The European Brown bear (Ursus arctos) has gone from basically being extinct in Sweden to, 2008 being estimated to a total of 3298 individuals. When looking at the new Swedish moose management system it is important to have an ecosystem-based approach and therefore include all the parts that moose impacts on and from in the management, especially the brown bear. Primarily in the spring and early summer the brown bear is a significant predator on moose calfs which must be taken into account in moose management. When the bear recolonize areas that it has previously been eradicated from, it will once again come in contact with people who are not accustomed to the bear's role in the ecosystem. We studied three groups of moose management areas with different predation by bears.

Sveriges vanligaste skogsbruksmetod, trakthyggesbruket, har medfört problem för skogens artmångfald. År 2010 fanns det i Sverige 319 stycken hotade mossor och lavar som var kopplade till skogen. Varav vissa arter är beroende av lång skoglig kontinuitet, gammal multnande ved, skogsbrand eller andra naturliga fenomen som enbart finns i en mer eller mindre orörd skog. Alternativet till denna skogsbruksmetod finns i kontinuitetsskogsbruket som var vanligt förr, innan skogsbruket blev till en industri. På den tiden då bönderna själva plockade ut det virke dom behövde för sin egen överlevnad kunde skogen fortfarande fungera som ett ekosystem.

Lövträd har traditionsenligt valts ut för att berika stadens grönska och barrträden har ännu inte fått samma förtroende i stadsmiljöns gator och torg. Vi var nyfikna på att undersöka om 70-talets överanvändning av barrträd och dess negativa klang dröjer sig kvar och påverkar dagens val av stadsträd. Eller kan det vara barrträdens bristande egenskaper att hantera stress som begränsar dess framfart i urbana sammanhang? Att utöka dendrofloran med en varierad sammansättning av barrträd ger ett flertal fördelar som grönska året runt och ett stabilare ekosystem. Undersökningen är avgränsad till sydvästra Skåne och behandlar arterna utifrån de geografiskt rådande förhållandena.

Epizootier som drabbat marina däggdjur och lett till storskaliga dödsfall har uppmärksammats runt om i världen de senaste decennierna. Höga halter av persistenta miljökontaminanter såsom DDT (diklordifenyltrikloretan) och PCB (polyklorerade bifenyler) har uppmätts hos djur som drabbats. Detta har lett till tankar om att miljökontaminanter, i den nivå de finns i våra akvatiska ekosystem idag, kan vara en bidragande orsak till den ökade mottagligheten för infektioner och den ökade mortaliteten hos marina däggdjur. I denna litteraturstudie sammanställs resultaten från försök, både på laboratoriedjur och marina däggdjur, som tyder på att kontaminanter med fokus på PCB kan orsaka immunosuppression och därmed vara en bakomliggande orsak till allvarligheten i dessa epizootier. Resultat från studier visar på att PCB kan orsaka immunosuppression genom att ge nedsatt proliferativt svar hos T-lymfocyter under stimulering med mitogener, minskad aktivitet hos NK-celler, nedsatt antikroppsproduktion, minskad antigen-specifik proliferation och minskat DTH (delayed-type hypersensitivity) svar.

Död ved är mycket viktigt för skogens ekosystem. Minskningen av död ved i dagens produktionsskogar har skapat ett stort problem för flertalet vedlevande arter. Denna studie gjordes för att ge en ökad kunskap om vilka faktorer som spelar in när det gäller förekomst och utbredning av de två vedlevande arterna Anastrophyllum hellerianum och Dicranum flagellare. Täckningsgraden av de två arterna undersöktes på lågor, tillsammans med faktorerna: art, diameter, nedbrytningsgrad, antal lågor i närheten, solexponering, markkontakt och fuktighet i mark. Tre typer av skogar inventerades.

Uppsatsen handlar dels om hur det ser ut i dagens  klassrum och hur lärare upplever att de själva och eleverna påverkas av klassrummets fysiska miljö. Dels om hur lärares tankar och idéer gällande ett idealt klassrum. Syftet med studien var att jämföra det nuvarande klassrummet med lärares visioner av ett idealt klassrum utifrån ett didaktiskt perspektiv. I arbetet med insamling av data gjordes fyra kvalitativa intervjuer med lärare verksamma på mellanstadiet samt observationer av deras klassrum. Resultatet visade att  klassrummens planlösningar var slående lika.

OPERA Kan en Opera som byggnad gestalta olika sorters skådespel om upplevelser i det byggdas helhet?Det är en fråga som legat som inspiration i det här projektet. Platsens stora skala, saknad av växtlighet och det råa utomhusklimat, tillsammans med programmets kvadratmeterytor, har resulterat i ett projekt som handlat om ett artificiellt landskap. De två operadelarna gestaltas i två berg som ligger och vilar längst ut på piren. De två bergen är en komposition som tillsammans strävar efter helhet där byggnaden vill berätta vilka delar som helheten består av. Mellan bergen finns en stig som leder upp till entrén.

För att belysa värdeförlusten som utarmandet av ekosystem leder till och poängtera vårt beroende av naturen har begreppet ekosystemtjänster tagits i bruk. Ekosystemtjänster är samlingsnamnet på allt det vi får från naturen, så som syre, fibrer, rent vatten och naturupplevelser. I de nya kurspla-nerna i biologi (Skolverket, 2011a) tas ekosystemtjänster upp som centralt innehåll. Denna studie har till syfte att belysa hur lärare i årskurs 4-6 tolkar begreppet ekosystemtjänster i relation till sin undervisning, samt att undersöka vilka kunskapsemfaser lärarna ger uttryck för. Med kunskapsemfaser menas uppfattningar om varför vi undervisar om något.Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med fyra lärare som undervisar i biologi i årskurs 4-6 på olika skolor.

För att belysa värdeförlusten som utarmandet av ekosystem leder till och poängtera vårt beroende av naturen har begreppet ekosystemtjänster tagits i bruk. Ekosystemtjänster är samlingsnamnet på allt det vi får från naturen, så som syre, fibrer, rent vatten och naturupplevelser. I de nya kurspla-nerna i biologi (Skolverket, 2011a) tas ekosystemtjänster upp som centralt innehåll. Denna studie har till syfte att belysa hur lärare i årskurs 4-6 tolkar begreppet ekosystemtjänster i relation till sin undervisning, samt att undersöka vilka kunskapsemfaser lärarna ger uttryck för. Med kunskapsemfaser menas uppfattningar om varför vi undervisar om något.Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med fyra lärare som undervisar i biologi i årskurs 4-6 på olika skolor.

Som hjälpmedel inför projektering, byggande och fastighetsförvaltning finns ett antal verktyg för att kunna göra miljöbelastningsprofiler för byggnader. I denna rapport har två metoder använts för att göra en miljöbedömning av ett flerbostadshus. Metoderna är EcoEffect och Green Building Challenge. EcoEffect är en svensk miljövärderingsmetod för att mäta och värdera miljöpåverkan från en fastighet under en tänkt livscykel. I EcoEffect beskrivs miljöpåverkan som negativ påverkan på människors hälsa och ekosystem samt utarmning av naturresurser.Green Building Challenge är ett internationellt samarbete som startades 1996 med syfte att använda en gemensam värderingsstruktur för byggnader.

Stadsodling är ett aktuellt ämne som är relativt outforskat. Världens städer växer i och med ökad urbanisering och befolkningstillväxt samtidigt som fossila bränslen och andra ändliga resurser sinar. Det innebär att sättet maten som konsumeras i städerna produceras på måste förändras, stadsodling kan vara en del av denna förändring. Den här rapporten syftar till att undersöka stadsodlingens roll i den hållbara staden ? vilka ekonomiska, ekologiska och sociala effekter ger den upphov till och har den betydelse för stadens matbehov? I framtiden kommer matproduktionen att behöva öka för att mätta den ökande befolkningen.

Stadsodling är ett aktuellt ämne som är relativt outforskat. Världens städer växer i och med ökad urbanisering och befolkningstillväxt samtidigt som fossila bränslen och andra ändliga resurser sinar. Det innebär att sättet maten som konsumeras i städerna produceras på måste förändras, stadsodling kan vara en del av denna förändring. Den här rapporten syftar till att undersöka stadsodlingens roll i den hållbara staden ? vilka ekonomiska, ekologiska och sociala effekter ger den upphov till och har den betydelse för stadens matbehov? I framtiden kommer matproduktionen att behöva öka för att mätta den ökande befolkningen.

Granbarkborren, Ips typographus, är den mest destruktiva skadeinsekten för svensk barrskog och orsakar årligen stora ekonomiska förluster för landets skogsägare. Granbarkborren kan endast föröka sig i döda träd. För att döda ett stående friskt träd kan de med feromoner signalera till andra granbarkborrar att tillsammans inleda en massattack. Granbarkborren är även beroende av blånadssvampar för att kunna slå ut friska träd. Med dessa blånadssvampar kombinerat med en massattack kan granbarkborren döda trädet inom några veckor.

Det är allmänt känt att turismen för med sig negativa ekologiska konsekvenser och har gjort det sedan charterturismen på allvar slog igenom under -50 och 60-talet. På senare tid har alternativ turism börjat gro och tagit sig upp. Att massturismen är dominerande råder det inga tvivel om men det är viktigt att alternativ turism såsom ekoturism ser dagens solljus, en nisch i turismen som ska vara ekologiskt hållbar.Vandringen mot toppen är lång och brant för den ekologiskt hållbara turismen, nyligen har den börjat se dagsljuset men massturismen tar åt sig nästan all energi från solljuset. Det innebär att den ekologiskt hållbara turismen måste kämpa i hård konkurrens med de andra aktörerna på marknaden. Aktörer som i dagsläget och även i fortsättningen kommer vara starkare, men det säger inte att det inte finns plats för ekologiskt hållbar turism.Uppsatsen visar att det finns ett bra utbud av litteratur om ekoturism som tar upp både skrämmande exempel där varumärket utnyttjats till skadligare verksamhet och exempel med rätt använd ekoturism som ett verktyg för värnande av biologisk mångfald.

Att gestalta med hållbarhet i åtanke är en uppgift som blivit alltmer efterfrågad inom landskapsarkitektur. Enligt kalkyler från FN beräknas andelen människor som lever i städer att kraftigt öka under kommande årtionden, vilket med förestående miljö- och klimatproblematik gör hållbarhetsfrågan mycket aktuell. Biomimik är en ny vetenskap där naturen studeras som modell, mått och mentor och vars lösningar på hållbarhetsproblem översätts till den mänskliga kontexten. Genom 3,6 miljarder år av evolution har naturen utvecklat en i det närmaste idealbild av hur hållbarhet kan gestaltas, och bör således värderas som en viktig inspirations- och kunskapskälla för samtliga aktörer inom den samhällsbyggande kåren, inte minst bland landskapsarkitekter. Syftet med uppsatsen är att undersöka biomimikens tillämpningsmöjligheter inom landskapsarkitektur, med målet att främja en hållbar samhällsutveckling. Målgruppen är i första hand landskapsarkitekter, men arbetet riktar sig även till andra med ett intresse för en hållbar samhällsutveckling. Till grund för arbetet ligger en litteratursökning, varefter ett stort antal vetenskapliga artiklar studerats.