskattningsrätt, där det finns ett krav på att arbete är utfört i staten.

Detta arbete handlar om barnrättigheter och främst om den rättighet som barn har att få sina röster och åsikter hörda..

Bakgrunden till denna uppsats är att i Sverige borde alla medborgare ha samma rätt att uttrycka sin åsikt. Det är en grundläggande rättighet som försvaras i vår grundlag, Regeringsformen 2:1, samt en mänsklig rättighet som skyddas av artikel 10 i Europakonventionen. Av yttrandefriheten följer rätten att som arbetstagare framföra kritik. Yttrandefriheten är i första hand tillförsäkrad medborgaren gentemot det allmänna och därmed skiljer sig rätten att uttrycka sig för anställda inom privat respektive offentlig sektor.Som ett konkurrerande intresse till kritikrätten är lojalitetsplikten som följer av anställningsavtalet. Lojalitetsplikten innebär en skyldighet för arbetstagaren att sätta arbetsgivarens intresse framför sitt eget och därmed undvika situationer där vederbörande kan komma i pliktkollision.

Denna uppsats har till syfte att klargöra om lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. (LOB) är förenlig med Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR). Uppsatsen undersöker dels om 1 § LOB är förenlig med art. 5(1) EKMR, dels om förmansprövningen i 5 § LOB är förenlig med art. 5(4) EKMR.1 § LOB möjliggör för polisen att omhänderta den som är så pass berusad att han inte är kapabel att ta hand om sig själv eller utgör en fara för sig själv eller annan.

The purpose of this essay is to study the two cases ?The hijacking of a bus in Årdal? & ?The double murder in Ljungsbro? from media ethics aspects.  The aim for this study is to clear up if the the Swedish newspapers have reported according to the mediaethic rules and to see if there is any differences between the newspapers reporting. The following theories has been used to reach the objective: the journalism task, news values, the liberty of press and speach, media ethical rules and discursive discrimination. The study has used a critical discourse method formed by Teun a. van Dijk to analyse the material, mainly through macro- and microstructures.

Reglerna angående skattetillägg som ett administrativt sanktionssystem infördes för att avkriminalisera mindre skatteförseelser och rent slarv, samt att få de skattskyldiga att bättre fullgöra sin uppgiftsskyldighet. Sedan 1972, då systemet för skattetillägg infördes, har det genomgått flera förändringar, senast det skedde var 2003. I förarbetet till gällande lag anser Regeringen att det är av grundläggande betydelse att det administrativa sanktionssystemet framstår som rättvist och rimligt, och att det dessutom är förenligt med Europakonventionen.Sedan 1995 är Europakonventionen svensk lag, vilket framgår av 2 kap. 23 § regeringsformen. Detta innebär att svensk rätt tvingades anpassas till Europakonventionens krav och det gällde även skattetilläggssystemet.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som kan påverka patientens delaktighet i sin omvårdnad ur ett patientperspektiv. Syftet var även att beskriva de valda artiklarnas urvalsmetod. Metod: Litteraturstudien har en deskriptiv design. Elva artiklar användes varav nio artiklar med kvalitativ ansats, en artikel med kvantitativ ansats och en artikel med både kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Resultatet visade att det finns flera faktorer som påverkar patientens möjlighet till delaktighet i sin omvårdnad. Faktorer så som information, patientens delaktighet vid beslutsfattande samt bemötande påverkar patientens möjlighet till delaktighet i omvårdnaden.  Slutsats: Information var viktig för patientdelaktighet i sin omvårdnad.

Reglerna angående skattetillägg som ett administrativt sanktionssystem infördes för att avkriminalisera mindre skatteförseelser och rent slarv, samt att få de skattskyldiga att bättre fullgöra sin uppgiftsskyldighet. Sedan 1972, då systemet för skattetillägg infördes, har det genomgått flera förändringar, senast det skedde var 2003. I förarbetet till gällande lag anser Regeringen att det är av grundläggande betydelse att det administrativa sanktionssystemet framstår som rättvist och rimligt, och att det dessutom är förenligt med Europakonventionen.Sedan 1995 är Europakonventionen svensk lag, vilket framgår av 2 kap. 23 § regeringsformen. Detta innebär att svensk rätt tvingades anpassas till Europakonventionens krav och det gällde även skattetilläggssystemet.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som kan påverka patientens delaktighet i sin omvårdnad ur ett patientperspektiv. Syftet var även att beskriva de valda artiklarnas urvalsmetod. Metod: Litteraturstudien har en deskriptiv design. Elva artiklar användes varav nio artiklar med kvalitativ ansats, en artikel med kvantitativ ansats och en artikel med både kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Resultatet visade att det finns flera faktorer som påverkar patientens möjlighet till delaktighet i sin omvårdnad. Faktorer så som information, patientens delaktighet vid beslutsfattande samt bemötande påverkar patientens möjlighet till delaktighet i omvårdnaden.  Slutsats: Information var viktig för patientdelaktighet i sin omvårdnad.

Individens rätt till rättvis rättegång inom skälig tid har sedan 1951 funnits i Europakonventionens mänskliga fri- och rättigheter, EMRK, för att försäkra individen om den grundläggande rätten. Rättsläget ser ut som sådant att Sverige inte alltid lyckas uppfylla konventionens innehåll, då flera mål varje år förenas med oskäligt långa väntetider mellan förundersökning till slutdom.Uppsatsens syfte är att utreda hur svenska domstolar beaktar artikel 6.1 EMRK, varför rätten till rättvis rättegång inte har fått grundlagsstatus hittills i Sverige samt i vilken utsträckning de rättigheter i artikel 6.1 EMRK återfinns i svensk rätt. Syftet är även att besvara varför grundlagsreformeringen kan ha en positiv inverkan på rättsläget.EMRK inkorporerades i svensk rätt 1995, då uppkom en diskussion om den nya lagens rättsliga status, men det avgjordes snabbt att lagen inte skulle få grundlagskydd. Ett starkt argument bakom beslutet var att det i sådana fall skulle innebära dubbelreglering på ett antal rättigheter som redan stadgades i regeringsformen. Författaren tror att rätten till rättegång inom skälig tid föll bort som en följd av regeringens argument, vilket idag orsakar ett antal konventionsbrott i Sverige.

Vilket rättssystem har enligt folkrätten företräde vid konflikt mellan folkrätten från FN, Europakonventionen och gemen-skapsrätten, beträffande giltigheten av säkerhetsrådets resolutioner för bekämpande av den internationella terrorismen, i förhållande till mänskliga rättigheter?Säkerhetsrådets resolutioner har ändrat karaktär när det gäller att bekämpa världens terrorism. Genom så kallade intelligenta sanktioner är säkerhetsrådets mål nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har någon rätt till rättvis rättegång, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker på mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrättens regler om jus cogens och säkerhetsrådet har förklarat att i kampen mot terrorismen är det nu tillåtet att med alla medel slå tillbaka hot mot fred och säkerhet.Mänskliga rättigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företräde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillämpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rättssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rätten, med ett starkare skydd för mänskliga rättigheter; i synnerhet egendomsrätten och rätten till rättvis domstolsprövning. Vid tillämpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företräde framför de generella reglerna från FN.EG-domstolens förstainstansrätt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig själv och unionen som bunden av FN:s stadga och säkerhetsrådets resolutioner och därmed åsidosatt egendomsskyddet och rätten till rättvis rättegång för unionsmedborgare.I fallet går rätten emot tidigare praxis från EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rådet en kompetens som inte står att utläsa i fördragen.En oroväckande fråga är vilka rättigheter som kommer att inskränkas framledes.